Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norder-Elbe, som ursprungligen uppkommit genom
gräfningar, började på 1500-talet och af slutade
1879, samt Süder-Elbe, hvilka förenas genom
kanalen Reiherstieg och den naturliga armen
Köhlbrand. Landområdet är dels ett bördigt,
af flodarmar genomskuret marskland, som föga
höjer sig öfver Elbes nivå och vid högvatten är
utsatt för öfversvämningar, där ej vallar och
pumpverk finnas till dess skydd, dels sandiga
geesthöjder. Klimatet är ett mildt kustklimat,
årsmedeltemperaturen är 8,5° (januari -0,4,
juli + 17,3°) och extremerna + 32° och -19°. -
Befolkningen utgjorde 1 dec. 1900 768,349 inv.,
hvaraf i staden 705,738, och 1 dec. 1905 874,878
(433,584 män och 441,294 kvinnor), hvaraf i
staden 802,793. H. var ett osundt område, som
ofta härjades af farsoter, men efter den svåra
koleraepidemien 1892 ha hygieniska förbättringar
vidtagits, så att dödssiffran, som 1882-91 steg
till 24,65 på 1,000 inv., 1900 sjönk till 20,1
och 1902 till 16,7. - Den inhemska befolkningen
tillhör hufvudsakligen nedersachsiska stammen,
folkspråket är en platt-tysk dialekt.
Författningen är utfärdad 28 sept. 1860
och reviderades 13 okt. 1879 och 1906. Den
verkställande makten utöfvas af senaten, 18
medlemmar, af hvilka 9 skola vara jurister och
minst 7 af de andre tillhöra köpmansyrket. De
väljas för lifstid af borgerskapet inom ett
förslag, som uppgjorts af därtill särskildt
utsedda åtta förtroendemän, hälften senatorer,
hälften ledamöter af borgerskapet. Senaten utser
bland sina medlemmar årligen en förste och
en andre borgmästare. Folkrepresentationen,
borgerskapet (ty. bürgerschaft), består af
160, för sex år valda ledamöter, af hvilka 80
utses genom allmänna, direkta val med absolut
majoritet, 40 af de större fastighetsegarna och
40 af de borgare, som äro eller varit domare,
medlemmar af förvaltnings-, handels- och
yrkeskammare (s. k. "notabler"). (Valmanskåren
är därvid, enligt 1906 års revision, delad i 2
klasser: de som skatta för en lägre inkomst än
2,500 mark och de som stå öfver detta streck;
af dessa två klasser skall den förmögnare utse
2/3, den andra, som utgör det stora flertalet
valmän, 1/3 af antalet ledamöter.) Valbar
är hvarje valberättigad, som fyllt 30
år. Lagstiftningen tillkommer senaten och
borgerskapet, beskattningsrätten borgerskapet
ensamt. Borgerskapet utser årligen inom sig ett
borgarutskott (af 20 pers.), som har
att öfvervaka, att författningen efterlefves
och att gällande lagar iakttagas och som kan
på senatens begäran bevilja extra utgifter och
i trängande fall utfärda lagar, hvilka sedan
skola underställas borgerskapets godkännande. -
I spetsen för de olika förvaltningsgrenarna stå
deputationer eller kommissioner af senatorer
och borgare. - Rättsväsendet står under ledning
af en afdelning af senaten. Lägsta instanser äro
amtsdomstolarna i H., Bergedorf och Ritzebüttel,
i andra instans dömer en landgericht i H. och i
tredje en för de tre fria städerna H., Lybeck och
Bremen gemensam oberlandesgericht. I H. finnas
ock sjödomstol, yrkesdomstol och skiljedomstol
för olycksfallsförsäkringar. Kyrkan är skild från
staten och förvaltar själf sina angelägenheter,
dock stå alla religiösa församlingar under
senatens uppsikt, de evangelisk-lutherska,
hvilka omkr. 92 proc. af befolkningen tillhöra,
under de till ett patronat
konstituerade lutherska senatorerna. Högsta
kyrkliga myndighet är kyrkorådet, bestående
af två senatorer som ordf., seniorn bland
prästerskapet och valda ombud. Synoden är en
representation för hela den evangelisk-lutherska
kyrkan i H. Eljest har hvarje församling
sin förvaltning; det finnes 33 lutherska
församlingar. Dessutom äro många andra
religioner representerade. Katolikerna (40,389)
bilda 6 församlingar, som tillhöra stiftet
Osnabrück. Judarna voro 19,602 år 1905. -
H. har l röst i tyska förbundsrådet och sänder
3 ombud till tyska riksdagen. - Budgeten
för 1908 upptog statsinkomsterna till 127,8
mill. mark (hvaraf nära hälften direkta skatter)
och statsutgifterna till 132,9 mill. mark samt
extra utgifter till 26 mill. mark. Statsskulden
var vid 1908 års början 587,2 mill. mk. -
Vapnet visar i rödt fält en med tinnar krönt mur
(med sluten port), öfver hvilken höja sig tre
torn, de båda yttre med tinnar, det mellersta
med kupoltak, på hvilket står ett kors. öfver
hvartdera af sidotornen sväfvar en sexstrålig
silfverstjärna. Ofvan skölden är en med sex
röda fanor omgifven hjälm. Sköldhållare äro två
tillbakaseende lejon. Flaggan visar hvit borg
i rödt fält. Landsfärgerna äro hvitt och rödt.
2. Staden H., den största sjö- och handelsstaden
på Europas kontinent, med hänsyn till folkmängd
Tysklands näst största stad, ligger under 53°
33’ 5" n. br. och 9° 58’ 24" ö. lgd, på Elbes
högra strand, 125 km. ofvan flodens mynning. Den
är i v. alldeles sammanbyggd med staden Altona
och i ö. med Wandsbek, hvilka båda höra till
Holstein. Stadens största utsträckning från
s. till n. är 10,75 km., från ö. till v. 9,9 km.,
dess yta 7,690 har. 802,793 inv. (1905). Den
inre staden bildar en halfcirkel och var till
början af 1800-talet omgifven af bastioner och
grafvar. Den indelas i stadsdelarna Altstadt
(nord- och syd-) samt Neustadt (nord- och
syd-), skilda genom Alster. Denna har genom ett
slussverk uppdämts till en insjö, som genom
en damm med bro (Lombardsbrücke) delas i en
större: Aussenalster (149,3 har), och en mindre:
Binnenalster (19,4 har). Omkring den inre staden
sluta sig i v. och n. S:t Pauli, Eimsbüttel,
Rotherbaum, Harvestehude, Eppendorf, alla
v. om Alster, samt Winterhude, Barmbeck,
Uhlenhorst, Hohenfelde, Eilbeck, Borgfelde,
Hamm, Horn, Billwärder-Ausschlag och S:t Georg
(nord-och syd-), alla ö. om Alster, Steinwärder,
Kleiner Grasbrook och Veddel, s. om Elbe. Den
inre staden har mest smala och krokiga gator,
en följd af den forna hopträngningen inom
fästningsverken och af de många kanalerna,
men under senare år ha genom rifningar äfven
bredare gator skapats, såsom Kaiser Wilhelm
strasse, Wexstrasse, Brandstwiete, Poststrasse
m. fl., och vidare arbeten af detta slag äro
planlagda. Dessutom ha genom fästningsverkens
undanröjande uppstått de ståtliga Wallanlagen
mellan Neustadt och S:t Pauli med det 20 har
stora Heiligengeistfeld. Äfven torgen äro små i
den inre staden; af dem märkas Hopfenmarkt för
grönsaksförsäljning, Kathhausmarkt med staty af
kejsar Vilhelm I framför rådhuset, i Neustadt
Grossneumarkt och Schaarmarkt, Gänsemarkt i
närheten af Binnenalster med staty af Lessing,
i S:t Georg den stora Rosenplatz emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
