- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1195-1196

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamberg, Hugo Emanuel - Hambergit - Hambla - Hambopolska - Hamborn - Hambourg, Mark - Hambræus, Jonas - hambro, Josef - Hambro, Karl Jakob - Hambro, Kristian Fredrik - Hambro, Edcard Isak - Hamburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1898), Die sommernachtfröste in Schweden
1871-1900
(1904), Moyennes mensuelles et
annuelles de la température et extrèmes de
temperatures mensuelles pendant les 150 années
1756-1905 à l’ob-servatoire de Stockholm
(1906)
och Medeltal och extremer af lufttemperaturen
i Sverige 1856-1907
(1908). Skrifter afsedda
för en större allmänhet äro Hjelpreda vid
väderleksförutsägelser
(1889), Öfversigt
af Sveriges klimat
(i J. F. Nyströms
"Sveriges geografi", 1895) och Stockholms
klimat
(i "Stockholm, Sveriges hufvudstad",
skildrad med anledn. af allm. konst- och
industriutställningen, 1897). H. har för
meteorologiska stationer konstruerat åtskilliga
instrument och apparater. (N. E-m.)

Hambergit Brögger, miner., färglösa
eller hvita ortorombiska kristaller
af sammansättningen Be2 (OH) BO8.
A. Hng.

Hambla. Se Hamla.

Hambopolska. Se Polska.

Hamborn, landtkommun, den största i Tyskland, i
preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen),
vid Ruhr och järnvägen Ruhrort-Dortmund. 67,494
inv. (1905). Realgymnasium. I H. finnes ett
stort järnverk (Gewerkschaft deutscher kaiser,
med 13,000 arbetare), en zinkhytta, ett bly- och
ett metallverk (för koppar- och mässingsvaror)
samt betydlig stenkolsbrytning. Den stora
industrien har utvecklat sig efter 1870.
J. F. N.

Hambourg, Mark, rysk pianist, f. 1879,
elev af Leschetitzki och bosatt i London,
har på konsertresor till kontinenten,
Australien o. s. v. vunnit ett namn
som betydande pianovirtuos. I Stockholm
uppträdde han 1907. Han är äfven tonsättare.
E. F-t.

Hambræus, Jonas, svensk lärd, f. 1588 i Hamre
by i Bollnäs socken, d. 1671 i Paris, inskrefs
1608 som student vid Uppsala universitet,
begaf sig 1611 till Greifswald och blef där
promoverad 1615, men återvände till Uppsala,
där han 1616 förvånade den lärda världen genom
en afskedsskrift på hebreisk, kaldeisk, syrisk,
grekisk och latinsk vers. Under den följande
tiden vistades han ömsevis i Uppsala (som lärare
för landshöfdingen Broder Rålambs två söner)
och vid nordtyska universitet samt en tid äfven
vid högskolan i Leiden. Efter ytterligare resor
i Frankrike och Italien med den unge Erik Rålamb
utnämndes han 1626 till svensk legationspredikant
vid det nyinrättade lutherska kapellet i
Paris. Hans ovanliga insikter i de orientaliska
språken förskaffade honom en e. o. professur
i orientalisk litteratur vid universitetet
i Paris och anställning som medarbetare i
den polyglottbibelupplaga, hvilken 1633-45
redigerades af parlamentsadvokaten de Jay. Dels
som medarbetare i detta arbete, dels som
biktfader åt åtskilliga förnäma protestantiska
herrar i Frankrike lyckades han förvärfva sig en
icke obetydlig förmögenhet, hvilken han använde
till understöd åt fattiga svenskar, som studerade
i Paris. Genom sin storartade hjälpsamhet råkade
han emellertid inom kort i ekonomiskt betryck och
blef 1658 häktad för gäld. Tretton år skall han
ha tillbragt i fängelse och frigafs, såsom det
uppgifves, genom Karl XI:s bemedling kort före
sin död. H. har efterlämnat ett antal lärda
arbeten på de orientaliska språkens område,
bl. a. Disputatio de accentibus hebraicis
(1616), Institutio hebraica compendiosa (1618),
äfvensom
öfversättningar, såsom af Erasmus Roterodamus’ "Liber
aureus de civilitate morum puerilium" (1620),
Messenius’ "Specula, thet är Sweriges rijkes
skådhetorn" under titeln "Eschauguette"
(1655) m. fl. Dessutom utgaf han i Paris
(1662-65) åtskilliga numera mycket sällsynta
relationer och klagoskrifter med anledning af
det ekonomiska trångmål, hvari hans hjälpsamhet
mot några svenska adelsmän försatt honom.
(R. G.)

Hambro. 1. Josef H., dansk affärsman af
judisk släkt, f. 1780, d. 1848, grundade 1800
en oansenlig manufakturhandel i Köpenhamn,
men blef sedermera grosshandlare och dref
sedan 1813 bankirrörelse; för sina tjänster
mot regeringen blef han 1821 hofråd. 1822-34
öfvertog han flera norska statslån och
utvecklade vidsträckt affärsverksamhet, byggde
1832 den första ångkvarnen i Danmark, tillverkade
skeppsbröd i stor skala o. s. v. Emedan de danska
tullförhållandena hindrade honom att utvidga
sin verksamhet så, som han önskade, flyttade
han 1840 till London. - 2. Karl Jakob H., den
föregåendes son, baron, f. 1807 i Köpenhamn,
d. 1877, grundlade 1839 en bankiraffär i London,
hvilken vann stort anseende, samt öfvertog
1849-50 och 1864 danska statslån, hade väsentlig
del i anläggandet af järnvägen Roskilde-Korsör
(1851-54) och understödde senare kraftigt
Nordiska telegrafbolaget. 1851 blef H. dansk
baron. Hans släkt är nu kristen och fullkomligt
engelsk. E. Ebg.

Hambro. 1. Kristian Fredrik H., f. 1823 i Bergen,
d. 1873 i Newcastle, blef juris kandidat 1851
och innehade olika departementala anställningar,
tills han 1871 utnämndes till vicekonsul i
Newcastle. Han utgaf Det norske consulatvæsen
tilligemed de for svenske consuler givne
anordningers vigtigste indhold
(1859) och Den
privata sjörätten enligt svensk lagstiftning

(2 dlr, 1870, Stockholm; 2:a uppl. 1881).

2. Edvard Isak H., den föregåendes son, jurist,
f. 1851, tog 1875 juridisk ämbetsexamen,
är sedan 1891 assessor l Kristiania
"byret" och var 1905-07 konstituerad
assessor i Höiesteret. H. var (från 1893)
medlem af kommittén rörande prästerskapets
aflöningssätt och kyrkornas inkomster samt
deltog senare i förhandlingarna om lagens
genomförande. Han höll 1896-97 föreläsningar vid
universitetet öfver valda ämnen rörande norsk
förmögenhetsrätt och har vid flera tillfällen
skött professorsförordnanden. Skrifter:
Omrids af den romerske civilproces (1887),
Bidrag til læren om besiddelse (1889), Om
legatorers retsstilling efter norsk ret
(1892),
Prestelönningskommissionens forslag (1895), Om
afdragshandler
(1896), Domme og kjendelser ved
Kristiania byret i borgerlige retstrætter
(I,
1-3, 1901). l o. 2. O. A. Ö.

Hamburg. 1. Fria och hansestaden H., förbundsstat
i Tyska riket, bestående af ett sammanhängande
område (hufvudstaden och Vierlande) på högra
Elbestranden i Billes och Alsters mynningsområde
samt skilda därifrån amtet Ritzebüttel med
Kuxhaven vid Elbes mynning, de 4 "walddörfer"
Farmsen, Volksdorf, Wohldorf och Grosshansdorf
i Holstein, exklaverna Geesthacht i Lauenburg,
Moorburg och Gudendorf i Hannover samt
öarna Neuwerk och Scharhörn utanför Elbes
mynning, tills. 415,2 kvkm., hvaraf 32,8
kvkm. vatten. Elbe flyter förbi staden H. i
två hufvudarmar:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free