- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
731-732

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyldén, Nils Abraham - Gyldén, Johan August Hugo - Gyldenborg - Gyldendal, Sören Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finsk universitetslärare, filolog,
f. 1805, d. 1888 i Stockholm, blef 1834
adjunkt i grekisk och romersk litteratur vid
Helsingfors universitet och utnämndes 1847 till
professor i grekisk litteratur. 1866 blef han
emeritus. G. utgaf bl. a. ett antal akademiska
disputationer på latin i klassisk filologi
samt flera smärre, delvis populära uppsatser i
samma ämne. Ledd af sitt varma intresse för den
bildande konsten, var G. synnerligen verksam
vid Finska konstföreningens stiftande, hvarom
han 1868 utgaf en skrift.

illustration placeholder

3. Johan August Hugo G., den föregåendes son,
astronom, f. 29 maj 1841 i Helsingfors,
d. 9 nov. 1896 i Stockholm. Sedan han 1860
promoverats till filos. magister i Helsingfors
och 1861-62 vistats i Tyskland för astronomiska
studier, aflade han 1862 licentiatexamen och
begaf sig till Pulkova för att tjänstgöra
vid därvarande astronomiska observatorium. I
dec. s. å. utnämndes han till docent i astronomi
vid universitetet i Helsingfors, förklarades 1863
för filos. doktor och blef s. å. adjunkt-astronom
i Pulkova. Sedan han 1864 tagit afsked från
docenturen i Helsingfors, befordrades han 1865
till äldre astronom i Pulkova. 1871 kallades han
till Vet. akad:s astronom och föreståndare för
dess observatorium i Stockholm. G. kallades 1884
som professor till universitetet i Göttingen, men
afböjde detta anbud. Från denna tid datera sig
hans föreläsningar vid Stockholms observatorium,
hvilka utom af svenska åhörare besöktes af ett
ej obetydligt antal utländska yngre astronomer,
som tid efter annan uppehöllo sig i Stockholm i
ändamål att göra sig förtrogna med G:s teorier
för de intermediära och absoluta banorna. Sedan
1888 var G. fäst vid Stockholms högskola
som lärare i astronomi. G. var led. af flera
kommittéer för pensionsväsendets ordnande samt
verkade kraftigt för införande af arbetsstatistik
och arbetarförsäkring. - G. offentliggjorde
en stor mängd högst värdefulla skrifter
af astronomiskt, matematiskt och mekaniskt
innehåll. 1874 utgaf han en lärobok i astronomi,
Framställning af astronomien i dess historiska
utveckling och på dess nuvarande ståndpunkt
. Hans
arbete i refraktionsteori, Untersuchungen
über die constitution der atmosphäre und die
strahlenbrechung in derselbe
n (två afh., 1866
och 1868), hvilar till sin numeriska del på
iakttagelser, anställda vid observatoriet i
Pulkova 1842-49, och ligger till grund för
de refraktionstabeller, som beräknats vid
nämnda observatorium. Sin mesta tid egnade
G. åt perturbationsteorien, hvilken han,
hufvudsakligen genom att i densamma införa
de elliptiska funktionerna, i väsentlig grad
ombildade och förbättrade. Dessutom förenklade
G. äfven kalkylerna på det sätt, att han
uppvisat, att en del af desamma kan utföras
för flera specialproblem på en gång. Bland
hans hithörande publikationer märkas Studien
auf dem gebiete der störungstheorie, l
(1871)
och tabellverket Recueil de tables contenant
les développements numériques à
employer dans le calcul des perturbations des
comètes
(1877), förutom åtskilliga uppsatser
och meddelanden i svenska och utländska
vetenskapliga tidskrifter. I afh. Ueber die
bahn eines materiellen punktes
etc. (1879)
undersökas rörelserna i ett sådant system af
kroppar, i hvilket dessa senare äro nära nog
likformigt fördelade, utom i centralregionen, där
större massor tänkas koncentrerade. Denna fråga
saknar icke betydelse för stellarastronomien,
enär det, såvida fixstjärnorna öfver hufvud bilda
ett fysiskt system, icke är omöjligt, att detta
system har den antydda beskaffenheten. Äfven för
den framtida undersökningen af rörelserna inom
nebulosorna torde denna afhandling blifva af
vikt. I arbetet Versuch einer mathematischen
theorie zur erklärung des lichtwechsels
der veränderlichen sterne
(1879) lämnar G. en
matematisk behandling af Zöllners hypotes om de
föränderliga stjärnorna, enligt hvilken dessa
företeelser bero på rotationen af himlakroppar,
hos hvilka afkylningen hunnit så långt,
att slaggbildning på ytan redan i märkbar
grad inträdt. I Undersökningar af teorien för
himlakropparnas rörelser, l
(1881) visar G.,
huru man vid lösningen af trekroppar-problemet
synes vinna ej obetydliga fördelar genom att
icke utgå från de Keplerska ellipserna, utan
från en s. k. "intermediär bana", som ej är en
sluten kroklinje, utan i hvilken apsidernas
rörelse redan är upptagen. G. utgaf äfven
"Astronomiska iakttagelser och undersökningar
anställda på Stockholms observatorium". G. erhöll
1884 dispositionsrätten till ett af riksdagen
åt Vet. akad. beviljadt anslag för utförande
af numerisk beräkning af teorien för de stora
planeternas absoluta banor. Detta arbete var vid
G:s död redan ganska långt framskridet, och en
del af de numeriska resultaten är publicerad i
2:a afdelningen, Détermination des inégalités
des huit planètes principales dépendant de leurs
configurations
(1896), af hans ofullbordade
verk Traité analytique des orbites absolues
des huit planètes principales
. Räkningarnas
fullföljande anförtroddes åt direktorn för
Pulkova observatorium O. Backlund. Bland
G:s öfriga senare arbeten märkas Theoretische
untersuchungen über die intermediären bahnen
der cometen in der nähe eines störenden
körpers
(1884), Untersuchungen über die
convergenz der reihen, welche zur darstellung
der coordinaten der planeten angewendet
werden
(1887), Nouvelles recherches sur
les series employées dans les théories des
planètes
(I, 1891; II, 1892), Hülfstafeln
zur berechnung der hauptungleichheiten
in der absoluten bewegungstheorien der
kleinen planeten
(utg. under medverkan
af S. Oppenheim, 1896). - G. var medlem
af Vet. akad. (1872), Vet. soc. i Uppsala
(s. å.). Finska vet. societeten i Helsingfors
(1871) samt flera andra in- och utländska lärda
samfund. 1879 blef han Secchis efterträdare som
korresponderande medlem af Franska vet. akad.
1. M. G. S. 2. F. G.* 3. A. L-n.*

Gyldenborg [gyl-], af Gyldenlöve gifven benämning
på Vinger skans, som han 1676 lät ombygga,
hvarjämte ett 9 alnar högt kruttorn uppmurades
i densamma. Se vidare Kongsvinger. L. W:son M.

Gyldendal [gyH» Sören Jensen, dansk bokhandlare,
f. 1742, d. 1802, grundlade 1772 en bokhandel
i Köpenhamn ("Gyldendalske boghandel") samt var
den förste mera betydande bokförläggare därstädes
och hade som sådan stort inflytande på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free