- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
885-886

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göta kanal - Göta kanaldiskonten - Göta konung - Göta kämpavisa - Götaland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

död, invigdes ändtligcn hela kanallinjen med stor
högtidlighet. Det stora arbetet hade då kostat
omkr. 13,714,000 kr., däruti likväl inberäknad
kostnaden för anläggningen af Motala mekaniska
verkstad, omkr. 128,000 kr. Att kostnaden icke
blef större, berodde i icke ringa mån därpå,
att betydliga truppkommenderingar användes
vid arbetets utförande. - Göta kanal från
Mem vid Slätbaken till Sjötorp vid Vänern
utgör en vattenväg af 182 km., hvaraf komma på
östgötalinjen 89,5 km., på Västgötalinjen 61,5
km. och på Vättern 31 km. Läggas därtill sjövägen

[Illustration: Fig. 1. Göta kanal vid Forsvik i
Västergötland.]

öfver Vänern och längden af Göta älf med dess
kanaler, 205 km., utgör hela vattenvägen mellan
Östersjön och Kattegatt 387 km. Den gräfda eller
sprängda delen af Göta kanal utgör tillsammans
87,41 km., det öfriga är segelled dels genom
Vättern, dels genom sjöarna Asplången, Roxen och
Boren i Östergötland samt Bottensjön och Viken i
Västergötland, i hvilken sistnämnda sjö kanalen
nått sin högsta punkt, 91,5 m.; sänkningen
därifrån till Vänern är 36,5 m. Kanalen har 3
m. djup, en bredd

[Illustration: Fig. 2. Göta kanal vid Borenshults slussar
i Östergötland.]

vid bottnen af minst 14,2 m. och vid ytan af
26,1 m. Dess 58 slussar ha 36,5 m. längd och
7,1 m. bredd. 1906 passerades kanalen af 1,600
ångfartyg och 1,736 segelfartyg om tillsammans
262,710 ton, förutom af 2,092 pråmar och diverse
båtar; kanalafgifterna utgjorde s. å. 243,322
kr. 42 öre.
Kanalens angelägenheter besörjas af Direktionen
öfver Göta kanalverk, bestående enligt 22
okt. 1875 fastställda regler för Göta kanalbolag
af en utaf K. M :t för 4 år utsedd ordf., ett af
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
valdt ombud, samt fyra årligen vid bolagsstämma
valda ledamöter, af hvilka en utses till direktör
för östgötalinjen och en till direktör för
västgötalinjen. Enligt samma reglemente utgör
aktieegarnas kapital 4,711,800 kr. Reglemente
för begagnande af Göta kanal är utfärdadt 17
mars 1893, med ändring 3 juni 1904. - Göta
kanal har vunnit ett välförtjänt beröm för
sina natursköna omgifningar; också befares den
årligen af tusentals resande af alla nationer. De
vackraste delarna af detta Sveriges "blåa band"
träffas vid Sjötorp och Forsvik (se fig. 1) i
Västergötland samt i Östergötland vid Norsholm,
Bergs slussar vid Vreta kloster, Brunneby,
Borensberg samt framför allt vid Borenshult
(se fig. 2) och Motala, där kanalens upphofsman,
v. Platen, ligger begrafvda
"vid de vågor själf han diktat,
på den strand han själf har byggt".

Jfr G. Nerman, "Göta kanals historia från äldsta
tider till våra dagar" (I-III, 1895-97).

Trafiken å Göta kanal har icke nått den
utveckling, som man på grund af vattenvägens
stora betydelse kunnat vänta, hvilket
hufvudsakligen får tillskrifvas slussarnas
otillräckliga dimensioner. I våra dagar har
framgången af Tysklands kanalpolitik i hög
grad ökat intresset för vattenvägarnas
utveckling, hvarvid en modernisering
af Göta kanal äfven kommit på tal.

A. G. (S. L-k.)

Göta kanaldiskonten. Se Diskont, sp. 507.

Göta konung, fsv. Se Götes konung.

Göta kämpavisa. Se Giöta Kiämpavisa.

Götaland, d. v. s. götarnas land, är en först
på 1400-talet företagen ombildning af det
äldre Götland, beroende därpå, att man ville ge
detta namn, sedan det nu ej längre afsåg blott
Västergötland och dess koloni Östergötland
(se härom artikeln Götar), utan stod som
en allmän motsats mot Svea land, "svearnas
land", en mot detta sistnämnda namn bättre
svarande form. - Svear och götar äro de båda
hufvudstammar, genom hvilkas sammansmältning
det svenska folket uppstått: "Sveriges rike",
säger Kristofers landslag, "är af hedne värld
sammankommet af svea och göta land". Götarna
bodde "sunnanskog", d. v. s. söder om de
stora skogstrakterna, som skilde Mälarens och
Hjälmarens samt Nyköpingsåns vattensystem från
Vänerns och Vätterns. Den s. om Vänern belägna
slätten synes ha varit deras äldsta hemvist
och den medelpunkt, hvarifrån de sedan utbredde
sig öfver Slätt-Dal, Östergötland, Värmland och
Närke. Ett minne från den tid, då götarna ännu ej
delat sig i flera "folk" med särskilda landsting,
är det i Västgötalagren förekommande uttrycket
Alla götars ting ("Aldra göta Þing"). Tidigt
skilde sig emellertid Östergötland, Värmland
och Närke från Västergötland och bildade egna
land och landsting. Under tidernas lopp undergick
begreppet Götaland åtskilliga förändringar. Närke
kom att räknas till Svealand, enär det från
Svealand emottog kristendomen och i kyrkligt
hänseende blef förenadt med Södermanland. Det
sannolikt af virdar befolkade Mo härad hörde
redan enligt den äldre Västgötalagen i judiciellt
hänseende till Västergötland. Till Östergötland
åter slöto sig (i


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:28:45 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free