- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
839-840

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gällivare (Gellivare) - Gällivarebanan - Gällivare-Dundret - Gällivare kyrkostad - Gällivare malmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lappmarkens tredje kontrakt. G. kyrkostad
bildar ett municipalsamhälle, hvarjämte socknen
omsluter äfven Malmbergets stora grufsamhälle,
och dessa båda samhällens folkmängd torde uppgå
till omkr. 9.000 pers.
illustration placeholder

Gällivare gamla lappkyrka.

Gällivarebanan kallas i dagligt tal statsbanelinjen
Luleå–Gällivare med bispår till Malmberget och
Koskullskulle.

Gällivare-Dundret. Se Dundret.

Gällivare kyrkostad. Se Gällivare 3.

Gällivare malmberg är beläget 7 km. n. om Gällivare
kyrkoby i Lule lappmark, Norrbottens län, och
1,320 km. från Stockholm. Malmbergets bangård
ligger 419 m. ö. h. och bergets högsta del, Välkomman,
617 m. Förutom den s. k. Välkommans kulle
särskiljes Kungsryggen i ö. och den därifrån i sydlig
riktning utgående Kaptenshöjden med resp. 580
och 560 m. höjd ö. h. Berget är till öfvervägande
del jordtäckt, malmen har endast på enstaka ställen
legat blottad i dagen. Berggrunden utgöres af gnejs,
som i malmernas närhet ofta är mycket hornbländeförande.
Dessutom genomsättas såväl malm som bergart
af mäktiga granit- och pegmatitgångar.
Strykningen är öfvervägande östlig–västlig och stupningen
sydlig, men betydande veckningar och oregelbundenheter
förekomma ock hos såväl malm som bergart.
Af mineral kunna, utom järnmalm, särskiljas apatit,
kalkspat, bergkristall, korund, flusspat, hornblände,
titanit, biotit, turmalin, skapolit, serpentin, zeolit,
tungspat, m. fl.

Järnmalmerna förekomma i fyra närmare parallella
lager med hufvudsaklig strykning öst–väst och
sydlig sidostupning af 30°-80° från horisontalplanet.
Stora malmlagret i n. och Kaptenslagret
i s. innehålla de mest betydande
malmförekonisterna. Malmerna inom det förra äro i
allmänhet fosforrika, med i genomsnitt 1 proc. fosfor,
och bestå till öfvervägande del af svartmalm, men
äfven blodsten förekommer, särskildt i fältets västra
del. Kaptenslagrets malmer utgöras enbart af
svartmalmer och äro delvis fosforrena och särdeles
järnrika. Malmen har hittills hufvudsakligen uttagits
genom pallbrytning i dagbrott, och därvid ha
fyndigheterna angripits från skärningar och stollar,
anlagda på olika nivåer, i sidoberget. Från dessa
skärningar och stollar utfraktas malmen därefter medelst
mekaniska hjälpmedel eller häst till rutschbanor,
hvarå den transporteras till de invid järnvägsspåren
anlagda lastkajerna. De mest betydande stollarbetena
äro Hermelinsstollen, anlagd mellan järnvägen
och Hermelinsmalmen och 450 m. lång samt vidare
fortsatt c:a 500 m. åt v. och n. till Baron- och
Skånemalmerna, af hvilka den sistnämnda anträffats
å ett djup af 120 m. under dagytan. I fältets västra
del har Välkommastollen en längd af 300 m. och i
den östra Tingvalls-kulle-stollen 370 m. på c:a
100 m. djup under dagytan. 120 m. djupare än den
sistnämnda stollen planeras en stoll från
Koskullskulle-spåret, hvilken till malmen kommer att få en
längd af 1,200 m. Sedan 1898 har underjordisk
brytning i mindre utsträckning bedrifvits dels i
Kaptenslagret, där malmen uppfordras i 3 lodräta schakt,
dels i Hermelin och Tingvalls-kulle. Malmen sorteras
i tre olika kvaliteter: A under 0,035 proc. fosfor,
C med 0,035-0,800 proc. fosfor och D med öfver
0,800 proc. fosfor. Järnhalten håller sig för resp.
malmsorter vid A 67-69 proc., C 64-67 proc.
och D 61-64 proc. Till 1 jan. 1908 ha sammanlagdt
brutits och utfraktats något öfver 13 mill. ton
malm, med, under de senare åren, omkr. 900.000
ton årligen. Största delen af malmen har
exporterats, den mera fosforrika hufvudsakligen till

illustration placeholder

Gällivare malmberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free