- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
641-642

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunnera - Gunnersen, Birger - Gunnerus, Johan Ernst - Gunnhild (Gunilla) - Gunnhild, konungamoder - Gunnhild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blad och med små, talrika blommor i
kolfliknande ställning. Frukten är en
stenfrukt. I Gunnera-arternas stam lefva
kolonier af en blågrön alg, Nostoc punctiforme,
symbiotiskt. Som prydnadsväxt odlas ofta
G. chilensis Lam. (G. scabra; se fig.), inhemsk
i Chile, hvars ornamentala blad i hemlandet
kunna bli så stora, "att 3 ryttare finna
skydd mot regn under ett blad". I hemlandet
har samma art, som är mycket rik på garfämne,
användning i medicinen och i hushållet.

G. L–m.

Gunnersen, Birger. Se Birger Gunnarsson.

illustration placeholder

Gunnerus, Johan Ernst, norsk biskop och
vetenskapsman, f. 16 febr. 1718 i Kristiania,
d. 25 sept. 1773 i Kristiansund, blef student
i Köpenhamn 1737, men måste därefter i
tre års tid på grund af fattigdom uppehålla
sig i Kristiania, sysselsatt med studier och
information, innan han kunde återupptaga sina
universitetsstudier, från 1740 i Köpenhamn,
från 1742 i Halle och från 1744 i Jena, hvarest
han 1745 erhöll magistergraden och 1753 upptogs
som medlem af den filosofiska fakulteten. Han
utgaf där ett stort antal skrifter, bland
hvilka i synnerhet märkes ett verk öfver natur-
och folkrätten i 8 bd. 1754 återkallades han
till Danmark samt utnämndes till professor
och kyrkoherde i Herlufsholm. 1758 blef han
biskop i Trondhjem, och där utvecklade sig
genom hans tillskyndan inom kort ett rikt
vetenskapligt lif. I förening med de lärde
historieforskarna G. Schöning och P. F. Suhm
grundade G. Videnskabernes selskab, hvilket
under hans ledning vann stort anseende. I
detta sällskaps skrifter gaf han flera bevis
på sin mångsidiga lärdom och sin outtröttliga
flit. Från början studerade han hufvudsakligen
teologi, filosofi och språkvetenskap, men
egnade sig sedermera förnämligast åt zoologien
och botaniken samt fick ett berömdt namn som
naturforskare. (Växtsläktet Gunnera är af Linné
uppkalladt efter honom.) Vid sidan däraf verkade
han oförtrutet i sitt ämbete som visitator och
sökte med framgång att värfva vetenskapsidkare
bland sitt stifts prästerskap. Hans
teologiska ståndpunkt var ortodoxt luthersk;
hans predikningar utmärkte sig för klarhet,
allvar och värme. 1771 uppdrog Struensee åt
G. att utarbeta förslag till ombildning af
Köpenhamns universitet. Då denne med anledning
däraf uppehöll sig i Köpenhamn, arbetade han för
upprättande af ett norskt universitet; men alla
hans planer och förhoppningar kullkastades genom
palatsrevolutionen i jan. 1772. Han vände då
tillbaka till sitt stift. Skrifter:
Hyrdebrev til presteskabet i Throndhjems stift (1758; ny uppl., utg. af J. Belsheim, 1879),
Flora norvegica (1766–76),
Entwurf zur verbesserten einrichtung der hohen schule zu Kopenhagen (inf. i Nyerups "Universitetsannaler") och
Vorschlag und plan zur einrichtung einer universität in Norwegen (inf. i "Historisk philosophiske samlinger", utg. af Selskabet for Norges vel, del II) m. fl.

O. A. Ö.

Gunnhild (Gunilla), svensk drottning. Se Bielke, sp. 325–326.

Gunnhild konungamoder, gift med norske konungen
Erik Blodyx (d. omkr. 950), omtalas som en
särdeles fager kvinna, klok och mångkunnig,
munter och glad, men praktälskande och
härsklysten, lidelsefull och sinnlig samt mycket
illfundig och grym. När Erik i sin ungdom företog
ett härnadståg till Finnmarken, berättar Snorre
i Heimskringla, såg han första gången G.,
som var dotter af Assur Tote, en mäktig man i
Halogaland. Hon hade blifvit sänd att uppfostras
hos finnarna för att lära trolldom, och enligt
sagornas påstående var hon särdeles skicklig däri
samt använde ofta sin konst att öfva illdåd. En
annan tradition är dock sannolikare, den att
G. var dotter till konung Gorm den gamle i
Danmark, efter hvilken ock hennes äldste son
Gamle är uppkallad. När Erik Blodyx af sin
fader Harald Hårfager blifvit förordnad till
öfverkonung i Norge, och i synnerhet efter
Haralds död, eggade G. den af sig själf grymme
Erik till brodermord och andra våldsamheter,
hvilket hade till följd, att Erik och G. snart
måste fly ur landet (omkr. 934). Erik fick
Northumberland i förläning af engelske konungen
Adalsten. När Erik stupat i en drabbning, måste
G. lämna England. Hon tog först sin tillflykt
till Orkneyöarna, men begaf sig sedan till konung
Harald Blåtand i Danmark, som just då låg i krig
med norske konungen Håkan Adalstensfostre. Hos
Harald Blåtand blef hon väl mottagen. Hennes
söner gjorde flera härnadståg till Norge, men
lyckades ej vinna fast fot i landet förrän efter
konung Håkans fall. G:s son Harald Gråfäll och
hans bröder härskade nu öfver mellersta delen
af Norge, men den egentliga styrelsen fördes af
G., som från denna tiden vanligen bär epitetet
"konungamoder". Hon utöfvade ett mäktigt och
olycksdigert inflytande på sönernas och rikets
öden. Det uppstod en rad af inbördes krig,
som alla föranleddes af hennes maktlystnad och
begär att vinna herradömet öfver hela riket. Hon
skydde för öfrigt icke att använda svek och list,
där hon ej med våld kunde ernå målet. Hennes
och hennes söners regering vardt också hatad i
landet. När genom hennes mäktigaste motståndares,
Hakon jarls, stämplingar Harald Gråfäll blifvit
öfverfallen och dödad i Danmark och Hakon jarl
kommit till regeringen i Norge, omtalas det,
att Hakon i början rönte mycket motstånd af
G. och att de sökte öfverlista hvarandra. Enligt
Jomsvikingasaga lockades G. till Danmark genom
ett giftermålsanbud från Harald Blåtand, men
blef där gripen och nedsänkt i en mosse samt
slutade på detta sätt sitt oroliga och i många
afseenden afskyvärda lif. Stället, där hon dog,
kallades sedan Gunnhilds myr. Denna berättelse
måste vara ohistorisk, då G. troligen var syster
till Harald Blåtand.

Th. W.*

Gunnhild, danska drottningar. 1. Den polske
hertigen Mieskos dotter, som Sven Tveskägg måste
äkta i följd af förlikningen med hennes svåger,
jomsvikingarnas höfding Sigvald 991; hon blef
moder till hans söner Harald och Knut, men
senare förskjuten. Efter Svens död 1014 hämtade
sönerna henne tillbaka från hennes hemort; dock
dog hon kort därefter. – 2. Dotter till norske
jarlen Sven Hakonsson, var först gift med den
svenske konungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free