- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
837-838

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gäfle-Ockelbo järnväg - Gäfträl - Gähler, Peter Elias von - Gäjsa - Gälakvist - Gälar - Gälbgjutare - Gäld - Gäldenär - Gældskommissionen - Gäldstuga - Gälfötter - Gäll l. Gjäll - Gäll (Prästgäll) - Gälla - Gällared - Gällaryd - Gällbagge - Gällby (Hjellby) - Gällenäs - Gällersta - Gällinge - Gällivare (Gellivare)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gäfle–Ockelbo järnvägsaktiebolag, förbinder Gäfle södra
station med Ockelbo station vid Norra stambanan,
där järnvägen jämväl ansluter till Dala–Ockelbo–Norrsundets
järnväg. Banan trafikeras sedan
öppnandet för allmän trafik i okt. 1884 enligt
trafikkontrakt, som upphör att gälla 31 dec. 1910,
af Uppsala–Margretehill järnvägsaktiebolag i
samband med Uppsala–Gäfle järnväg och med dennas
materiel. Bokförda byggnadskostnaden 31 dec.
1907 var 1,284,168 kr. Aktiekapitalet utgjorde
vid 1907 års slut 679,100 kr. och reservfonden
75,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte
i Gäfle.
A. d’A.

Gäfle-ån. Se Gafle-ån.

Gäfträl, person, som af armod frivilligt gaf sig till
en annans träl. Se Träldom.

Gähler [gä-], Peter Elias von, dansk general,
f. 1718, d. 1783 i Itzehoe, blef redan 1734
officer och tjänade 1744–48 för sin utbildning
i franska hären. Han erhöll snabb befordran hemma
och blef 1758 generalmajor i kavalleriet, var
1763–66 chef för ett af departementen i krigsdirektoriatet under Saint-Germain och
dennes viktigaste medarbetare, blef 1767 medlem
af generalitetskollegiet, i juli 1770 preses
för detsamma och efter Bernstorffs fall s. å. en
kort tid medlem af geheimekonseljen. Han tog i
början verksamt del i Struensees reformer, men
höll senare igen. Likväl blef han fängslad 17
jan. 1772 jämte Struensee och, fastän ingenting
kunde läggas honom till last, afsatt och
förvisad från hufvudstaden. – Hans hustru,
Christine Sofie G., född Ahlefeld,
f. 1747, gift 1764, var en af de mest firade
damerna vid drottning Karolina Matildas hof såväl
för sin skönhet som för sin sprudlande liflighet
och undgick därför ej heller beskyllning för
lättfärdighet. Hon blef 1772 fängslad tillsammans
med sin make, men sedermera lösgifven såsom
alldeles oskyldig. 1792 äktade hon en tysk
general von der Goltz, men dog under själfva
bröllopsnatten.
E. Ebg.

Gäjsa [gäj-]. Se Geisa.

Gälakvist, forntida slott, var beläget invid Skara,
på en höjd s. om staden. Af de ännu i behåll
varande grafvarna och vallarna synes, att slottet varit
en fyrkant af högst 67 m. ”Det omtalas först vid
år 1272 och nämnes ej efter 1319” (Styffe). G.
nämnes som skådeplats för några af de mest dramatiska
scenerna i Filipssönernas resning mot Magnus
Ladulås (1278–80).
(T. H–r.)

Gälar. 1. Zool., det gemensamma namnet på
de olika, hos i vatten lefvande djurformer
förekommande andningsorgan, hvilka äro afsedda
att upptaga och för förbränningen i kroppen
utnyttja det syre, som finnes löst i vattnet (se
Andning, sp. 971). Gälar kunna uppträda som blad-
eller franslika bihang å olika delar af kroppen
och äro inom olika djurgrupper ofta morfologiskt
olikvärdiga, m. a. o. ej homologa. Gälar uppträda
inom de flesta af djurrikets provinser, såsom
hos maskar, mollusker, arthropoder, tunikater
samt lägre ryggradsdjur. Ang. fiskarnas gälar se
Fiskar, sp. 413. – 2. Bot., i vatten nedsänkta
blad, som äro delade i talrika, fina flikar, så
att så stor yta som möjligt kommer i beröring
med vattnet. Dylika blad förekomma t. ex. hos
Ranunculus (afd. Batrachium), Sium lalifolium,
Myriophyllum etc. Ofta ha dessa växter äfven
flytblad eller
luftblad af annat utseende (se
fig. till Amfibiska växter).
1. G. G. 2. G. L–m.

Gälbgjutare (af ty. gelb, gul), tillverkare af
mässingsarbeten och arbeten af annan gul metallkomposition.

Gäld, jur., förpliktelse att betala en summa
penningar.

Gäldenär, jur. Se Borgenär.

Gældskommissionen [gäls-] i Köpenhamn. Den
kgl. Landsover- samt Hof- og stadsret är dels i
sin egenskap af Landsoverret andra instans för
östiften, dels i sin egenskap af Hof- og stadsret
första instans för Köpenhamn. En afdelning af
Hof- og stadsretten är Gældskommissionen, som
handlägger mål ang. penningfordringar till belopp
ej öfverstigande 200 kr.; öfverstiger fordringen
ej 40 kr., består kommissionen af en enda domare.
E. K.

Gäldstuga, eller, såsom det tidigare hette,
gäldstufva, var det vanliga namnet på det
särskilda häkte, i hvilket de för gäld bysatte
(se Bysättning) höllos i förvar. Det
var nämligen i lag stadgadt, att de bysatte
ej fingo i nesligt häkte hållas, hvilket
i allmänhet på sådant sätt iakttogs, att de
bysatte ej förvarades i samma rum som personer,
hvilka voro häktade för brott. För öfrigt fanns
bysättningshäktet vanligen inom länsfängelserna
eller kronohäktena. I Stockholm fanns dock
ett särskildt bysättningshäkte i huset n:r
74 Hornsgatan, och i universitetsstäderna
funnos äfven särskilda bysättningshäkten
för akademiska medborgare, så länge
(nämligen till 1852) den särskilda akademiska
jurisdiktionen bibehölls. Underhållet för den
bysatte bekostades af borgenären, så snart
gäldenären ej kunde underhålla sig själf.
K. H. B.

Gälfötter, zool. Se Kräftdjur.

Gäll l. Gjäll, isl. Gjoll. Se Gjoll.

Gäll (Prästgäll), detsamma som pastorat.

Gälla, detsamma som kastrera (se d. o.).

Gällared, socken i Hallands län, Faurås
härad. 8,535 har. 821 inv. (1907). G. bildar med
Gunnarp ett regalt pastorat i Göteborgs stift,
Falkenbergs kontrakt.

Gällaryd, socken i Jönköpings län, Östbo
härad. 10,546 har. 1,433 inv. (1907). Annex till
Rydaholm, Växjö stift, östbo kontrakt.

Gällbagge, detsamma som
hammel l. kastrerad bagge.
E. T. N.

Gällby (Hjellby), socken i Älfsborgs län,
Gäsene härad. l,423,har. 152 inv. (1907). Annex
till Södra Björke, Skara stift, Kullings
kontrakt.

Gällenäs, i Vänern från Dalsland utskjutande
udde. På denna är uppförd en fyr med mistklocka.

Gällersta, socken i Örebro län, Sköllersta
härad. 4,613 har. 1,235 inv. (1907). Annex till
Ekeby, Strängnäs stift, Askers kontrakt.

Gällinge, socken i Hallands län, Fjäre
härad. 3,310 har. 654 inv. (1907). Annex till
Frillesås, Göteborgs stift, Fjäre och Viske
kontrakt.

Gällivare (Gellivare). 1. G. domsaga,
i Norrbottens län, omfattar G. lappmarks,
Juckasjärvi lappmarks, Karesuando lappmarks
tingslag. 36,593 kvkm. 25,731 inv. (1907). –
2. G. lappmarks tingslag ingår i nämnda
domsaga och Kalix fögderi samt omfattar blott
G. socken. – 3. Socken i nämnda tingslag. 16,743
kvkm. 14,935 inv. (1907). G. utgör ett
konsist. pastorat i Luleå stift,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free