- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
733-734

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyldendal, Sören Jensen - Gyldenklou, Anders - Gyldenlund - Gyldenlöve - Gyldenlöve - Gyldenlöve, Kristian Ulrik - Gyldenlöve, Hans Ulrik - Gyldenlöve, Ulrik Kristian - Gyldenlöve, Ulrik Frederik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den danska litteraturen. Den tidens förnämsta
vetenskapliga arbeten på alla områden utkommo
på G:s förlag, hvilken visserligen var en
driftig och försiktig affärsman, men på samma
gång ådagalade mycken ifver för goda böckers
utgifvande, äfven om förtjänsten blef liten
eller ingen.

illustration placeholder


1809 öfvergick bokhandeln till
G:s måg J. Deichmann (f. 1788, d. 1853),
som 1846 öfverlämnade sortiments- och 1850
förlagsbokhandeln till F. Hegel (f. 1817,
d. 1887). Denne afskilde 1877 sortimentshandeln,
men eljest utvidgades bokhandeln till en af
de största i hela Norden (förlaget omfattade
bl. a. Norges största författare). Sonen
Jakob Hegel (sedan 1887 egare af rörelsen)
inköpte 1896 Reitzels förlagsaffär och
därmed de danske klassiske författarna
samt förenade 1903 med sitt förlag det
s. k. "Nordiske forlag" (under E. Bojesen
och G. Philipsen) och vann därigenom utan
gensägelse främsta platsen bland Skandinaviens
bokförläggare. S. å. öfvergick affären till
ett aktiebolag (2,4 mill. kr. kapital), hvars
egentliga styresmän blefvo E. Bojesen och
författaren P. Nansen. Sedan 1899 utkommer
Gyldendals bibliotek, som omfattar talrika
äldre verk af förlagets yppersta författare i
särskilda editioner till mycket billigt pris.
E. Ebg.

Gyldenklou [-kl01], Anders, diplomat, lärd,
f. 1602 på Slomarps gård i Mjölby socken,
Östergötland, d. 10 jan. 1665, var son af ofrälse
föräldrar (fadern hette Måns Persson) och kallade
sig Gylle. Han blef 1627 filos. lektor vid
Linköpings gymnasium, 1631 poeseos professor
i Uppsala, 1635 sekreterare i hofkansliet
och 1645 statssekreterare samt tillhörde Axel
Oxenstiernas parti emot drottningen och Adler
Salvius. Han adlades 1639 och antog då namnet
G. 1657 utnämndes han till president i regeringen
och hofrätten öfver Pommern och Rügen samt var
därjämte legat vid fredsverket i Elbing 1659
och i Oliva 1660. G. tog 1661 afsked. Han
var en utmärkt diplomat, fostrad i Axel
Oxenstiernas skola, och en grundlärd man, egde
ett betydligt myntkabinett samt har efterlämnat
åtskilliga skrifter, såsom orationer, verser,
uppsatser i politiska ämnen m. m.

Gyldenlund
[gyl-]. Se Charlottenlund.

Gyldenlöve
[gyl-]. 1. Ett omkr. 75 m. långt och 42
m. bredt dëtacheradt fästningsverk, 500
m. ö. om fästningen Fredriksten (se d. o.) i
Norge. 1683 uppfördes af Norges dåv. ståthållare
U. Fr. Gyldenlöve ett aflångt envåningstorn
med takbatteri, och sedermera förstärktes detta
med palissader, portravelin och ett verk mot
Tistedalssidan, hvarjämte det 1700 förändrades
till tvåvånings och bestyckades med 5 st. 6-?:iga
järnkanoner. Vid Fredrikstens belägring 1718,
då G:s bestyckning ökats med en kanon, hindrade
dess lilla besättning - 2 underofficerare,
1 trumslagare och 30 man under en löjtnant -
genom sin välriktade eld löpgrafsarbetet mot
hufvudfästningen, hvarför Karl XII i slutet
af nov. lät mot G. på omkr. 300 stegs afstånd
uppföra 3
batterier, som bestyckades med 18 st. 12-?:iga
och 18-?:iga kanoner samt 6 mörsare. 25-26
nov. riktade de sin eld mot G., hvars murar
nästan alldeles nedskötos och hvars besättning
aflöstes af en lika stor styrka. 27 nov.,
då en stormning af svenskarna förbereddes,
gjordes från fästningen ett undsättningsförsök,
som misslyckades. Stormningen egde därefter
rum under ledning af konung Karl själf och
G. intogs utan svårighet, med en förlust
på svenskarnas sida af 3 officerare och 3
man. Under Fredrikstens belägring 1814 deltog
G. föga i försvaret. Det besattes af svenskarna
16 aug. och återlämnades till norrmännen
23 mars 1815. Trots k. resolutionen 17 juni
1872 (se Fredriksten) blef G. under
1900-talets första år ej blott fortifikatoriskt
iståndsatt, utan äfven förstärkt och försedt med
modern bestyckning, delvis under pansarskydd,
hvarjämte det omgafs med taggtrådsnät, för hvars
flankerande ett mindre blockhus nyuppfördes. I
följd af Karlstadskonventionen 26 okt. 1905 blef
G. demanteleradt (se Fredriksten).

2. Ett inre försvarsverk, ett slags éperon,
i Fredriksten, som byggdes 1683 och förstärktes
1702 samt sedermera benämndes Prins Frederik och
Salutbatteriet.
1 o. 2. L. W:son M.

Gyldenlöve [gyl-], namn på de danske
konungarnas oäkta söner i 17:e årh. - Jfr
Gyllenhielm. 1. Kristian Ulrik G., Kristian IV:s son,
f. 1611, sändes 1634-39 i flera diplomatiska
ärenden och gick i spansk tjänst för att
deltaga i trettioåriga kriget, men blef 1640 i
spetsen för en dansk värfvad kår öfverfallen
nära Köln af holländska dragoner och dödad. -
2. Hans Ulrik G., den "föregåendes halfbroder,
f. 1615, d. 1645 som länsman på Frederiksborg
och Kronborg, hemfallen åt både dryckenskap och
andra utsväfningar. Han var gift med Regitsa
Grubbe. -

illustration placeholder

3. Ulrik Kristian G., de
föregåendes halfbroder, son till Kristian IV:s
sista älskarinna, Vibeke Kruse, f. 7 apr. 1630,
d. 11 dec. 1658, tjänstgjorde 1644-45 som
ryttmästare i kriget i Jylland och utmärkte sig
1648-54 i spansk tjänst i Flandern, där han lärde
krigskonsten under Turenne och Condé. Hemkallad
till fäderneslandet 1654, var han mycket ifrig
att framkalla kriget mot Sverige, fördref
1657 den svenska här, som inföll i Skåne, och
ansträngde sig sedan till det yttersta att
afvärja angreppet på Fyn, men blef sjuk, sviken
af sina odugliga underbefälhafvare och själf
tillfångatagen. 1658 förde han öfverbefälet i
Köpenhamn, var själen i stadens tappra försvar
och ledde med mod och glänsande skicklighet flera
stora utfall. - 4. Ulrik Frederik G., Fredrik
III:s son med Margreta Pappen, f. 4 juni 1638,
d. 17 april 1704 i Hamburg, utmärkte sig 1658-59
under Köpenhamns belägring och i slaget vid
Nyborg samt drog 1661 utomlands och blef spansk
general. 1664 utnämndes han till ståthållare i
Norge och 1666 tillika till



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free