- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1191-1192

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamann, Johan Georg - Hamar - Hamar - Hamar stift - Hamartit - Hamartolos - Hamasa - Hamat - Hamateiska inskrifter - Hambach - Hambaraneset - Hamberg, Nils Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ej sprang fram ur samverkan mellan
alla mänskliga själsförmögenheter,
och vardt därigenom en lärofader för
sturm-und-drang-tidens män, hvilka i hans
mening fordrade helhet och sökte frigöra sig
från det ensidiga förståndsherraväldet i tidens
åskådningssätt. Särskild betydelse fingo hans
uppslag i fråga om teorierna öfver språkets
ursprung och äldsta tillstånd. H. satte poesi som
människosläktets äldsta språkliga uttrycksform,
förkastade all normerande, allmängiltig
språkriktighet och anbefallde individuellt,
gärna dialektalt färgadt språk. Grämer utgaf
1819 en första samlad upplaga af H:s skrifter,
Sibyllinische blätter des Magus aus Norden;
rikare och ännu bäst är Roths upplaga i 3 bd,
1821-43. Senare upplagor finnas äfven af Petri
(1872-74) och Claassen (1885), urval af Arnold
(1888) och Unger (1905; i serien "Erzieher
zu deutscher bildung"). Se arbeten om H. af
Carvacchi (1855), Gildemeister (6 bd, 1857-73),
Poel (1874-76), bäst som inledning till studiet
af H., Minor (1881) och H. Weber (1903) samt
den af denne utg. "Neue Hamanniana" (1905).
R-n B.

Hamar, norsk stad, belägen i Hedemarkens amt
och Hamar stift, på östra stranden af sjön
Mjösen. 6,046 inv. (1900). Säte för biskop
och stiftamtman. Staden, som grundlades 1848,
är genom järnväg förbunden med Kristiania och
Trondhjem. Stiftsseminarium (sedan 1868),
gymnasium (sedan 1876), döfstumskola
(sedan 1882); i närheten låg Sagatuns
folkhögskola (1864-91). - Icke långt från det
nuv. H. lågo under medeltiden köpstaden Hamar
(Hamarkaupangr), som sannolikt grundlades
af Harald Hårdråde, och biskopssätet af
samma namn, som upprättades 1152 af påflige
legaten Nikolaus Breakspear (sedermera påfve
under namnet Hadrianus IV). Där funnos äfven
en katedralkyrka och några andra andliga
stiftelser. Af den förstnämnda, som var en
basilika i romansk stil, kvarstå ännu några
väldiga pelare. Af den befästa biskopsgården
finnas också rester, efter hvilka grundplanen
delvis kan rekonstrueras. Som köpstad fick
H. aldrig större betydelse; den hade väl några få
hundra inbyggare, ett rådhus ("Gjavvaldsgaard")
och några gator, torg m. m. Sedan staden
försvunnit, bildade man sig emellertid
öfverdrifna föreställningar om dess storlek,
ehuru det är fullt visst, att Oplandene vid den
tiden saknade hvarje villkor för uppkomsten af
en större handelsstad. Traditionen härom byggdes
på en gammal beskrifning, författad af kaniken
Lars Hummer (d. 1567 i Oslo), en släkting till
den siste biskopen, Mogens. Då biskopsstolen
efter reformationen indrogs, förlorade staden
all betydelse, och under nordiska sjuårskriget
(1563-70) brände svenskarna hvad som ännu fanns
kvar af densamma. O. A. Ö.

Hamar, en arabisk stam i
egyptiska Sudan vid Hvita Nilen.
H. A.*

Hamar stift, norskt stift, upprättadt 1864,
består af Hedemarkens och Kristians amt. Areal
51,947,39 kvkm. 242,212 inv. (1900). Stiftet
har fyra städer: Hamar, Gjövik och Lillehammer,
alla vid Mjösen, samt Kongsvinger, nära svenska
gränsen. O. A. Ö.

Hamartlt A. E, Nordenskiöld l. Bastnäsit,
miner., ett hexagonalt fluorhaltigt mineral,
bestående hufvudsakligen af karbonaten af
Ca, Ce, La, Di. Förekommer vid Bastnäs (i
Västmanland). A. Hng.

Hamartolos. Se Georgios Monachos.

Hamasa (arab., "hjältemod"), titel på äldre
arabiska antologier, af hvilka den mest berömola är
den, hvars innehåll af skalden Abu Temmam i 9:e
årh. upptecknades dels efter muntlig tradition,
dels efter skriftliga urkunder. Den omfattar tio
böcker: hjältesånger, klagosånger, sedespråk,
kärleksvisor o. s. v., innehåller större och
mindre stycken af 521 skalder och 56 skaldinnor
samt lämnar en klar öfversikt af det äldre
Arabiens äkta och kraftfulla folklyrik. - Texten
med scholier och en latinsk öfv. är utg. af
Freytag ("Hamasae carmina", 1828-47), och 1846
lämnade F. Rückert af dessa dikter en mästerlig
och trogen metrisk öfversättning på tyska.
(K. V. Z.)

Hamat, stad. Se Hama.

Hamatëiska inskrifter. Se Chetafolket
och Halévy, J.

Hambach, by i bajerska Rhenpfalz, s. om
Neustadt. 2,244 inv. (1900). Därvid ligger på
Hårdt slottet Maxburg, en restaurering
af det af kejsar Henrik II byggda slottet
Kastanienburg. I H. firades 27 maj 1832 den
s. k. Hambachfesten, en stor tysk
förbrödringsfest (omkr. 30,000 deltagare)
efter inbjudning af de radikale journalisterna
Wirth och Siebenpfeiffer. Demokratiska tal
höllos, och lefverop höjdes "för Tysklands
förenade fristater". Bajerska regeringen
ingrep med vapenmakt, rörelsen undertrycktes,
och de båda ofvannämnde ledarna fängslades.
(J. F. N.)

Hambaraneset, udde på Trondhjemsfjordens
västra sida, strax innanför Agdenesudden
(Kjerringa fyr) och omkr. 4 km. utanför
Trondhjem. På udden 120 m. h, ö. h. är ett
batteri anlagdt för 2 st. 15 cm. kanoner,
hvilket ingår i Agdenes’ befästningar.
L. W:son M.

illustration placeholder

Hamberg. 1. Nils Peter H., kemist, f. 4
nov. 1815 i Stockholm, d. där 13 febr. 1902,
aflade apotekarexamen 1838 samt erhöll 1839
privilegium på apoteket Hjorten i Stockholm,
hvilket han innehade till 1850. 1841 blef han
student i Uppsala, 1846 med. kandidat, 1848
med. licentiat samt 1849 kirurgie magister och
med. doktor. Intill 1858 praktiserade han äfven
som läkare. 1848 blef han t. f. adjunkt i kemi
och naturalhistoria vid Karolinska institutet
och innehade därefter en mängd förordnanden dels
vid detta, dels vid Farmaceutiska institutet;
bl. a. förestod han 1858-59 professuren i
kemi och farmaci vid det förstnämnda. 1861
utnämndes H. till lärare i kemi vid Farmaceutiska
institutet och var 1863-73 samt året 1876-77
inspektor vid detsamma. 1868 blef han lektor
vid Veterinärinstitutet, förordnades 1872 till
rättskemist, var 1875-83 ord. innehafvare af
detta ämbete, hvarmed följde professorstitel,
samt invaldes 1872 i Landtbruksakad. och 1878
i Vet. akad. H. var led. af flera kommittéer,
bl. a. af den, som utarbetade 7:e uppl. af
Pharmacopoea Suecica. De viktigaste af H:s
vetenskapliga uppsatser utgöras dels af analyser
af en mängd svenska mineralkällors vatten samt
af



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:47:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free