- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1035-1036

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagiografa - Hagiografi - Hagiographa - Hagioi Saranta - Hagiolatri - Hagiologium - Hagion Oros - Hagios - Hagios Ilias - Hagiostrati - Haglund, Robert Ludvig - Hagman, Lucina - Hagn, Ludwig von - Hagrida - Hagshult - Hagström, Johan Otto - Hagström, Anders Johan - Hagström, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den fjärde af "de större
profeterna". Denna ordning är upptagen efter
Vulgataöfversättningen. Jfr Bibelkanon.
J. P.

Hagiografi. Se Hagiograf.

Hagiographa. Se Hagiografa.

Hagioi Saranta (it. Santi Quaranta,
turk. Serande), hamn till Delvinon, i
turk. vilajetet Janina, vid Adriatiska hafvet,
midt emot Korfus nordöstra kust. Ångbåtsstation
med någorlunda skyddad redd, viktig för
persontrafiken mellan Epirus och Italien. 23
april 1897 förstördes H. af den grekiska flottan.
J. F. N.

Hagiolatrl (af grek. hagios, helig, och
latreia, dyrkan), helgondyrkan.

Hagiologium (af grek. hagios, helig, och
logos, tal, förteckning), helgonförteckning. Jfr
Martyrologium.

Hagion Oros. Se Athos.

Hagios, grek., helig. Ordet förekommer mycket
ofta i nygrekiska geografiska namn (motsvarande
det latinska sanctus).

Hagios Nias ("Heliga Elias"). Se Elias 2.

Hagiostrati (turk. Bozbaba), turkisk ö i Egeiska
hafvet, s. om Lemnos. 43 kvkm. Omkr. 1,000 inv.
J. F. N.

Haglund, Robert Ludvig, tecknare och etsare,
f. 5 mars 1844 i Stockholm, var 1861-64 elev
hos Fr. Ahlgrensson och biträdde såväl denne som
K. Janson med teaterdekorationsmåleri i Stockholm
och i Åbo. Han studerade vid konstakademien
1864-69, blef hufvudsakligen illustratör och
har lämnat teckningar till svenska och utländska
illustrerade tidningar, till Nordenskiölds "Vegas
färd kring Asien och Europa" (1881), Upmarks
"Svenska riddarhuset" (1891), H. Hildebrands
"Visby" (1893) m. fl. De båda sistnämnda verken
innehålla äfven flera etsningar. I radering har
H. utfört stockholmsmotiv m. m., reproduktioner
af konstverk, stadsbilder från utlandet (några
dylika, Från främmande länder, utkommo samlade
1902). H. redigerade Konstnärsklubbens
publikation "Jul" 1888-1907. På hans
initiativ bildades 1888 Konstnärernas sjuk- och
understödskassa. Han är sedan 1896 extralärare
i frihandsteckning vid Tekniska högskolan.
G-g N.

Hagman, Lucina, finsk pedagog och
skriftställarinna, f. 5 juni 1853 i Kelviå,
Österbotten, genomgick svenska fruntimmersskolan
i Vasa och Jyväskylä folkskollärar- och
lärarinneseminarium, blef föreståndarinna 1875
för en förberedande skola i Tavastehus och 1886
för den första finska, till universitetet ledande
samskolan i Helsingfors samt förestår sedan 1899
en ny, af henne öppnad sådan i samma stad. Som
pedagog utmärkes hon särskildt af klarhet och
kraftfullhet. Hon har offentliggjort smärre
läseböcker för skolan samt uppfostringsskrifter,
bland dem Kokemukseni yhteiskasvatuksesta
(1897; Min erfarenhet om samuppfostran). Mycket
ifrigt har hon tagit sig an kvinnofrågan och i
flera utgifna skrifter pläderat för höjandet
af kvinnans ställning inom samhället. 1892
deltog hon i stiftandet af kvinnosaksförbundet
Unionen, hvars ordf. hon från början varit. 1907
stiftade hon en politisk kvinnoförening, Finska
kvinnoförbundet. Hon invaldes i finska landtdagen
1907 som representant för det ungfinska partiet
och utsågs till ordf. i kulturutskottet, men
föll 1908 igenom vid valet. T. C.

Hagn, Ludwig von, tysk målare, f. 1820 i
München, d. 1898, blef lärjunge vid akademien
i München 1841, begaf sig 1847 till Antwerpen,
där han studerade under Wappers, vistades sedan
i Bruxelles och reste 1851 till Berlin. 1853-55
lefde han i Paris (från denna tid är bondegenren
I ladan, 1854, Nya pinakoteket, München)
och 1863-65 uti Italien samt bosatte sig
sedan i München, af hvars akademi han 1867
blef ledamot. H:s bilder, hvilka oftast
hämta sina ämnen från 1600- och 1700-talen,
berömmas för fin karakteristik. Bland hans
arbeten må nämnas Förlustelse i parken (1859,
i Nya pinakoteket i München), Romerskt bibliotek
(1869; flera gånger reproducerad), Duell mellan
kavaljerer under 1600-talet, Konversation
(i
orangeriet i Potsdam), två romerska parkscener
(i Schackgalleriet, München) och Marienplatz
i München med procession från 1600-talet

(väggmålning i rådhusets festsal, 1884). - H:s
syster, Charlotte H. (f. 1809, d. 1891), var en
i skälmska lustspelsroller mycket framstående
skådespelerska, anställd 1843-46 vid hofteatern
i Berlin, och blef kallad den tyska Déjazet. Hon
lämnade scenen 1846, då hon ingick äktenskap med
godsegaren A. v. Oven, från hvilken hon skildes
1851. C. R. N.*

Hagrida (provinsialism: Hafrida, Haugrida och
Haurida), socken i Jönköpings län, Norra
Vedbo härad. 3,956 har. 483 inv. (1907). Annex
till Vireda, Linköpings stift, Norra Vedbo
kontrakt.

Hagshult, socken i Jönköpings län, Östbo
härad. 7,002 har. 643 inv. (1907). Annex till
Fryele, Växjö stift, Östbo kontrakt.

Hagström. 1. Johan Otto H., läkare, f. 24 juni
1716 på Frösön, d. 12 mars 1792, blef 1737
student i Uppsala, lifnärde sig sedan en tid
framåt genom privat undervisning och blef 1749
med. doktor. S. å. företog han med offentligt
understöd en resa genom Jämtland och dess
lappmarker och utgaf Beskrifning öfver Jemtland
(1751). 1752 förestod han lektorstjänsten i
matematik i Härnösand, var därefter läkare
hos presidenten frih. Broman och 1754-85
provinsialläkare i Östergötland. Där sträckte
han sin uppmärksamhet till landskapets allmänna
hushållning samt afgaf däröfver 1757 en värdefull
berättelse till sundhetskommissionen. Ledd
af kärlek till naturalhistorien, undervisade
han vid Linköpings gymnasium utan betalning
i detta ämne och sysselsatte sig själf med
egna forskningar i naturens rike. För sina
afhandlingar om biskötsel (Pan Apum, 1768;
2:a uppl. 1774, Svar på Vet. akad:s fråga om
biskötsel
, 1773 m. fl.) erhöll han två gånger
pris af Vet. akad. I Vet. akad:s Handl. och
i tidningar offentliggjorde han ett antal
naturhistoriska rön.

2. Anders Johan H., den föregåendes brorson,
läkare. Se Hagströmer 1. R. T-dt.

Hagström, Erik, mekaniker, f. 2 dec. 1760 i Stora
Tuna socken i Dalarna, d. 15 dec. 1827 i Avesta,
visade under sin vistelse i Uppsala ovanliga
mekaniska anlag och antogs 1787, utan föregående
examen, till auskultant i Bergskollegium och
till e. o. kanslist i k. kontrollverket samt
erhöll 1788 uppdrag att anlägga och förvalta ett
porfyrverk i Älfdalen. Trots stora svårigheter
utförde han det honom anförtrodda värfvet så,
att anläggningen 1802 var i full gång och
sysselsatte omkr. 50 personer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free