- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
817-818

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gårdeby - Gårdejord - Gårdfarihandel - Gårding - Gårdingstek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gårdeby, socken i Östergötlands län, Skärkinds
härad. 2,929 har. 517 inv. (1907). G. utgör
ett konsist. pastorat i Linköpings stift,
Skärkinds kontrakt.

Gårdejord. Se Fäladslott.

Gårdfarihandel (af fsv. fari, resande) var en
åt allmogen inom Ås, Vedens, Kinds, Marks,
Bollebygds, Gäsene och Redvägs härad af
Älfsborgs län äfvensom åt borgarna i städerna
Borås och Ulricehamn medgifven rättighet att
kring landet föra och försälja sina egna eller
ortens tillverkningar. Denna handelsrättighet
utöfvades af invånarna i förenämnda delar
af Västergötland redan i äldre tider genom
s. k. utelöpare, hvilka försålde linne- och
ylleväf, smiden samt träkärl. Då 1600-talets
statsekonomiska uppfattning fordrade ett bestämdt
åtskiljande af lands- och stadsnäringar samt
handelns bevarande uteslutande åt städerna,
anlades, till förekommande af ifrågavarande
landthandel, staden Borås, i hvars af Gustaf
II Adolf 25 maj 1622 utfärdade privilegier
stadgades, att, som dessa "utelöpare" varit
städerna till förfång, skulle, efter nämnda
privilegiers datum, ingen ha tillstånd till
sådant utlopp kring riket, utan skulle de sig i
staden nedsätta och där vinna burskap. Men genom
ett lagbud dödas ej sekelgammal vana, minst
en sådan som denna, hvilken hade en naturlig
rot i svårigheten, att ej säga omöjligheten,
för invånarna i denna i allmänhet ofruktbara
landsända att på jordbrukets dåvarande ståndpunkt
lifnära sig af jorden. På förd klagan af bönderna
i Ås och Vedens härad, att staden Borås, under
i öfrigt ej ogrundadt förmenande, att intrång
skedde i dess privilegier, ville lägga hinder
i vägen för deras handel, medgavs genom Karl
XI:s bref af 20 okt. 1680, att invånarna i Ås
och Vedens härad skulle få drifva sin vanliga
ringa handel med svarfveri och brynstenar. I
en hel rad af resolutioner, dels på allmogens,
dels på städernas besvär, har sedan rätt till
gårdfarihandel blifvit medgifven och bekräftad i
den utsträckning, som ofvan angifvits; och genom
k. kung. 5 juni 1822, i hvilken visserligen några
smärre förändringar därefter vidtogos, blef
denna rätt slutligen i en allmän förordning
sammanfattad och reglerad. - Emellertid höjdes
i midten af 1800-talet åtskilliga klagomål mot
gårdfarihandeln, dels ur ekonomisk synpunkt,
emedan denna enligt författningarna endast
till ortens industriprodukter (hufvudsakligen,
för att ej säga uteslutande, bomullsväfnader)
inskränkta handel, till följd af bristande
tillsyn (i synnerhet efter landttullbevakningens
upphörande) alltmer kommit att omfatta
allahanda utländska kramvaror af mestadels
underhaltigt värde, dels ock ur sedlig, grundade
på de kringströfvande gårdfarihandlandenas
ofta nog föga aktningsvärda personer och
lefnadssätt. Riksens ständers skrifvelse 30 juni
1860 ang. upphäfvande af ifrågavarande särskilda
handelsfrihet ledde väl ej till borttagande
från förbemälda sju härad och två städer af
det dem förunnade privilegiet, men faktiskt
har detta dock sedermera upphört därigenom,
att k. förordn, om utvidgad näringsfrihet af
18 juni 1864 utsträckt samma handelsrätt till
alla rikets inbyggare. Den kringströfvande
västgötahandlanden, gemenligen benämnd knalle
(möjligen i anledning af hans fotvandringar;
jfr uttrycket "knallar och går") l. skålknalle
(kanske
därför att trävaror, "skålar", ursprungligen
utgjorda den betydligaste beståndsdelen af
kramet), bildar en ingalunda intresselös figur
i taflan af svenskt kulturlif.

illustration placeholder

Skålknalle (gårdfarihandlande, "västgöte")
från Kinds härad i början af 1800-talet.

Med påsen på
ryggen och utsträckande sina
fotvandringar till häradet, länet, flera län,
stundom hela riket, genomströfvade i forna dagar
knallen sitt valda område, på bestämda tider
återbesökande samma ställe. Han var öfverallt
en välkommen gäst i bondens och torparens
stuga, väl äfven på herrgården, åtminstone
för tjänstfolket. Med flödande tunga prisande
sitt varulager och spridande dagens nyheter
till sin lyssnande kundskara, hufvudsakligen
ortens kvinnliga befolkning, förstod han att så
mycket snabbare befordra omsättningen, som han
ej var krånglig i fråga om kontant betalning,
när icke alltför mycket prutades på priset. Vid
1800-talets midt hade "knallen", som då ej
längre gärna vidkändes denna benämning,
utan önskade att kallas "resehandlande",
förändrats till en halfherre i finare kläder
med häst och bättre åkdon, och det var från
denna senare tid de ofvan angifna klagomålen i
sedligt hänseende mot gårdfarihandeln uppkommo.
A. Th. S.*

Gårding (holl. gording), sjöv., tåg, som halas
vid bärgning af ett råsegel för att dämpa
eller taga vinden ur detsamma. Gårdingarna
sitta fast antingen vid seglets "undre lik",
bukgårdingar, eller vid dess "stående lik",
nockgårdingar, och ledas därifrån på seglets
förkant genom block öfver eller på rån. Jfr
Dämpa ett segel. De gårdingar, som sitta på
seglets akterkant, kallas slabbgårdingar (buk-
och nockslabbgårdingar). Gårdingar benämnas
efter de segel,, på hvilka de äro anbragta,
t. ex. fockebuk- och fockenockgårdingar,
stormärsedämpgårding o. s. v. O. E. G. N.*

illustration placeholder

Gårdingstek.

Gårdingstek, sjöv., ett enkelt halfslag om egen
part och ändan af tåget fastnajad


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 15:59:38 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free