Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 935-936 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haarek af Thjotta - Haarklou, Johannes - Haarlem - Haarlem, Cornelisz van - Haarlem, Jan van der Meer (Vermeer) van - Haarlem, Pieter Claesz van - Haarlem-droppar - Haarlemmermeer - Haarlemmer polder - Haarni - Haarstrang l. Die Haar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Haarek af Thjotta [ha-]. Se Harek af Thjotta.

Haarik [ha-]. Se Erik, danska konungar 1.

Haarklou [härklw], Johannes, norsk tonsättare,
f. 1847, studerade vid Leipzigs konservatorium
samt för Bungert och Fr. Kiel i Berlin
och är organist vid Gamle Åkers kyrka i
Kristiania. Med statsanslag höll han 1885-88
populära symfonikonserter i Kristiania. Han har
komponerat bl. a. oratoriet Skabelsen (text
efter Wergeland), operan Fra gamle dage, en
Reformalionskantat, några symfonier, körstycken,
romanser och pianosaker samt varit musikkritiker
i "Dagbladet".


Riksarkivet (gamla slakthuset) i Haarlem.
Haarlem [hār-], hufvudstad i nederländska
prov. Nord-Holland, vid ån Spaarne och
järnvägslinjen Amsterdam–Rotterdam. 69,701
inv. (1906). Staden är säte för guvernören
öfver Nord-Holland samt för en jansenistisk
och en romersk-katolsk biskop. H. är trots sitt
oregelbundna byggnadssätt en af landets vackraste
städer; den genomskäres af kanaler och omgifves
af väl skötta parker och blomsteranläggningar,
delvis på de forna vallarnas plats. Vid Groote
märkt midt i staden ligga S:t Bavokyrkan
(Groote kerk), från slutet af 15:e årh., med
ett af världens största orgelverk (60 register
och 5,000 pipor), stadshuset, fordom grefvarnas
af Holland palats (ombyggdt på 1630-talet),
med ett mycket värdefullt tafvelgalleri, där
i synnerhet Frans Hals är väl representerad,
samt Vleeschhal (gamla slakthuset, byggdt 1603;
se fig.), den vackraste
renässansbyggnaden i landet, nu innehållande ett
af riksarkiven. På Groote markt står en staty
af Coster (1856), som för lokalpatriotismen
gäller för boktryckarkonstens uppfinnare, och i
Florapark s. om staden står en staty af Frans
Hals (1900). Staden eger en vetenskapsakademi
(st. 1752), ett konstindustrimuseum i
förening med skola, stadsbibliotek (rikt på
gammalt holländskt tryck), stadsarkiv och
kolonialmuseum, gymnasium, högre borgarskola,
en realskola för flickor och ett berömdt
lärarseminarium. Teylerska stiftelsen (1778)
till främjande särskildt af de naturvetenskapliga
studierna har naturhist. museum, konstsamling och
bibliotek samt förfogar öfver rika medel till
prisbelöning af skrifter. H. är mest bekant
för sin ofantligt uppdrifna blomsterodling
("Haarlemlökar"), hvilken tagit i anspråk hela
den närmaste omgifningen och utgör invånarnas
förnämsta inkomstkälla, ehuru den fordom varit
mera gifvande än nu. I omgifningarna, hvilka
mycket beundras af holländarna, ligga den
vackra parken Haarlemmerhout (s. om staden),
villaförstäderna Overveen och Bloemendaal
(invid dynerna n. v. om staden), Zandvoort
(fiskarby och badort vid hafvet) och Hartenkamp
(vid järnvägen till Leiden), där Linné vistades
som "Cliffords botanicus" sept. 1735–okt. 1737,
under hvilken tid "Systema naturæ", "Fundamenta
botanica" m. fl. Linnés viktigaste arbeten sågo
dagen. Där aftäcktes samtidigt med Linnéminnets
firande i H. 23 maj 1907 en bronsbyst af Linné,
hvartill landtgårdens nuv. egare Smit van
Gelder frikostigt bidragit. – H. var redan
i 12:e årh. en betydande stad. 1572–73
hade det att utstå en 7 månaders belägring
af spanjorerna, hvilken slutade med dess
intagande och ett fruktansvärdt blodbad. Sin
största blomstring nådde staden under 17:e
årh. genom en stor inflyttning af fransmän.
S. A. L.*

Haarlem [här-]. 1. Cornelisz van. Se
Cornelisz. - 2. Jan van der Meer (Vermeer)
van H. Se Meer 1. -3. Pieter Claesz. van H. Se
Claesz. 2.

Haarlem-droppar [här-]. Se Tillydroppar.

Haarlemmermeer [harlemermēr] var förr ett
innanvatten i Nederländerna, mellan Haarlem,
Leiden och Amsterdam, bildadt 1647 af flera
mindre sjöar. Det var 22 km. långt, 11 km. bredt
och nära 4,5 m. djupt. Genom Spaarnefloden stod
det i förbindelse med Ij och Zuiderzee samt hade
genom hafvets inverkan under tre århundraden
vuxit till flera gånger sin ursprungliga vidd
och därigenom blifvit hotande för städerna
i dess grannskap. 1840–53 torrlades det för
en kostnad af 13,5 mill. kr. Landvinningen
uppgick till 183 kvkm., största delen
bördig åkerjord, den s. k. Haarlemmer
polder, som bebos af omkr. 18,000 pers.
S. A. L.*

Haarlemmer polder [här-]. Se Haarlemmermeer.

Haarni [härni], finsk myt. Se Aarni.

Haarstrang [hār-] 1. Die Haar [di hār], kal
bergsrygg i preussiska prov. Westfalen, bildar
norra randen af platån Sauerland; största höjden
är 389 m. H. tillhör kritformationen och är
utmärkt af en mängd försteningar samt uttorkade
flodbäddar och underjordiska vattenvägar. Vid
dess norra fot träffas flera saltkällor.
S. A. L.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>