Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göta rike - Götarp - Götaström - Göta trängbataljon - Göta trängkår - Göta älf - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göta rike. Se Götaland.
Götarp, brunns- och badanstalt i Åsenhöga socken
å småländska höglandet (omkr. 200 m. ö. h.,
närliggande höjder mer än 300 m. ö. h.), 6
km. n. om Gnosjö station å Borås—Alfvestabanan,
vid den täcka, af barr- och löfskog omkransade
Götarpssjön. Öppen midten af juni—slutet af
aug. Omkr. 200 badgäster 1907.
Götaström, kronopark i Byarums och Tofteryds
socknar, östbo härad, Jönköpings revir och län,
inköpt från Götaströms bruk jämlikt K. M:ts
beslut 14 juli 1893 för 51,530 kr. Områdets
namn fastslogs genom Kammarkollegii beslut
18 juni 1896. Genom k. bref 29 maj 1896 ha
365 har upplåtits till landtförsvaret
för skjutfält (begagnas af Smålands
artilleriregemente). Återstående areal 728
har.
G. Sch.
Göta trängbataljon. Se Göta trängkår.
Göta trängkår (n:r 2) började uppsättas 1891
under namnet Göta trängbataljon och förlades
till Karlsborg. Bataljonen utgjordes af ett
träng- och ett sjukvårdskompani. Genom 1901 års
organisation tillökades den med ett trängkompani
och fick namnet Första Göta trängkår, hvilket
1904 utbyttes mot det nuvarande. Kårens styrka
utgör 15 officerare, 20 underofficerare och
81 fast anställda af manskapet. Den är numera
förlagd till Sköfde och i ständig tjänstgöring.
C. O. N.
Göta älf (om namnets härledning se Götar),
i egentlig mening namnet på sjön Vänerns
90,5 km. långa aflopp till Kattegatt, i
vidsträcktare bemärkelse Sveriges längsta flod,
som, upprunnen vid foten af Nässfjäll, på gränsen
mellan Härjedalen och Dalarna, sedermera flyter
genom Fämundsjön i Norge, Värmland och Vänern
i Sverige samt under öfre delen af sitt lopp
bär namnen Fämundselv, Trysilselv och
Klarälfven. I sistnämnda fall har floden en längd
af 706 km. och ett flodområde af 48,160 kvkm.,
hvaraf sjöarna ofvanför Trollhättan upptaga 8,563
kvkm. (17,78 proc.). F. n. till storleken den
skandinaviska halföns andra flod, var Göta älf
fordom den första, då Glommen, i stället för
att, såsom nu, vid Kongsvinger vända åt v.,
fortsatte sitt lopp åt s. ö. genom Värmland
till Vänern. Å andra sidan hade Klarälfven en
betydligt mindre vattenmassa i en ännu aflägsnare
forntid, då sjön Fämund sökte sig ett aflopp
österut, till Dalälfven. — Från Vänern till
hafvet sänker sig floden 44 m., men är dock
till större delen segelbar, enär sänkningen
fördelats endast på några få vattenfall. Dessa
kringgås genom slussar och kanaler. Kort efter
utloppet ur Vänern sammantränges floden mellan
klippiga stränder och bildar på ömse sidor
om Hufvudnäsön vattenfallen vid Rånnum och
Önafors (5,49 m.); för undvikande af dessa
är segelled öppnad genom den 3,86 km. långa
kanalen Karls graf. Nedanför fallen vidgar sig
älfven till en bredd af 200—800 m., omgifves i
v. af tämligen höga, delvis skogklädda stränder,
i ö. af den bördiga Tunhemsslätten, till dess
där alfvén nått sin största bredd några strida
strömmar mellan de många holmarna kringgås genom
Stallbacka kanal (1,19 km.), hvarefter älfven
åter sammanpressas mellan klippiga stränder
för att snart vräka sin betydliga vattenmassa
utför de världsberömda Trollhättefallen (Gullö-,
Toppö-, Stampeströms- och Helvetesfallen, en
höjd af 32.97 m.). Dessa fall kringgås genom
den 2,97 km. långa Trollhätte kanal,
vid hvars norra ända den raskt uppblomstrande
fabriksorten Trollhättan är belägen och i
industriens tjänst tillgodogör en ringa del af
den ofantliga vattenkraften. (Om statens inköp
af fallen i Göta älf och stora anläggningar
vid Trollhättan se Trollhättan.) Icke långt
nedanför de storartade fallen har älfven en
mindre fors (1,2 m.) vid Åkersström, hvarefter
den flyter lugn mellan höga stränder till
handels- och fabriksplatsen Lilla Edet, där det
sista fallet (2,94 m.) kringgås genom Ströms
kanal (1,188 m.). Älfvens återstående lopp till
hafvet, 55 km., går till en början fortfarande
fram genom en synnerligen vacker trakt, hvilken
dock småningom blir kal och flack. Vid Kungälf
delar sig älfven i två utloppsgrenar, omslutande
den betydliga ön Hisingen, af hvilka grenar den
södra (23 km.), bibehållande namnet Göta älf,
i sitt nedersta lopp bildar Göteborgs hamn
och utfaller i Älfsborgs- eller Hakefjorden
och den norra (15 km.), kallad Nordre älf,
utmynnar i Älfvefjorden. Älfvens bifloder äro
i allmänhet obetydliga; de största komma från
ö., och bland dessa äro Lerumsån, Lerjeån,
Säfveån och Mölndalsån (Fattighusån) de
förnämsta. — Nedanför det lilla fallet vid
Åkersström bildar Göta älf, utom på ett par
obetydliga sträckor, gräns mellan landskapen
Västergötland och Bohuslän samt utgjorde
alltså fordom gräns mellan Sverige och Norge.
A. G.*
Göteborg, Sveriges andra stad, säte för
landshöfdingen öfver Göteborgs och Bohuslän
(sedan 1700) samt för biskopen öfver Göteborgs
stift (sedan 1665), ligger i Västergötland,
på båda sidor om Göta älfs södra utloppsgren,
i en skäligen kal nejd, på öfvergången till den
bohuslänska skärgårdsnaturen. Stadens längd på
östra och södra älf stranden, från stadsområdets
början vid Vätle härads gräns till stadsgränsen
i v., är i rak linje omkr. 11 km., från ö. till
v. omkr. 9 km. Dess areal är efter Lundbys
införlifning (1906) omkr. 5,436 har. Däraf
beräknas Lundbydelen, n. om älfven, till 2,787
har och stadsområdet s. om älfven till 2.649 har
(däraf 262 har vatten). Af sistnämnda område
utgör donationsjorden 1,424,07 har, hvaraf
37,4 har egas af K. M:t och kronan. Stadens
mantal utgör 46 2796881/3067680, hvaraf Lundbydelen
utgör 26 1/4. Den rättsliga folkmängden uppgick
1805 till 12,490 pers. och 1905 till 140,851
samt steg, genom införlifningen af Lundby,
1906 till 156,927; vid 1907 års slut uppgafs
den utgöra 160,523 pers. I omedelbar anslutning
till staden finnas stadslikt bebyggda områden,
som delvis utskiftats till municipalsamhällen,
i ö. och s. inom örgryte socken (Lunden, Gårda
och Krokslätt) samt i v. inom V. Frölunda och
Nya Varfvets socknar. Fråga är väckt om Örgryte
sockens införlifning med staden.
Staden ligger till stor del inom ett
gnejsgranitområde, hvilket från n. till
s. följer västra älfstranden öfver hela
Hisingen. Landalabergen i s. och
 |
| Göteborgs vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
