- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
955-956

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hackländer, Friedrich Wilhelm - Hackman - Hackman, Johan Fredrik - Hackman, Johan Fredrik - Hackman, Vilhelm - Hackney - Hackney - Hacks, Alexander - Hacksell, Amalia Elisabet - Hackspettar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

godmodigt humoristisk, rnen delvis äfven
tendentiös. Något större litterärt värde ega hans
arbeten icke, men voro på sin tid mycket omtyckta
trots upprepningar och ytlighet. Nämnas kunna
Bilder aus dem soldatenleben im frieden (1841;
"Soldatlifvet i fredstid", 1846; ny öfv. 1886),
Daguerreotypen (1842; 2:a uppl. under titeln
Reise im Orient, 1846), Wachtstubenabenteuer
(1845; "Militärlifvet under vakt", 1886),
Pilgerzug nach Mekka (1847), en samling
östefiändska sagor och sägner, Soldatenleben
im krieg
(1849-50, en frukt af hans deltagande
i Radetzkys fälttåg i Piemont 1849 samt i
ockupationen af Baden), Handel und wandel
(1850; "Handel och vandel", 1874), Namenlose
geschichten
(1851) och Eugen Stillfried (1852),
lustspelet Der geheime agent (1850; "Den hemlige
agenten", 1851), Europäisches sklavenleben
(1854; "Europeiskt slaflif", två öfv. 1856;
ånyo öfv. 1888), Soldatengeschichten (1854),
Augenblick des glücks (1857; "Lyckans ögonblick",
s. å.), Der sturmvogel (1872; "Stormfågeln",
1873) och den postuma, själf biografiska Der
roman meines lebens
(1878). Till svenska äro
ytterligare öfverflyttade "Smärre berättelser
och skizzer" (1860), "Den gamla länstolen"
(1880), "Nyare humoristiska berättelser"
(1887-88) och "Ur ett furstehus memoarer"
(1889). Äfven på det journalistiska området
verkade H., i det han tillsammans med Edm. Höfer
uppsatte tidskriften "Hausblätter" (1855)
och med E. Zoller den bekanta illustrerade
tidskriften "Ueber land und meer" (1857). En
samlad upplaga af hans verk utgafs i Stuttgart i
60 bd (1863-74; ny uppl. 1874-76). Ausgewählte
werke
utgåfvos 1881-82 i 20 bd. Se H. Morning,
"Erinnerungen an F. W. H." (1878).
R-n B.

illustration placeholder

Hackman, finsk köpmanssläkt. 1. Johan Fredrik
H
., f. 1755, d. 1807, inflyttade 1786 som
handelsbiträde från Bremen till Viborg, där
han 1789 grundlade ett affärshus. Efter hans
död fortsatte änkan, Maria Elisabeth Laube,
ensam affären. - 2. Johan Fredrik H., den
föregåendes son, f. 1801, d. 1879, blef 1822
kompanjon med sin moder. Under hans ledning
utvidgades husets verksamhet, som dittills varit
hufvudsakligen inskränkt till trävaruaffärer. Ett
stort antal industriella inrättningar kom,
genom H:s initiativ och kapital, till stånd i
olika delar af landet, hvarförutom huset dref en
betydande import- och exporthandel. På samma gång
egnade H. tid och intresse åt offentliga värf,
särskildt inom sin kommun och hemtrakt, hvarjämte
han frikostigt understödde allmännyttiga och
välgörande företag. 1874 upphöjdes han i adligt
stånd. - 3. Vilhelm H., den föregåendes
son, f. 1842, som redan under senare delen af
faderns lifstid biträdde denne, öfvertog efter
hans död affärens ledning. Vid sidan af sin
omfattande affärsverksamhet har han på ett
framstående sätt deltagit i behandlingen af
offentliga ärenden, särskildt
som medlem af ridderskapet och adeln vid
de flesta landtdagar efter 1877 och af
regeringskommittéer äfvensom i det kommunala
lifvet i Viborg. R. C.*

Hackney [hä’kni], eng., en ädel vagnshästras med
utprägladt höga trafrörelser. I England har till
främjande af hackneyafveln bildats en förening,
som sedan 1883 utger "The hackney studbook".
B. C-m.

Hackney [hä’kni], förvaltningsområde
(metropolitan borough) i nordöstra London,
på andra sidan Victoriaparken. 219,288
inv. (1901). Där ligga bl. a. City hospital
för bröstsjukdomar, ett franskt och ett tyskt
sjukhus, flera dårhus och ett teologiskt
seminarium tillhörigt independenterna. (J. F. N.)

Hacks, Alexander, finländsk författare, vardt
student 1722, d. 1740 som advokat i Åbo hofrätt,
författade ett antal tillfällighetsverser,
af hvilka de båda s. k. Eskolagubbens visor
(1732 och 1735) genom sin humoristiska
teckning af en känd Åboborgare och sin
parodierande finsk-svenska språkform vunnit
en mer än hundraårig liflig popularitet i
Finland (senaste trycket 1887). Se A. Hultin,
"Tillfällighetspoesin under frihetstiden" (i
Svenska lit.-sällsk:s i Finland "Förhandl,
och upps.", XVI), och W. Söderhjelm,
"Promotionspoesi vid Åbo universitet".
R-n B.

Hacksell, Amalia Elisabet, författarinna under
märket Elis Emil, f. 22 juni 1812 i Helgarö,
Södermanland, d. 25 sept. 1898 i Strängnäs,
debuterade 1839 med diktsamlingen Poetiskt
försök
, som följdes af flera berättelser,
bl. a. Sjökaptenens hustru (1866; två danska
öfv. 1867), och ännu en diktsamling.

Hackspettar, Picidæ, zool, en familj bland
de partåiga fåglarna. De ha rät, stark och
smal, kägellik näbb samt masklik tunga, som
i spetsen är försedd med en hullingbärande
förhårdning och kan utsträckas mycket långt
med tillhjälp af tungbenets utomordentligt
långa, fjäderlikt spänstiga horn, hvilka löpa
under huden rundt om hela hjärnskålen ända
till näbbroten. Spottkörtlarna äro mycket
stora. Klorna äro starka och krökta, den
mellersta icke sned, utan dess bägge sidor
äro lika höga. Yttertån ständigt riktad bakåt;
framtårna vid basen något sammanväxta. Dessa
fåglar lefva mer eller mindre ensligt i
skogar; deras föda består nästan uteslutande
af insekter samt af dessas larver och puppor,
hvilka de vanligen uppsöka under barken af murkna
träd. Några arter förtära likväl frön, och någon
enda art synes förgripa sig på små däggdjur och
fåglar. Hackspettarna häcka i trädhål och lägga
hvita, ofläckade ägg. Hackspettarna omfatta
öfver 380 arter. Med undantag af Madagaskar och
australiska regionen bebo de hela jorden. -
Familjen omfattar två underafdelningar:
de egentliga hackspettarna, Picini, och
göktytorna, lyngini. De förra ha näbben mycket
kantig och kilformig, näsborrarna täckta med
borst, stjärtens pennor styfva, spetsiga och
utåt gradvis kortare, fötterna korta och grofva,
yttre baktån längst, den inre minst bland alla
tårna (stundom saknas den), mellanfoten framtill
beklädd med en enkel rad af stora plåtar eller
sköldar. De förhärskande färgerna äro grönt,
gult, svart och hvitt i olika kombinationer. I
tropiska länder förekomma de i det största antal
arter. De tillbringa mesta delen af sitt lif
med att klättra; ofta flyga de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free