- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
911-912

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborgs och Bohus län - Göteborgs orkesterförening - Göteborgsposten - Göteborgs stadsbibliotek - Göteborgs stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

–Lelången, Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga,
Bergslagernas, Västergötland–Göteborg,
Göteborg–Borås, Göteborg–Särö. – Hemmantalet
å landsbygden utgör 2,863 mantal och beräknas
till 35 för städerna. Taxeringsvärdet 1907
var för jordbruksfastigheter 80,903,000 kr. å
landsbygden och 5,765,700 kr. i städerna samt
för annan fastighet 55,652,300 kr. å den förra
och 331,598,550 kr. i de senare, hvartill
kommer värdet af statens och menigheters fasta
egendom, taxerad å landsbygden till 12,954,700
kr. och i städerna till 45,444,800 kr. Blott ett
fideikommiss (en fastighet i Göteborg) finnes,
taxeradt 1905 till 273,000 kr. Vid samma tid var
den fasta egendom, som innehades af inhemska
aktiebolag, 233 till antalet, taxerad till
nära 85-1/2 mill. kr. Taxeringsvärdet af fast
egendom, tillhörande utländska undersåtar, 34
till antalet, var 3,691,600 kr. – G. erhöll i
allt väsentligt sitt nuv. område vid slutet af
1600-talet.

K. S.

Göteborgs orkesterförening, stiftad 1905,
har till ändamål att underhålla en stående
orkester i Göteborg och att i sammanhang därmed
utöfva konsertverksamhet. Dess orkester består
af 50 medlemmar, uteslutande sysselsatta hos
föreningen under musikåret. Under detsamma,
l okt.-l maj, ger föreningen dels hvarje söndag
en populär orkesterkonsert (biljettpris 50 öre
och l kr.), dels hvarje onsdag en symfonikonsert
(biljettpris 75 öre–2 kr.), dels under säsongen
5 stora symfonikonserter med ofta europeiskt
berömda solister (äfven vokala), hvartill komma
extrakonserter, resekonserter i olika städer
samt medverkan vid körkonserter och större
festtillfällen. Konserterna hållas i Göteborgs
konserthus; deras antal uppgår årligen till
omkr. 70, och särskildt de populära pläga vara
fulltaligt besökta. Förste kapellmästare ha varit
Heinr. Hammer (1905-07) och Vilh. Stenhammar
(från 1907), andre kapellmästare Olallo Morales
(från 1905). – Föreningen består af stiftare (som
mot 100 kr. i årsafgift erhålla fritt tillträde
till föreningens alla konserter i Göteborg)
och ledamöter (som teckna årsabonnemang å dess
5 stora symfonikonserter). I öfrigt hvilar
föreningens ekonomi på betydande bidrag från
Edvard Magnus’ musikfond (stiftad af Pontus och
Götilda Fürstenberg) och Göteborgs orkesterkassa
(stiftad 1860 af musikvänner i staden), anslag af
Göteborgs stad (högst 25,000 kr. årligen; sedan
1908) samt inkomster af konserter. Utgifter och
inkomster under året balansera med omkr. 100,000
kr. – Tillvaron af orkesterföreningen (jämte
konserthuset) har ställt Göteborg främst
bland rikets samhällen i afseende på gynnsamma
villkor för verkligt folkbildande musikutöfning.

E. F–t.

Göteborgsposten, daglig morgontidning, som
utgifves i Göteborg. Den uppsattes 1859 af
boktryckaren D. F. Bonnier med kandidaten
K. Lidberg som ansvarig utgifvare och
redaktör. Den utkom först endast två gånger i
veckan, men började redan 1860 att, med förstärkt
redaktionspersonal, utgifvas dagligen. 1873
öfvergick tidningen till ett aktiebolag samt fick
d:r Fr. Åkerblom till ansvarig utgifvare och
hufvudredaktör. Tidningens från början praktiska
uppställning med särskilda, i ögonen fallande
rubriker i notisafdelningen, minneslista,
veckokrönika m. m. vann efterföljd inom en stor
del af den öfriga svenska pressen. Tidningen
intog redan från början i de då på dagordningen
stående norska och dansk-tyska frågorna en afgjordt
unionell och skandinavisk hållning samt
lyckades snart göra sig bemärkt genom snabbt
meddelande af in- och utländska nyheter samt
goda korrespondenter (bl. a. Orvar Odd). I
den inre politiken först moderat liberal
och i religiösa frågor än mera liberal,
intog tidningen under Åkerbloms ledning en
mera till höger lutande, bestämd hållning mot
landtmannapartiet. Tidningen försåldes i juni
1896 till ett nytt bolag, i hvilket Skandinaviska
tryckeriaktiebolaget var starkast intresseradt,
och i sammanhang därmed företogs 1 okt. s. å. en
förändring i tidningens hållning från utprägladt
konservativ till liberal. Redaktör blef då
Valfrid Södergren. Tidningens förra redaktion
bildade däremot ett nytt konservativt blad,
"Morgonposten". 1904 inköptes "Göteborgsposten"
af Edvard Alkman, som sedan dess varit
tidningens redaktör och utgifvare samt gifvit
densamma en utprägladt frisinnad hållning,
hvarjämte särskild uppmärksamhet egnats åt
kulturella frågor, litteratur och konst (bland
medarbetarna må nämnas Axel Stål, musikkritiker,
och Birger Bæckström, litteraturanmälare). Sedan
1903 åtföljes "Göteborgsposten" af en
veckobilaga, Söndagen, och sedan 1905 är med
tidningen förenadt utgifvandet af Västra Sverges
landtmannatidning
, en med omsorg
redigerad veckotidning för jordbruket och dess
binäringar. "Göteborgspostens" upplaga har under
de senaste åren högst betydligt vuxit och är
f. n. (1908) på vanliga veckodagar omkr. 20,000
exemplar, lördagarna omkr. 38.000. Dess
prenumerationspris är inom Göteborg 8 kr., å posten 7 kr.

Göteborgs stadsbibliotek, bildadt 1890. Se
Bibliotek, sp. 289, och Biblioteksbyggnader, sp. 306.

Göteborgs stift var från början en
superintendentia, som efter Göteborgs stads
anläggning 1620 upprättades af Gustaf II Adolf
därigenom, att södra delen af Västergötland,
nämligen Askims, Säfvedals, östra Hisings,
Vätle, Ale, Flundre, Marks, Bollebygds och
Kinds samt Mo härad, då skildes från Skara
stift. Efter freden vid Brömsebro lades Halland
1646 under denna superintendentia, 1658 (efter
freden i Roskilde) Bohusläns södra del, den
s. k. Sunnerviken, hvaremot Mo härad återgick
till Skara stift, samt 1693 äfven den norra
delen af samma län, den s. k. Norrviken, som
förut tillhört Karlstads superintendentia. 1665
vardt Göteborgs superintendentia upphöjd
till biskopsstift. Stiftet omfattar nu
a) hela Göteborgs och Bohus län (utom den
romersk-katolska och den mosaiska församlingen i
Göteborgs stad) med 6 kontrakt, 44 pastorat och,
utom 1 fängelse- och 1 garnisonsförsamling,
101 församlingar; b) hela Hallands län med 5
kontrakt, 45 pastorat, 90 församlingar samt del
af 1 moderförsamling, som i öfrigt tillhör c)
Kristianstads län och med annex i Lunds stift
bildar 1 pastorat; d) af Älfsborgs län Flundre,
Vätle, Ale, Kinds, Marks och Bollebygds härad,
med 3 kontrakt, 24 pastorat, 81 församlingar;
tillsammans i stiftet 21 stads- och 251
landsförsamlingar jämte en församlingsdel. Af de
114 pastoraten äro 10 regalt-privilegierade,
71 regala, 25 konsistoriella, 6 patronella, 1
alternerande regalt och patronellt och 1
prebende. 15,009 kvkm. Folkmängden uppgick vid
1907 års slut till 610,197 pers., af hvilka 366,836 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:26:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free