- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
651-652

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gussenbauer, Karl - Gusserow, Adolf Ludwig - Gussone - Gussow, Karl - Gustaf - Gustaf - Gustaf I (G. Vasa)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten märkas
Die traumatischen verletzungen (1880) och
Sephthämie, pyohämie und pyo-sephthämie (1882),
bägge tryckta i sammelverket "Deutsche chirurgie".

R. T–dt.

Gusserow [go’s-], Adolf Ludwig,
tysk läkare, f. 1836 i Berlin, d. 1906,
blef professor i obstetrik och gynekologi i
Utrecht 1867, i Zürich s. å., i Strassburg
1872 och i Berlin 1878. Hans arbeten äro till
största delen offentliggjorda i "Monatsschrift
f. geburtshülfe" och i "Archiv f. gynäkologie".

R. T–dt.

Gussone [gosåne], G. Se Guss.

Gussow [go’s-], Karl, tysk målare, f. 1843,
d. 1907, studerade i Weimar, var professor
i Berlin 1875–80 och sedan 1882 bosatt i München.
G. väckte sensation med sina lifligt komponerade,
med brutal styrka målade genretaflor, framför allt
Välkomna! (1877,
en flock bondflickor, som från ett fönster jublande
hälsar soldaterna vid deras inmarsch i byn). Äfven
hans porträtt
(Dam i hvitt m. fl.)
blefvo i ovanlig grad uppmärksammade, och G. blef
på 1880-talet kallad "Tysklands djärfvaste målare".
Bullret omkring hans namn dämpades likväl mycket
snart. G. målade sedan flicktyper af tämligen banal
skönhet, porträtt och en och annan genre
(By-parcerna 1891).
Efter hans död utgåfvos
Maltechnische winke und erfahrungen (1907).
Jfr
Pietschker, "K. G. und der naturalismus in Deutschland" (1898).

G–g N.

Gustaf. 1. Socken i Kopparbergs län, Falu
domsagas södra tingslag. 11,100 har. 2,408
inv. (1907). G. utgör ett regalt pastorat
i Västerås stift, Stora Tuna kontrakt. –
2. Socken i Malmöhus län, Vemmenhögs härad. 6,036
har. 2,060 inv. (1907). G. utgör ett till egaren
af Börringekloster patronellt pastorat i Lunds
stift, Vemmenhögs kontrakt.

Gustaf, svenska konungar och furstar.

1. G. I (G. Vasa) härstammade från en i Sveriges
medeltidshistoria berömd ätt, hvilken på
1500-talet började kallas Vasa (se d. o.). Hans
föräldrar voro riksrådet Erik Johansson och
fru Cecilia Månsdotter af Ekasläkten. Man vet,
att han föddes på Lindholms sätesgård i Uppland
och att hans födelsedag infallit omkr. Kristi
himmelsfärdsdag, men rörande födelseåret råder
stor osäkerhet. Vanligen uppgifves det, att han
föddes 12 maj 1496, men enligt en uppgift af
hans syskonbarn, hustru Brita Kristiernsdotter,
föddes han 1495, då Kristi himmelsfärdsdag
inföll 28 maj, och enligt en uppgift i Per
Brahes krönika 3 maj (d. v. s. dagen före Kristi
himmelsfärdsdag) 1497. Sistnämnda uppgift vinner
något stöd genom en anteckning af änkedrottning
Katarina Stenbock, enligt hvilken konungen vid
sin död skulle varit 63 år gammal. Sedan han,
såsom det berättas, någon tid studerat vid
Uppsala skola och universitet, erhöll han
utbildning i praktiska värf vid sin frände
riksföreståndaren Sten Sture d. y:s hof. Tidigt
började han taga del i tidens politiska händelser
och visade mandomsprof i striden vid Vädla 1517
och slaget vid Brännkyrka 1518. På förrädiskt
sätt tillfångatogs han af konung Kristian II och
fördes till Danmark, där han hölls i fångenskap
på Kalö slott i Jylland. Väl lyckades han fly
därifrån (sept. 1519) och finna en tillflyktsort
i Lybeck, men först efter 8 månaders vistelse
i denna stad fick han tillfälle

att åter begifva sig till fosterlandet. Han
landsteg på Stensö udde, s. om Kalmar, 31 maj
1520. Då var Kristian II ännu icke obestridt
Sveriges herre; särskildt tillhörde rikets båda
hufvudfästningar, Stockholm och Kalmar, ännu det
fosterländska partiet. Men detta parti saknade
gemensam ledning; och att någon allmännare
anslutning till motståndet mot den danske inkräktaren
icke var att hoppas, fick G. erfara redan i Kalmar
och sedermera på sin väg därifrån genom Småland
och Östergötland till mellersta Sverige.

illustration placeholder
Gustaf I. Efter ett porträtt 1542, enligt nyaste undersökningar troligen måladt af Jakob Binck. (Uppsala universitets saml.)


Efter sin ankomst till Södermanland fick han veta,
att äfven Stockholm hade gifvit sig åt Kristian.
Han höll sig nu en tid stilla på sin fädernegård
Räfsnäs. Då han där nåddes af underrättelsen om
Stockholms blodbad (nov. 1520), beslöt han att
genast sätta i verket den tanke han redan vid sin
återkomst till fäderneslandet hade hyst: att begifva
sig till Dalarna för att där väcka till lif motståndet
mot det främmande väldet. Någon af de sista
dagarna i nov. kom han dit, och då började den
rad af växlande äfventyr, hvilkas minne är fäst
vid namnen Rankhyttan, Ornäs, Svärdsjö, Isala,
Marnäs, Rättvik, Mora, Utmeland, Sälen och under
hvilka han, oupphörligt sviken i sitt hopp att
kunna förmå bönderna till resning, jagades af
fiendens utskickade och gång på gång var i fara
att falla i deras händer, men städse räddades
genom uppoffrande mäns och kvinnors trohet. Nya
underrättelser om händelserna i Stockholm drefvo
slutligen Morakarlarna att ändra tankar: de läto
uppsöka G., som redan var på väg att lämna
fosterlandet, och återföra honom till Mora,
och i förening med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 1 21:14:21 2015 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free