Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1165-1166 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halmstad - Halmstad - Halmstad-Bolmens järnväg - Halmstadlax - Halmstad-Nässjö järnväg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

följ. år tillbakaslog Jakob Bagge ett danskt
anfall under grefven af Hoya. Fredsmöten höllos
sedan i H. af svenska och danska fullmäktige;
men sedan nordiska sjuårskriget utbrutit, anfölls
staden 1563 af konung Erik, 1566 af Bo Grip och
1568 åter af Erik, ehuru allt förgäfves. Först
mot slutet af 1500-talet uppfördes slottet,
som utvidgades och befästes ytterligare
af Kristian IV i början af 1600-talet. 1619
möttes i H. Gustaf Adolf och Kristian IV. Sedan
H. 1645 jämte det öfriga Halland öfverlämnats
till Sverige, uppgjordes 1646 förslag till ett
citadell, som af Wärnschiöldh sedan ändrades till ett
"afsnitt" mellan slottet och staden, hvarefter
arbetena påbörjades 1648, men fullbordades
ej förrän efter Karl X:s danska krig. 1651
fastställdes ritning till stadsverkens
förbättrande, men ehuru planen förenklades
1655, gjordes föga. 1675 sattes H. emellertid
i försvarsstånd och belägrades 1676 förgäfves
af danskarna först under generalmajor Duncan,
som dock blef slagen (se nedan), och därefter
under konung Kristian själf 5–25 sept. År 1678
sammanträdde svenska riksdagen i H. Efter kriget
höllos befästningarna visserligen i stånd,
men en af Dahlbergh uppgjord förstärkningsplan
kom ej till utförande. I början af 1700-talet,
då försvarsverken hade ett "slätt utseende",
reparerades de, därför att "alle norske resande
åth Dannemarck der förbij skole". 1710 var
H. dock i dåligt försvarsstånd, och på 1734 års
riksdag utdömdes befästningarna, som
följande år började raseras. Ännu kvarstår
dock en del lämningar af desamma, bl. a. den
ståtliga norra fästningsporten (fig. 7), hvilken
nu i de forna vaktrummen inrymmer Hallands
museum. – Slaget vid H. kallas den strid, som
17 aug. 1676 utkämpades mellan svenskar och
danskar vid det s. om H. belägna Fyllebro,
s. om Fylleån. Danskarna, 3,500 man under generalmajor
Jakob Duncan, hade börjat belägra H., men upphäft
belägringen och dragit sig tillbaka söderut vid
underrättelsen, att svenskarna, 6–7 tusen man,
under Karl XI voro i antågande. Danska hären hade
just nätt och jämt öfverskridit ån vid Fyllebro, då den
anfölls af svenskarna. Med ån i ryggen måste
danskarna utkämpa en het strid, som slutade
med deras fullständiga nederlag. Endast 300 man
undkommo; återstoden stupade eller tillfångatogs.
        E. W. T.

Fig. 6. Halmstad i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket. (De mest framträdande byggnaderna äro slottet, kyrkan och rådhuset.)

Fig. 7. Norreport (numera inrymmande Hallands museum).

Halmstad. 1. Härad i Hallands län, ingår
i Hallands läns södra domsaga och i dels
Halmstads, dels Laholms fögderi samt omfattar
socknarna Kinnared, Öfraby, Holm, Söndrum,
Vapnö, Harplinge, Steninge, Getinge, Refvinge,
Slättåkra, Kvibille samt delar af Enslöf
och Torup. 56,492 har. 16,044 inv. (1907). –
2. Kontrakt i Göteborgs stift, omfattar
följande elfva pastorat:
Drängsered och Krogsered;
Vessige och Askome;
Abild;
Årstad och Asige;
Slöinge och Eftra;
Getinge och Refvinge;
Harplinge och Steninge;
Söndrum och Vapnö;
Halmstads stad, Öfraby och Holm;
Slättåkra och Kvibille;
Torup och Kinnared.
1,192 kvkm. 43,643 inv. (1907). –
3. Socken i Malmöhus län, Luggude
härad. 2,667 har. 754 inv. (1907). H. bildar med
Sireköpinge ett alternerande regalt och till
egaren af Dufeke patronellt pastorat i Lunds
stift, Luggude kontrakt.

Halmstad–Bolmens järnväg (sign. H. B. J.),
smalspårig (1,067 m.), tillhörig Halmstad–Bolmens
järnvägsaktiebolag, utgöres af en 4 nov. 1889
öppnad, 64 km. lång hufvudlinje från egen station
i Halmstad till ändstationen Bolmen vid Vislanda–
Bolmens järnväg och en 1 jan. 1894 öppnad, 2
km. lång bibana från stationen Åsen till sjön
Unnen. Banan, som med 35 km. är belägen inom
Hallands och med 31 km. inom Kronobergs län,
har i Halmstad anslutning till Västkustbanan
(se d. o.) och Halmstad–Nässjö järnväg. Vid 1907
års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden
1,794,253 kr., hvaraf för rullande materiel
154,534 kr., aktiekapitalet 735,000 kr. och
reservfonden 96,832 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Halmstad.
        A. d’A.

Halmstadlax benämnes den i Hallands åar och vid
landskapets kust fångade laxen efter den vanligaste
afsättningsorten, Halmstad.

Halmstad–Nässjö järnväg (sign. H. N. J.),
bredspårig (1,435 m.), tillhörig Halmstad–Nässjö
järnvägsaktiebolag, har en sammanlagd längd af
280 km., hvaraf 201 km. inom Jönköpings och 79
km. inom Hallands län. Hufvudlinjen, 196 km.,
utgår från Halmstad och följer Nissans natursköna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>