- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1175-1176

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hals, Frans H. d.ä. - Hals, Dirk - Hals, Karl Marius Anton Johan - Halsa - Halsar, babords, styrbords - Halsband - Halsbandsflugsnapparen - Halsbandsnafvelsvinet - Halsbandsorden - Halsbandsprocessen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Louvremuseet i Paris, Hille-Bobbe, en häxlik gumma i
Berlins Kaiser-Friedrich-museum, en omfångsrik
familjegrupp i National gallery i London
(inköpt 1908 för 25,000 pund), Fiolspelaren
i Nationalmuseum i Stockholm (inköpt 1901 för
35,000 kr.) och ett par små porträtt i konungens
samling å Stockholms slott. Det utmärkande
för H :s bilder är den omedelbara friskheten
i uppfattningen af det lefvande lifvet, den
ögonblickliga minen, åtbörden och ställningen,
den ypperliga anordningen af gruppbilderna,
hvarigenom dessa ge intryck af ett stycke
verklighet. De djupare själsliga sidorna hos
sina modeller har konstnären däremot endast
i ringa mån skänkt sitt intresse. Verkan i
målningarna nås icke minst genom en käck och
oförvägen teknik, ett till synes sorglöst
och otvunget påläggande af färgen i breda
ofördrifna drag, hvilka framkalla förnimmelsen
af ögonblicklighet både i iakttagelsen och
det konstnärliga arbetet. Färgen är i de
tidigare arbetena brokig och rik, senare under
inflytande dels af dräktmodet, som föreskref
begränsning af färgerna till svart och hvitt,
dels af Rembrandt och hans ljusdunkel, hel
och sammanhållen, slutligen på ålderdomen
smutsig och dyster. Under sista delen af H:s
lif uppdrifves dessutom teknikens fart till
en ovårdsam våldsamhet. Det är, har det sagts,
som om konstnären under betryckets tider i sin
bitterhet ej unnade sina gestalter mer färg eller
form än som kräfdes för att de dock skulle synas
lefvande. H. kan väl icke ställas i jämbredd med
porträttkonstens allra störste, de utomordentlige
skildrarna af mänskligt själslif, Giorgione,
Tizian, Velasquez och Rembrandt, men som målare
öfver hufvud intager han ett hedersrum för sig
själf, och för 1600-talets holländska målarkonst
har han varit af väsentlig betydelse. Särskildt
anknyter sig genremåleriet till honom och hans
sätt att skildra typer ur folklifvet. Flera af
H:s söner egnade sig åt målarkonsten i anslutning
till fadern. Mest betydande af dem var Frans
Hals d. y.
, hvilkens humoristiska genreporträtt
ur de lägre samhällslagren ej sällan blifvit
tillskrifna fadern, hvars signatur han dessutom
upptagit. Se W. Bode, "Studien zur geschichte
der holländischen malerei" (1883).

2. Dirk H., den föregåendes yngre broder,
holländsk målare, döpt i Haarlem 19 mars
1591, begrafven därstädes 17 maj 1656,
lärjunge af sin broder, verksam i Haarlem,
målade små kabinettsstycken med ämnen ur
det samtida sällskapslifvet, i synnerhet
sådant det sorglöst och lättsinnigt lefdes
af officerare och andra unga junkrar med vin,
spel och kvinnoglam. Mästaren öfverför i sitt
lilla format den geniala teknik man beundrar i
broderns porträtt och skyttebilder. H:s bilder
äro rätt vanliga i museer och privatsamlingar.
1 o. 2. A. L. R.

Hals, Karl Marius Anton Johan, norsk
industriidkare, f. 1822 i Romerike, d. 1898
i Kristiania, grundlade 1847 tillsammans med
en broder "Brödrene Hals’ pianofabrik", som
i Norge intager första platsen i sin bransch,
verkade mycket till främjande af musiklifvet och
tillhörde i flera hänseenden de representative
männen på handtverkets och industriens område.
O. A. Ö.

Halsa, sjöv. Se Hals 3.

Halsar, babords, styrbords, sjöv. Se Babord,
Hals 3
och Styrbord. Ett fartyg eller en båt
säges segla <sp>för babords (styrbords) halsar,<sp> när det har vinden in på
babords (styrbords) sida. – Halsar och
skot!
, kommandoord då hals- och skothornen
å underseglen skola något upplyftas för att
under en vändning ej hindra rårnas ombrassning.
R. N.*

Halsband. Se Halsprydnad.

Halsbandsflugsnapparen, Musdcapa collaris,
zool.
, detsamma som hvithalsade
flugsnapparen.
Se Flugsnapparsläktet.

Halsbandsnafvelsvinet, zool. Se Nafvelsvin.

Halsbandsorden. Se Annunciater.

Halsbandsprocessen (fr. Le procès du collier),
en skandalprocess i Paris 1785–86, hvilken i
hög grad bidrog att nedsätta kungadömets och
särskildt drottning Marie-Antoinettes anseende
i allmänhetens ögon samt därigenom i sin mån
förberedde revolutionens framgångar. Sammanhanget
var följande. Kardinal Louis de Rohan (se d. o.),
som kommit i onåd vid hofvet på grund af sitt
beteende som fransk ambassadör i Wien (1772–74),
sökte åter komma i gunst och råkade därvid
ut för en slipad äfventyrerska, grefvinnan
La Motte (se d. o.), hvilken förstod ingifva
honom den föreställningen, att hon egde stort
inflytande hos drottningen. Grefvinnan hade i
själfva verket aldrig lyckats bli föreställd
för drottningen. Hon lät emellertid sin
förtrogne och sekreterare Rétaux de Villette
i Marie-Antoinettes namn skrifva bref till
kardinalen och arrangerade genom sin mans
och Villettes förmedling ett nattligt möte
i Versailles’ slottspark (aug. 1784) mellan
kardinalen och en ung flicka, Nicole Leguay,
kallad "baronessan d’Oliva", hvilken utgafs för
att vara drottningen, som hon i viss mån liknade
till utseendet.

illustration placeholder

Det beryktade diamanthalsbandet (enligt
rekonstruktion).

Den lättrogne, småningom alltmer duperade kardinalen,
förmåddes i febr. 1785 att i drottningens namn
med juvelerarna Böhmer och Bassenge afsluta
köp af ett till 1,600,000 livrés uppskattadt
diamanthalsband, hvilket de båda juvelerarna
på Ludvig XV:s tid förfärdigat för madame Du
Barry och sedermera gång på gång förgäfves sökt
få sälja till Marie-Antoinette. Grefvinnan
intalade kardinalen, att drottningen ville i
hemlighet inköpa det på afbetalning för sina
besparingar. Väl i besittning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free