- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
643-644

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnhild - Gunnilbo - Gunnlaugr Ormstunga - Gunnlaugsson, Björn - Gunnlod - Gunnlög Ormstunga - Gunntro - Gunong-Api (Gunung-Api) - Gunong Tello - Gunpowderplot - Gunrum - Gunter, Archibald Clavering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anund Jakob och äktade efter hans död
(omkr. 1050) sin halfkusin Sven Estridsson;
men då äktenskapet vållade förargelse på
grund af deras nära släktskap, nödgades Sven
skilja sig från henne (jfr Gyda). Hon drog
sig tillbaka till Västergötland, där hon
egnade sig åt välgörenhet och dog omkr. 1054.
E. Ebg.

Gunnilbo, socken i Västmanlands län,
Skinskattebergs bergslag. 22,409 har. 1,692
inv. (1907). G. utgör ett konsist. pastorat i
Västerås stift, Köpings kontrakt.

Gunnlaugr Ormstunga. Se Gunnlög Ormtunga.

Gunnlaugsson, Björn, isländsk matematiker och
karttecknare, f. 1788, d. 1876, var 1822-46
adjunkt vid latinskolan i Bessastaðir och
förflyttades med skolan till Reykjavik, där
han 1851-62 var öfverlärare. Somrarna 1831-43
genomreste han hela Island, uppmätte det och
utarbetade en karta (utförd 1844-49 i 4 blad),
som prisbelönades på världsutställningen i Paris
1878. G:s teologiskfilosofiska dikt Njola
(Natten, 1842) har vunnit stor spridning som
uppbyggelseläsning. E. Ebg.

Gunnlod (isl. Gunnloð), nord. myt., dotter af
jätten Suttung. Hon var satt af sin fader
att vakta skaldemjödet, som förvarades i tre
kärl, Odrörer, Bodn och Son. Oden beslöt att
sätta sig i besittning af den ädla drycken. Han
begaf sig då till ett fält, där jätten Bauges
nio trälar gingo och slogo gräs. Genom Odens
list råkade trälarna i inbördes slagsmål och
dödade hvarandra. Därefter gick han till Bauge,
som klagade öfver, att han ej visste, hvarifrån
han skulle få arbetare i de dödades ställe. Oden,
som för tillfället kallade sig Bolverk ("den
som uträttar svåra arbeten"), erbjöd sig att
utföra de nio männens arbete, om Bauge ville
skaffa honom en dryck af Suttungs mjöd; Bauge var
nämligen broder till Suttung. Bauge lofvade att
försöka, och när Bolverk fullgjort sitt arbete,
följdes de åt till Suttung, men denne ville ej
lämna en enda droppe af drycken. De försökte då
att med list komma åt den. Bauge genomborrade med
nafvaren Rate det berg, i hvilket G. bodde, och
Oden förvandlade sig till en orm samt kröp genast
in genom borrhålet till G. Oden vann hennes
kärlek och hvilade hos henne tre nätter. Hon
lät honom då dricka af mjödet tre gånger;
i första drycken drack han ut hela Odrörer,
i den andra Bodn och i den tredje Son. Därefter
förvandlade Oden sig i örnskepnad och flög hem
till Asgård. Suttung märkte det och påtog sig
äfven örnhamn samt satte efter honom. Asarna sågo
förföljandet och satte ut ett kar på gården,
i hvilket Oden utsprutade skaldemjödet, som
tillvaratogs af asarna. En ringa del af drycken
lämnade Oden från sig på annat sätt, och då
denna föll på marken, kunde hvem som ville taga
däraf. Myten påstår, att denna del tillfallit
odugliga skalder. - Namnet G. betyder den till
strid inbjudande. Myten om G. och skaldemjödet
synes vara något utsmyckad genom senare skalders
uppfinningar. G. är poetiskt behandlad af
bl. a. Stagnelius (i "Gunlög"). Jfr Schück,
"Stud. i nord. litt. och religionshist." I,
s. 90 ff. Th. W.*

Gunnlög Ormtunga (isl. Gunnlaugr Ormstunga), en
isländsk kämpe och skald, född omkr. 983. Till
sitt lynne var han alltifrån ungdomen dristig
och hetsig, modig och hårdför samt skicklig
skald, helst
då det gällde nidvisor, och kallades därför
Ormtunga. Till följd af en oenighet med sin fader
Illuge den svarte begaf han sig vid tolf års
ålder till Torsten Egilsson på Borg och vistades
där någon tid, hvarunder han lärde känna dennes
dotter Helga den fagra, om hvilken det är sagdt,
att hon varit den skönaste kvinna på Island och
hvars hår var så stort, att hon kunde hel och
hållen hölja sig däri. När G. vid 18 års ålder
reste utomlands, vardt Helga hans löfteskvinna,
d. v. s. hon skulle vänta på honom i tre år,
men efter den tiden vara fri från alla aftal
med honom. G. besökte på denna färd Norge,
England, Irland, Orkneyöarna samt Sverige,
där han gästade Sigurd jarl i Skara och Olof
Skötkonung, hos hvilken han sammanträffade med
sin rival, den isländske kämpen och skalden
Ranmn Anundsson (Hrafn Qnundarson). Först
efter 4 års förlopp (1005) fick G. tillfälle att
återvända till Island. Kort förut hade Helga mot
sin vilja blifvit gift med ofvannämnde Ramn;
deras äktenskap blef olyckligt. G. och Ramn
träffades 1006 på alltinget, där G. utmanade
sin medtäflare till holmgång, men striden blef
oafgjord. Denna holmgång är särskildt märkvärdig
därigenom, att det var den sista, som stod på
Island, emedan dylik tvekamp från den dagen vardt
genom lag förbjuden. Kämparna reste sedan till
Norge för att afgöra striden; de träffades
där om våren 1008, och G. besegrade där sin
motståndare, men blef själf så svårt sårad,
att han kort därefter afled. Han var då 25 år
gammal. Helga blef omgift, men kunde aldrig
få G. ur sina tankar. Hennes största nöje var
att långa stunder betrakta en präktig kappa,
som hon fått af G. En afton lutade hon sitt
hufvud mot sin make, lät utbreda kappan framför
sig och såg en stund på den; därefter sjönk hon
tillbaka i sin makes famn och var död. - Om dessa
händelser handlar den vackra Gunnlögs-sagan, som
äfven innehåller åtskilliga af G:s skaldevisor.
Th. W.*

Gunntro (isl. Gunnþró),
nord. myt., en flod, som jämte andra
utströmmar ur brunnen Hvergelmer.
Th. W.*

Gunong-Api (Gunung-Api), malaj., "eldberg",
flera verksamma vulkaner på Flores, Stora Sangir;
en af Bandaöarna (se d. o.).

Gunong Tello. Se Gorontalo.

Gunpowderplot [ga’npäude plå’tj. Se
Krutkonspirationen.

Gunrum (eng. gunroom), sjöv., officersmässen
ombord i svenska örlogsfartyg. På linjeskepp
var gunrummet beläget akterut på ett af
batteridäcken, på fregatter och fartyg
utan batteri på trossdäcket akter om
stormasten. Gunrummets plats på nyare
fartyg är h. o. h. beroende af deras
konstruktion. I allmänhet är det dock
beläget inom aktre delen af fartyget.
O. E. G. N.*

Gunter [ga’nte], Archibald
Clavering
, nordamerikansk författare, f. 1847 i
Liverpool, England, d. 1907, arbetade 1867-74 som
grufingenjör i de västra staterna, var därefter
fondmäklare i San Francisco och egnade sig från
1877 i New York åt författarskap. G. var en
outtröttlig författare af "spännande" romaner,
som haft stor framgång trots upprepningen
af samma motiv. Några af romanerna ha äfven
dramatiserats. Den första var Mr. Barnes of New
York
(1887; "Mr Barnes från New York". 1889;
3:e uppl. 1890). Ett trettiotal af hans böcker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:10:41 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free