- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
803-804

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyrvhild Fadersdatter - Gysinge - Gysis, Nicolaus - Güssfeldt, paul - Güstrow - Gütersloh - Gythion (Gytheion)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gyrvhild Fadersdatter. Se Görvel
Fadersdotter
.

illustration placeholder

Gysinge bruk

Gysinge, bruks- och landtegendom i Öster-Färnebo
socken, Gäfleborgs län, på norra stranden
af Dalälfven, vid ett fall, som kallas
Gysingeforsen l. Gysingen, och vid G. station
på Sala-G.-Gäfle
järnväg. Med tillhörande hemman i Gäfleborgs,
Västmanlands och Kopparbergs län omfattade godset
år 1900 39,55 mtl, med en areal af mer än 20,000
har, däraf 80 proc. skogsmark, tax.-v. 2,840,400
kr. (däraf 1,135,700 kr. för annan fastighet än
jordbruksfastighet). Vid bruket bodde s. å. 938
pers. G. var förr ett stort järnbruk, på sista
tiden med masugn, 1 lancashiresmälthärd, 3
vallonhärdar och stångjärnshammare, men sedan
hela possessionen 1905 genom köp öfvergått
till Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag,
har bruksrörelsen nedlagts för egarens
räkning, men Metallurgiska aktiebolaget i
Stockholm arrenderar en elektrisk smältugn för
stålsmältning. G. var det första bruk i Sverige,
där stålsmältning på elektrisk väg bedrefs
på fullt kommersiella grunder, i det att där
1896 uppställdes den första s. k. Kjellinska
induktionsugnen. Största egovidden ligger
inom Öster-Färnebo och Hedesunda socknar af
Gäfleborgs län samt inom Öster-Våla och Möklinta
socknar af Västmanlands län. - G. bruk anlades
under senare hälften af 1600-talet på grund af
Bergskollegiets privilegier af 29 april 1668,
hvarigenom medgafs anläggandet af masugn, samt
på grund af kungabref af 11 juli 1677, som gaf
inspektören Anders Larsson Höök, hvilken börjat
anlägga faktori vid G., malmbrytningsrätt i
Dannemora grufva samt anvisade honom skog
på närliggande allmänningar. Kort därefter
utfärdades privilegium för stångjärnssmide,
och 1695 funnos vid bruket en hammare och
två härdar. 1855 utfärdades tillstånd för
uppförande af ytterligare en hammare och två
härdar. Genom nämnde Hööks dotter Eva kom godset
till släkterna Broman (Eva Höök var moder till
Erland Broman, se denne) och Insenstierna. På
1800-talet tillhörde det släkten Benedicks,
som 1878 bildade ett aktiebolag.

Gysis [gy’-], Nicolaus, grekisk målare,
f. 1842 på Tenos, d. 1901 i München, kom 1865
till München, studerade för Piloty i fyra år,
målade i en liffull och käck färgbehandling
folklif i Grekland och Bajern, porträtt
och folktyper och senare äfven dekorativa
kompositioner, bland hvilka Bavarias triumftåg
(takmålning i Gewerbemuseet i Nürnberg, 1899)
är den märkligaste. G. utförde äfven stilfulla
adresser, affischer och vinjetter. Af hans
arbeten äro
ytterligare att nämna En hönstjuf straffas
(Dresdengalleriet), Karneval och Spåkvinnan,
den lekande och behagfulla Vårsymfoni (de
tre sistnämnda i Nya pinakoteket, München,
alla med grekiska motiv). Sagoberätterskan,
Barnförlofning, Konsten och hennes
genier
. G. blef 1882 lärare vid
akademien i München. - Jfr
monografi af Montandon 1902.
G-g N..

Güssfeldt [gyV], Paul, tysk forskningsresande,
f. 1840, var 1873-75 ledare för en af det tyska
afrikanska sällskapet till Loangokusten utsänd
expedition, företog 1876 en resa till Egypten och
(med Schweinfurth) arabiska öknen och for 1882
till Syd-Amerika för att undersöka de centrala
Anderna, företog djärfva uppstigningar på Maypo
(5,400 m.> och Aconcagua (till 6,400 m.) samt
undersökte Bolivias högland. Sedan 1892 är
han professor och dirigent vid seminariet för
orientaliska språk i Berlin. G. har åtföljt
kejsar Vilhelm på dennes resor till Norge och
beskrifvit resorna 1889 och 1890 i ett verk,
som blifvit öfversatt till norska (1891). Sina
erfarenheter från Syd-Amerika och andra trakter
har han skildrat i In den Hochalpen. Ergebnisse
aus den jahren 1859-85
(3:e uppl. 1893).

Güstrow [gy’-], hufvudstad i vendiska kretsen
i Mecklenburg-Schwerin, vid Warnows biflod
Nebel. 17,163 inv. (1905). Liflig industri
samt handel med ull. G. har ett gymnasium,
ett realgymnasium med realskola; mekaniska
verkstäder, sockerbruk m. m. G. uppstod
omkr. 1200 och var 1555-1695 hertigarnas af
Mecklenburg-G. residens. Wallenstein residerade
där nära ett år (1628-29). G. har flera vackra
arkitekturminnen från äldre tider; det viktigaste
är slottet, som byggdes 1558-65 af Franciscus
Pahr, hvilken 1572 tog anställning hos Johan III
och anställdes vid Uppsala slottsbyggnad. A. Hahr
har uppvisat, att många likheter kunna spåras
mellan slotten i G. och i Uppsala. J. F. N.

Gütersloh [gy’-], stad i preussiska
reg.-omr. Mindes (Westfalen), 18 km. s. v. om
Bielefeld. 7,100 inv. (1900). Gymnasium, siden-
och bomullsindustri, tillverkning af cigarrer,
brännvin, mjöl m. m. J- F- N,

Gythion (Gytheion), i forntiden hamnstad
på Peloponnesos, i Lakonien, vid Lakoniska
viken, var en fenicisk anläggning, efter den
doriska eröfringen landets hufvudhamn och
flottstation. 455 f. Kr. förstördes staden af
atenarna, och 195 f. Kr. intogs den af romarna,
under hvilka den på nytt blomstrade upp. Ruiner
vid det nuv. Palaiopoli. Något n. om G. uppstod
i början af 19:e årh. anläggningen Marathonisi,
äfven den sedan någon tid kallad


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free