- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1045-1046

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hahn-Hahn, Ida Marie Luise Sophie Friederike Gustava von - Hahr - Hahr, August - Hahr, Jakob Emil Maurits - Hahr, Anders Vilhelm Teodor - Hahr, August - Haiastan - Haida - Haidarabad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ultra-montana, utgåfvos samlade 1902-05 i 45 bd. Se
arbeten om henne af Marie Helene (1869),
P. Haffner (1880), H. Keiter (s., å.), Alinde
Jacoby (1894) och K. Hillebrand i "Zeiten,
völker und menschen" (II, 2:a uppl. 1892).
(R-n B.)

Hahr, svensk släkt, härstammande från
Mecklenburg, hvarifrån den inkom i riket 1715 med
grosshandlaren i Stockholm Henrik H. (f. 1693,
d. 1747).

1. August H., kartograf, f. 26 mars 1802
på Ultuna, i Bondkyrka församling, Uppsala
län, d. 19 jan. 1885 i Stockholm, blef
underlöjtnant vid Fältmätningskåren 1821 och
deltog sedan i de topografiska mätningarna
i Västergötland, Södermanland och Uppland.
1828 blef han löjtnant i armén, vistades
två år utrikes samt tjänstgjorde 1831-32 vid
rekognosceringarna i Östergötland och 1832-34
vid generaladjutantsexpeditionen för armén.
1837 tog han afsked ur Topografiska kåren,
blef 1838 kapten i armén, var 1842 sysselsatt
med rekognosceringar i Halland och 1842-44
anställd vid Generalstabens litografiska anstalt
i Stockholm, befordrades 1857 till major i armén
och erhöll 1868 afsked. Dels med understöd
af statsmedel, dels på egen bekostnad utgaf
H. Geografisk och militärstatistisk karta
öfver Sverige och Norrige samt Danmark med
Schlesvig och Holstein
(1845; 2:a uppl. 1848),
Karta öfver föreslagne jernvägskommunikationer
inom Stockholms, Upsala, Nyköpings, Vesterås’,
Örebro och Carlstads län
(2 blad, 1856), Karta
öfver Sverige i 10 blad. Jemte statistik öfver
rikets alla socknar, samt deras ecclesiastika,
administrativa och juridiska indelningar
(8
blad, upptagande mellersta och södra Sverige,
1853-60), Statistisk karta öfver medlersta
och södra Sverige
(8 blad, 1852; 2:a uppl.
1861), Statistisk tablå öfver länens och
socknarnes eklesiastika, administrativa och
juridiska indelningar inom Sverige
(1861),
Fysisk och politisk karta öfver mellersta och
södra Sverige
(8 blad, 1868), Karta
öfver norra Sverige, upptagande Jemtlands,
Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens
län
(2 blad, 1871) och Generalkarta öfver
jernvägskommunikationer inom Sverige. Norge
och Danmark samt inom angränsande delar af
Östersjöländer
(6 blad, 1875; 2:a uppl. 1880).

2. Jakob Emil Maurits H., den
föregåendes son, järnvägsman, f.
17 febr. 1838, anställdes 1857 vid statens
järnvägsbyggnad och ingick 1862 vid statens
järnvägstrafik, "där han 1872-1901
var öfverdirektör för k. trafikstyrelsens
(k. järnvägsstyrelsens) trafikafdelning.
På denna kräfvande post sattes han i tillfälle
att kraftigt medverka till den starka utveckling
statens järnvägar under denna tid företedde,
och särskildt har han fäst sitt namn vid
den viktiga frågan om ordnandet af
samtrafiken mellan statens järnvägar och det
vidtomfattande enskilda svenska järnvägsnätet
och grannländernas järnvägar. Sedan sin afgång
ur statens järnvägars tjänst bekläder H.
befattningen som verkställande direktör
för Svenska järnvägsföreningen.

3. Anders Vilhelm Teodor H., den föregåendes
broder, skogsman, f. l nov. 1839 å Rysdal i
Blekinge, utexaminerades från Skogsinstitutet
1859, blef 1861 öfverjägare i Västernorrlands
län och lärare vid Sillre skogsskola, 1863 andre
lärare (i jakt- och
författningskunskap) vid Skogsinstitutet
och 1869
jägmästare i Ängelholms revir samt föreståndare
för Danielslunds skogsskola. Han blef
skogsinspektör 1871 i östra distriktet och 1874
i Bergslagsdistriktet, förordnades 1883 till
domänintendent i Västmanlands län och blef 1889
öfverjägmästare i Bergslagsdistriktet. H. har
varit en skicklig skogsman samt intresserad
fågeljägare och hundkännare. Bland hans många
arbeten må nämnas Handbok för jägare och
jagtvänner
(1866; 2:a uppl. 1881-82) samt
"Samling af gällande författningar rörande
skogsväsendet" (1877; 2:a uppl. 1906).

4. August H., den föregåendes brorson,
konstforskare, f. 29 okt. 1868 i Dingtuna
(Västmanland), blef student i Uppsala 1888
och filos. doktor 1898, var öfverlärare vid
Tekniska skolan i Stockholm 1899-1902 och är
docent i konsthistoria vid Uppsala universitet
sedan 1900. H. debuterade som författare
med studier öfver Nederländsk konst (1898)
och en liten bok om En gustaviansk målare
(Per Krafft d. ä.; s. å.). Så följde De svenska
k. lustslotten
(1900), David von Krafft och den
Ehrenstrahlska skolan
(s. å.), en kortfattad
Arkitekturens historia (1902), Studier i den
klassiska södern
(1904), Ehrenstrahl (kort
monografi, 1905), Konst och konstnärer vid
Magnus Gabriel De la Gardies hof
(s. å.),
Studier i Johan III:s renässans, I (1907),
och Några nya synpunkter på den äldre grekiska
skulpturens människoframställning
(1908).
2. A. d’A. 3. G. Sch.

Haiastan, "Hais land", det
inhemska namnet på Armenien.
H. A.*

Haida, en till nordvästindianerna hörande stam,
som bebor de södra af Drottning Charlottas
öar. Till haidaerna kunna också räknas de med
dem nära besläktade kaiganierna, som bo på
Prinsens af Wales ö. Haidaerna äro särskildt
skickliga i den för nordvästindianerna
karakteristiska snidarkonsten, med dess
egendomligt förmänskligade djurornament. Denna
konst står nästan uteslutande i totemismens
tjänst. Deras språk bildar jämte sju andra
indianska dialekter en särskild grupp af de
inhemska amerikanska språken, nordvästkustens
språk. E. Rld.

Haidarabad (eng. Hyderabad). 1. H. l. Nizams
rike
, den största brittiska lydstaten i
Hindustan, omfattande den centrala delen af
Deccan, mellan Centralprovinserna, Madras,
Bombay och Berar (se d. o.), som till 1861
tillhörde det. 214,188 kvkm. 11,141,142
inv. (1901). Landet är högt i n. v., där
Balaghatbergen nå 760 m., och sänker sig mot
s. ö. Det vattnas af en mängd floder, hvilka
ha sina källor på västra Ghats eller norra
Deccan-platån och alla rinna mot ö. De största
äro Godavari med Penganga, gränsflod i n.,
och Kistna med Tungabhadra i s. Bergstrakterna
äro täckta af skog; vilda djur (tigrar, pantrar,
hjortar o. s. v.) äro talrika. Klimatet är hett
(i hufvudstaden 25,2° medeltemperatur) och torrt,
men icke osundt. Jorden är i allmänhet bördig och
frambringar en mångfald af produkter: ris, hvete,
majs, bomull, indigo, sockerrör, tobak samt många
fruktsorter. Därjämte fås mycket silke. Både
järn- och stenkolslager finnas, men bearbetas
blott i ringa mån. Af befolkningen är flertalet
hinduer, hvilka utgöra den jordbrukande och
industriidkande klassen och till stor del lefva
i knappa villkor. Muhammedanerna, som inträngde
i landet omkr. 1300, ha slagit under sig handeln
och äro de styrande. I aflägsna bergstrakter


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free