- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
909-910

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborgs och Bohus län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

län, är, hvad fastlandet beträffar, beläget
mellan 57° 34’ och 59° 7’ n. br. samt 5° 49’ och
6° 57’ v. lgd från Stockholms observatorium och
omfattar hela landskapet Bohuslän och Göteborgs
stad samt Askims, Säfvedals och östra Hisings
härad af Västergötland. Det gränsar i n. till
Smaalenenes amt i Norge (hvarifrån det delvis
skiljes genom Svinesund och Idefjord), i ö. till
Dalsland och Västergötland, i s. till Halland
samt i v. till Kattegatt. Med en största längd,
i nära n.-s., af 175 km. och en största bredd,
i ö.-v., af 55 km. omfattar länet en ytvidd, af
5,047 kvkm., hvaraf 4,896 land och 151 vatten, i
hvilket ej inräknats vikar och sund af hafvet. De
största öarna äro Orust (400 kvkm.), Hisingen
(196 kvkm.) och Tjörn (160 kvkm.). Folkmängden
uppgick vid 1907 års slut till 367,782
personer 176,593 mankön och 191,189 kvinnkön),
hvaraf 185,459 å landsbygden och 182,323 i
städerna. Folkmängdstätheten var 75 personer på
1 kvkm. land. Länets nämnda folkmängd utgjorde
6,84 proc. af hela rikets, och länet var med
hänsyn till folkmängden det 2:a i ordningen af
rikets län och i afseende på folkmängdstätheten
det 3:e. Folkökningen i länet är ganska stor;
folkmängden har nämligen på de sista 60 åren
fördubblats och under de sista 25 åren växt
med 38 proc. Under sistnämnda tid har ökningen
å landsbygden t. o. m. år 1902 varit fullt 12
proc., medan den i städerna varit nära 61 proc.,
och sedan ännu större ökning af stadsbefolkningen
på landsbygdens bekostnad, i det att bl. a. en
landsförsamling (Lysekil) blifvit stad och en
större landsförsamling (Lundby) införlifvats
med Göteborgs stad. - I judiciellt hänseende
är landsbygden delad i 5 domsagor, under Göta
hofrätt, och i administrativt i 5 fögderier,
hvilka till områdena sammanfalla med domsagorna:
Askims, Hisings och Säfvedals domsaga, utgörande
ett tingslag, Inlands med 4 tingslag, Orusts
och Tjörns, ett tingslag, Sunnervikens med 2
och Norrvikens med 2 tingslag samt Göteborgs
fögderi (motsvarande förstnämnda domsaga och
omfattande Askims, Västra Hisings, Östra Hisings,
Säfvedals härad) med 4 länsmansdistrikt, Inlands
fögderi (Inlands södra, I. nordre, I. Fräkne,
I. Torpe härad) med 4, Orusts och Tjörns fögderi
(Orusts östra, O. västra. Tjörns härad) med 3,
Sunnervikens fögderi (Lane, Tunge, Stångenäs,
Sörbygdens, Sotenäs härad) med 6, Norrvikens
fögderi (Vette, Kville, Tanums, Bullarens
härad) med 4 länsmansdistrikt. Länets städer,
Göteborg (länsstyrelsens säte), Kungälf,
Marstrand, Lysekil, Uddevalla och Strömstad,
ha hvar sin rådstufvurätt. Landskommunerna
äro 86 till antalet. Inom länet har bildats en
mängd municipalsamhällen, f. n. 31; af dessa
äro de största de nära Göteborg liggande Gårda,
Krokslätt och Lunden med sammanlagdt omkr. 15,000
inv.; nästan alla de öfriga ha uppstått i
fiskelägen. - I ecklesiastikt hänseende hör länet
till Göteborgs stift (se d. o.). - Länet ingår
i Västra bergmästar-, väg- och vattenbyggnads-
och skogsdistrikten samt, utom Göteborgs stad,
västra post- och telegrafinspektörsdistrikten
och bildar 2 justeringsdistrikt, n:r 26 och
27. För hälso- och sjukvården är länet deladt
i 6 provinsialläkardistrikt, hvarjämte finnas
9 extra provinsialläkardistrikt. De förnämsta
sjukhusen för länet äro Allmänna och Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg och kurhuset därstädes samt
länslasaretten i Uddevalla, Strömstad och
Kungälf. Badorter finnas till stort antal
efter kusten och i skärgården, af hvilka
Marstrand, Lysekil och Strömstad äro de mest
besökta. I länet finnes en länsveterinär. -
En landtmannaskola är anordnad i Simmersröd,
Ljungs socken, och manliga och kvinnliga
folkhögskolor såväl länets i Gräbbestad som
Billströmska på Tjörn. - Till riksdagens Första
kammare utser Göteborgs stad 4 och det öfriga
länet 6 ledamöter, till Andra kammaren väljer
landsbygden 7 och af städerna Göteborg 9,
Uddevalla 1 och Strömstad 1 tillsammans med
Lysekil och Marstrand. - Af länets egovidd
upptaga åker och annan odlad jord 21 proc.,
naturlig äng 2 och skogbärande mark endast 26. En
medelmåttig skörd kan beräknas till 17,500
hl. hvete, 200,000 hl. råg, 75,000 hl. korn,
800,000 hl. hafre, 25,000 hl. blandsäd, 6,000
hl. ärter, 48,000 hl. bönor, 675,000 hl. potatis
och 110,000 hl. öfriga rotfrukter. Vid 1907 års
slut var kreatursstocken: 21,984 hästar, 72,898
nötkreatur, hvaraf 52,041 kor och 233 oxar, samt
17,874 får och 14,710 svin. Skogstillgången
är ringa, och visserligen sker på några
ställen af yttring af skogsalster, men i
större delen af länet råder brist för det egna
behofvet. Hafsfisket är fortfarande en af länets
viktigaste näringsgrenar. Försäljningsvärdet
uppgifves för 1905, som var ett gynnsamt
år, till 5,477,810 kr., hvaraf räknadt i
1,000-tal kr. kommo på sillfisket 2,492,
makrillfisket 952, storsjöfisket (långa,
torsk, helgeflundra m. m.) 593, hummerfisket
435 o. s. v. Stenhuggeriindustrien är ock
af stor betydelse för länet och bedrifves
utefter kusten och i skärgården mellan Ide-
och Gullmars-fjordarna; den södra hälften af
dessa trakter har den bästa graniten. Denna
industri, till öfvervägande delen omfattande
gatsten, som exporteras till utlandet,
mest Tyskland, har ganska stor betydelse
äfven för fiskebefolkningen, som, då den
ej är sysselsatt med fiske, har för denna
användning för sin arbetskraft och för
sina fiskekuttrar till transport. Grufdrift
förekommer ej. Fabriksverksamhet uppgifves ha
1906 bedrifvits vid 717 fabriker med 29,976
arbetare. Af tillverkningsvärdet, 139,59
mill. kr., som utgör fullt 1/10 af hela rikets,
kommo 12,6 mill. på spinnerier, 10 på väfverier,
6,6 på maltdrycksfabriker, 6,5 på sågverk, 5,5
på mekaniska verkstäder, 4,9 på pappersbruk,
4,4 på stenbrott och stenhuggerier, 3,7 på
gjuterier samt järn- och stål-varufabriker,
3 på tobaksfabriker, 2,7 på snickeri- och
möbelfabriker o. s. v. För bevillning
uppskattades inkomsten af fabriksindustrien
till 10,1 mill. kr. Handtverkspersonalen angafs
s. å. till 8,178 personer, däraf 4,915 arbetare,
och den för bevillning uppskattade inkomsten af
handtverksdriften till 3,1 mill. kr. S. å. var
antalet af handlande 3,374 med 8,064 biträden;
inkomsten af handelsrörelsen uppskattades
till 13,5 mill. kr., däraf 12,1 på Göteborgs
stad. De i länet hemmahörande handelsfartygen
af minst 20 nettoton voro s. å. 388 segelfartyg
om 44,282 ton och 289 ångfartyg om 162,426 ton
och 119,808 hkr; å sjömanshusen voro inskrifna
8,039 sjömän. Järnvägarna inom länet äro
dels statens, 197 km., och dels 7 trafikerade
enskilda, 98 km. Statsbanorna äro såväl Västra
stambanan som kustbanorna Tingstad-Skee och
Göteborg-söderut. De enskilda järnvägar, som
helt eller till någon del trafikeras inom länet,
äro Strömstad-Skee, Uddevalla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free