- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
657-658

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf I (G. Vasa) - Gustaf II Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

museet finnes en kolossalstod af måladt trä
(af Milles). I en väggmålning i Nationalmuseum
har Larsson skildrat hans intåg i Stockholm
1523. Monument ha uppförts öfver honom i Utmeland
(1860) och på Stensö (1851; med en byst,
modellerad efter Sergel; numera flyttad till
Stadsparken mellan Kalmar slott och stad); en
minnessten restes på Lindholms sätesgård 1866.
G:s namnteckning finnes återgifven å pl. III till
art. Autograf.

Litt.: Bland urkundssamlingar
rörande G :s regering märkes främst det stora
verket "Konung Gustaf I:s registratur", under
utgifning genom Riksarkivet sedan 1861 (hittills,
1908, ha 24 delar, t. o. m. år 1554, utkommit),
samt vidare V. Ekblom och P. E. Thyselius,
"Handlingar rörande Sveriges inre förhållanden
under konung G. I" (2 bd, 1841-45). Öfver
den äldre krönikelitteraturen om G. lämnas en
öfversikt af H. Wieselgren, "Krönikorna om Gustaf
Vasa" (i "Hist. tidskr.", 1890). Märkligast
af de i tryck föreliggande äro Peder Svart,
"G. I:s krönika" (utg. af Klemming 1870),
"Per Brahe d. ä :s fortsättning af Peder Svarts
krönika" (utg. af O. Ahnfelt, 2 bd, 1896-97)
och Tegel, "Her Gustaffs, fordom Sveriges
. . . konungs . . . historia" (2 bd, 1622). Jfr
vidare Celsius, "konung Gustaf I:s historia"
(1746-53; 3:e uppl. 1792), Strinnholm, "Svenska
folkets historia under konungarna af Vasaätten"
(1819-20), Geijer, "Svenska folkets historia",
d. II (1834), V. E. Svedelius, "Om konung
G. I och hans tidehvarf" (1861), H. Forssell,
"Sveriges inre historia från G. den förste" (2
bd, 1869-75), O. Alin, "Sveriges nydaningstid"
(del III af "Sveriges historia från äldsta tid
till våra dagar", 1878), Watson, "The swedish
revolution under Gustavus Vasa" (Boston 1889),
Hjärne, "Reformationsriksdagen i Västerås"
(1893), G. Upmark, "Gustaf Vasas porträtt"
(i "Ord och bild", 1894), O. Sjögren, "Gustaf
Vasa. Ett 400-årsminne" (1896), E. Hildebrand,
"Gustaf Vasa, hans personlighet och hans
betydelse" (1896) och särskildt "Gustaf Vasa
1521-1560" (del III af "Sveriges historia
intill tjugonde seklet", 1903), N. Edén, "Om
centralregeringens organisation under den äldre
Vasatiden, 1523-1594" (1899), A. Falk, "Gustaf
Vasas utrikespolitik med afseende på handeln"
(1907), och S. Samuelsson, "Om traditionen som
källa för Gustaf Vasas äfventyr i Dalarna"
(i "Historiska studier, tillägnade Harald
Hjärne", 1908). Om litteraturen rörande
G:s födelseår se K. Setterwall, "Svensk
historisk bibliografi 1875-1900" (1907). Jfr
G. Upmark, "Gustaf Vasas porträtt af 1542" (i
"Personhist. tidskr.", 1908). G. har i hög grad
varit föremål för poetisk behandling, såväl
i Sverige som utomlands. Ärkebiskop L. Petri
Gothus besjöng hans död i en latinsk elegi
1561, Messenius skref en "G. I:s comoedia",
A. J. Prytz likaledes en "Comoedia om G. I"
(1621). På latinsk vers skrefvo vidare Jonas
Columbus och Johannes Narsius om G. I saknad af
allt historiskt underlag är den anonyma novellen
"G. V. eller konung G. I:s kärlekshändelser"
(1775). J. Vellander besjöng G. vid aftäckningen
af G:s staty 1774. E. Skjöldebrand skref 1768
hjältedikten "Gustaviade" (2:a uppl. 1796), i ny
bearbetning af sonen, A. F. Skjöldebrand, kallad
"Gustaf Eriksson eller det frälsade Sverige"
(1822). Gustaf III skref en operatext, "G. V.",
som versifierades af
Kellgren och tonsattes af Naumann
1786. Envallsson författade 1784 skådespelet
"G. Ericsson i Dalarne". Senare dramatiska
bearbetningar af G:s öden äro Börjessons
"Solen sjunker" (1856), Fr. Hedbergs "Dagen
gryr!" (1863), E. Bäckströms "Fången på Kallö"
(1870) och Strindbergs "G. V." (1899). Af
de många smärre dikterna om G. kunna nämnas;
sådana af D. Fallström, Geijer, Sofia Hollander
(1840), Snoilsky och K. V. A. Strandberg. - Utom
Sverige har han varit hjälten i bl. a. skådespel
af fransmännen Piron (1733) och La Harpe (1766),
engelsmännen Brooke (1739) och W. Dimond (1803),
italienarna Goldoni (1740) och Bertazzis (1864),
tyskarna M. v. Brahm (1770), Kotzebue (1801;
sv. öfv. 1854), B. Scholtz (1871), epos af
dansken H. A. Hertz ("G. V., Sverrigs befrier",
1856) samt en roman af grefvinnan L. M. von Robbiano
(2bd, 1868). Jfr äfven A. Jensen, "Svenska
bilder i polska vitterheten" (1904).
O. A. (Fr. W.) V. S-g. R-n B.

illustration placeholder

Gustaf II Adolf. Efter samtida målning (1631)
i Uppsala universitets samlingar.

2. G. II Adolf,
trettioåriga krigets odödlige hjälte och
protestantismens räddare, föddes på Stockholms
slott 9 dec. 1594. Föräldrarna voro hertig
Karl af Södermanland (sedermera konung Karl IX)
och gemålen i hans andra äktenskap, Kristina af
Holstein. Namnet Gustaf bar han efter farfadern,
konung Gustaf I, namnet Adolf efter morfadern,
den förste hertigen af Holstein-Gottorp. Det
har blifvit anmärkt, att Gustaf Adolf, ättling
af den nationella svenska dynastien, genom sin
mödernehärstamning från holsteinska huset också
tillhörde kretsen af de tyska furstesläkter, ur
hvilka förkämparna för protestantismen framgått
(Filip den ädelmodige af Hessen, Morits af
Sachsen, Vilhelm och Morits af Oranien voro alla
mödernefränder till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free