Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gummigutta l. Gummi resina gutta - Gummiharts, Gummi resina - Gummilacka - Gummilack-sköldlusen - Gummiplåster - Gummipulver, sammansatt - Gummi resina - Gummiring - Gummi senegal - Gummislem - Gummisvulst - Gummitryck - Gummiträd - Gummosis - Gumpfotade fåglar - Gumplant - Gumplowicz, Ludwik - Gumppenberg, Hanns von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i blodet synes däremot icke ega rum. Som
läkemedel måste guinmigutta användas med
stor försiktighet. Dosen växlar från l-5
cg. till 0,3, högst 0,5 gr., mest i piller. I
Sv. farmakopén äro upptagna Aloepiller med
gummigutta (l’il. Gullæ aloeticæ), hvaraf
ges 2-4 piller 1-2 gånger om dagen. I handeln
förekomma andra, häftigt afförande piller med
gummigutta, t. ex. Morisons piller. Gummigutta
nyttjas, utom till medicinskt bruk, äfven af
målare, emedan den lämnar en vacker gul färg.
O. T. S. (C. G. S.)
Gummiharts, Gummi resina, farm., ett gemensamt
namn på olika slag af i luften stelnade
växt-mjölksafter, hvilka innehålla gummi och
harts i växlande mängd, ofta blandade med
växtslem och flyktig olja m. m. Sprit löser
hartset ur dem, men icke gummit. Pulveriserade
och noggrant sammanrifna med vatten, bilda
de emulsioner, i det hartset med tillhjälp af
gummit uppslammas i vattnet. Flera gummihartser
äro upptagna i Svenska farmakopén, såsom
Ammoniakgummi (gummi resina ammoniacum, se
Dorema), Dyfvelsträck (gummi resina asa foetida),
Galbanum (gummi resina galbanum),
Gummigutta (gummi resina gutta), och Myrra (gummi resina myrrha). Bland gummihartser
märkas vidare det förr officinella Gummi
resina Olibanum samt Gummi resina bdellium.
O. T. S.*
Gummilacka, ett harts, i hvilket ej som hos andra
hartser aromatiska syror, utan en fettsyra, aleuritinsyra,
uppträder hartsbildande. Hartset
utflyter från grenarna af många olika träd,
t. ex. euforbiacén Croton lacciferus, sapindacén
Schleichera trijuga, flera Ficus-arter, såsom
F. indica, F. religiosa, F. laccifera m. fl.,
Anona squamosa, rhamnacén Zizyphus Jujuba etc.,
genom styng af gummilack-sköldlusen (Coccus lacca
l. Carteria lacca). Den utflytande saften blandas
med ett från djuret afsöndradt rödt färgämne,
omhöljer insekten och dess ägg samt hårdnar
till en röd skorpa, som ofta öfverdrager hela
grenarna. Gangesländerna, Siam och Annam lämna
den mesta gummilackan. De bästa sorterna komma
från Bengalen och Irawaddi. Varan exporteras
hufvudsakligen från Calcutta. Hartset kommer
i handeln i form af stocklack (de med harts
betäckta, afbrutna grenstyckena), kornlack (små
korn), klump- l. kaklack (större, sammansmälta
stycken, sämre vara) och schellack l. egentlig
gummilacka, hvilket framställes genom det från
färgämnet nästan alldeles befriade hartsets
smältning och gjutning i tunna blad eller
skifvor, som äro gula eller bruna, glänsande
och genomskinliga. Genom blekning med klor kan
hartset erhållas hvitt och kallas då blekt
gummilacka. Gummilacka har stor användning
vid beredning af fernissor (i synnerhet
polityr), kitt, sigill-lack, appretyr för
hattar, m. m. Det röda färgämnet, som finnes i
stocklack och kornlack, utdrages medelst utspädd
sodalösning och utfälles med alunlösning. De
sålunda erhållna preparaten komma i handeln
under namn af lackdye (offenheimer-rödt) och
lack-lack (det senare är en sämre vara) samt
bilda violetta eller svartröda kakor, hvilka
användas som röd färg i st. f. koschenill, med
hvilket färgämne lackdye är nära besläktadt.
S. J-n. (G. L-m.)
Gummilack-sköldlusen, zool. Se Sköldlöss.
Gummiplåster, Emplastrum gummi resinosum,
farm., beredes genom sammansmältning af
gult vax (2 delar) med blyoxidplåster
(6 delar), ammoniakgummi (se Dorema) och
galbanum (1 del af hvartdera slaget). De
båda sistnämnda sammansmältas med 1 del
blyplåster, hvarefter vaxet och resten af
blyplåstret, förut sammansmälta, tillblandas
under omröring. Beståndsdelarna sammanknådas
väl, hvarefter man erhåller ett plåster,
som nyberedt är gult, men under förvaring
småningom blir gulbrunt. Det luktar starkt
af galbanum. Gummiplåster verkar vidhäftande,
skyddande och fördelande. Jfr Diachylon.
O. T. S. (C. G. S.)
Gummipulver, sammansatt, Pulvis gummosus,
farm., ett preparat, bestående af althæa-rot
(1 del) samt arabiskt gummi och socker (2 delar
af hvardera). Detta mycket indifferenta pulver
ges sällan enbart, vanligen som tillsats till
andra, mest slemlösande pulver, hvilka användas
vid bröstsjukdomar. Ett sådant preparat är
Sv. farmakopéns s. k. bröstpulver, Pulv. gummosus
stibialus, som består af mineralkermes (1 del),
socker (9 delar) och sammansatt gummipulver (30
delar). Bröstpulvret användes som slemlösande
medel vid bröstkatarrer i dos af 0,8-2 gr. flera
gånger om dagen. Se Mineralkermes.
C. G. S.
Gummi resina, farm. Se Gummiharts.
Gummiring. Se Cushionring, Dunlop-ring och
Hjulring.
Gummi senegal. Se Senegalgummi.
Gummislem, farm., med. Se Mucilago.
Gummisvulst, med. Se Gumma.
Gummitryck. Se Pigmenttryck.
Gummiträd, bot. Se Eucalyptus och Ficus.
Gummõsis, lat. Se Gummiflöde.
Gumpfotade fåglar, Pygopodes, zool., en
fågelordning, som omfattade fam. doppingar,
lommar, alkor och pingviner, hvilka
alla utmärkas därigenom, att benen sitta långt
bakåt. På grund af mera ingående morfologiska
undersökningar brukar man numera hänföra
doppingar och lommar, som äro nära besläktade,
till en särskild ordning (Colymbiformes);
pingvinerna bilda likaledes en ordning för sig
(Sphenisciformes), medan man anser, att alkorna
äro besläktade med måsarna, hvilka ingå i den
stora ordningen Charadriiformes (se Fåglar).
L-e.
Gumplant, bot. farm. Se Grindelia.
Gumplowicz [gomplåvitj], Ludwik, österrikisk
rättslärd, f. 1838 i Krakau, sedan 1893
professor i förvaltningsrätt vid universitetet
i Graz, har (på tyska) publicerat Rasse und
staat (1875), Philosophisches staatsrecht
(1877), Recht der nalionaliläten und sprachen
in Oesterreich-Ungarn (1879), Rechtsstaat und
socialismus (1881), Vervaltungslehre (1882),
Rassenkampf (1883), Grundriss der sociologie
(1885), Einleitung in das oesterreichische
staatsrecht (1891; 2:a uppl. 1901), Sociologie
und politik (1892) och Die sociologische
staatsidee (s. å.; 2:a uppl. 1902).
A-d J.
Gumppenberg [gomp-], Hanns von, friherre,
tysk författare, f. 1866 i Landshut, studerade
vid Münchens universitet och har sedan egnat
sig åt tidningsmanna- och författarverksamhet;
från 1898 har han varit teaterkritiker i
München. G. har författat lustspelen Apollo
(1890), Die minnekönigin (1894), skådespelen
Der erste hofnarr (1899), König Konrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
