- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1259-1260

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarvalk, Kumvalk - Hammarö - Hamme - Hamme-lez-Termonde - Hámmedj - Hammel - Hamme-lez-Termonde - Hammenhög - Hammer, Julius - Hammer, Hans Jörgen - Hammer, William - Hammer Kristian - Hammer, karl Vilhelm - Hammerdal - Hammeren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1259

Hammarö-Hammeren

1260

Appretera, sp. 1250), men föredragas för
vissa ändamål. Hammarvalken säges nöta
tygets yta mindre (bilda mindre valkflock)
än cylindervalken,
men den kan lätt förorsaka hål eller
bristningar, om ej arbetaren uppmärksamt ser
till, att tygstycket vänder väl i tråget.
illustration placeholder

Hammarvalk.
G- A. W.

Hammarö, socken i Värmlands län, Karlstads
härad. 5,152 har. 1,565 inv. (1907). H. utgör
ett prebendepastorat (till Karlstads domkapitel)
i Karlstads stift, Kils kontrakt.

Hamme, förr by, sedan 1904 förenad
med staden Bochum i Westfalen.
J. F. N.

Hamme, H.-lez-Termonde [am lä terml’d], kommun i
belgiska prov. Östflandern, vid den kanaliserade
Durme. 14,326 inv. (1903). Tillverkning af
linnevaror, spetsar och tobaksvaror. J. F. N.

Hámmedj kallas en till fundj (se
d. o.) hörande stam, bosatt i Roseres
och Fasogl vid Blå Nilens mellersta lopp.
H. A.*

Hammel, zool. Se Fårsläktet, sp. 201.

Hamme-lez-Termonde. Se Hamme.

Hammenhög, socken i Kristianstads län,
Ingelstads härad. 1,117 har. 927
inv. (1907). H. bildar, med Hannas ett
regalt pastorat i Lunds stift, Ingelstads
kontrakt. Inom socknen finnes en folkhögskola,
för hvilken nybyggnad uppfördes 1908.

Hammer, Julius, tysk skald, f. 1810 i Dresden,
d. 1862, började 1851 redigera följetongen i
"Sächsische constitutionelle zeitung" och var
en af grundläggarna af Schillerstiftelsen
i Dresden. Utom lustspel och noveller skref
han lyrisk-didaktiska diktsamlingar, bl.,
a. Schau um dich und schau in dich (1851; många
uppl.). Se biogr, öfver H. af Am Ende (1872). -
Hans broder Edmund Guido H., f. 1821, d. 1898,
var djurmålare.

Hammer. 1. Hans Jörgen H., dansk målare, f. 29
dec. 1815 i Köpenhamn, d. 28 jan. 1882 i Rom,
studerade vid konstakademien i många år. Kriget
1848 af bröt hans studier; han kvarstod sedan
i hären till 1860, då han erhöll afsked med
kaptens rang. I sina första taflor slöt H. sig
till Eckersbergska skolan, men ådagalade dock
själfständig och klar uppfattning af området för
sin talang. Han var en poetisk natur, men hade
rätt svårt att få uttryck för sina känslor. Af
hans taflor må nämnas Torget i Ariccia efter
solnedgången, Utsikt öfver Rom, Marknad i
Fredericia
(alla i Konstmuseet, Köpenhamn),
vidare Den lilla axplockerskan
hos sin farmor
(1866), med figurer i
kroppsstorlek, Baggesen på besök hos grefve
Schimmelmann
(1872), ett af hans bästa
arbeten, och slutligen den ofullbordade,
stilfullt anlagda Niels Ebbesen hos grefve Gert
(1881). H. blef 1874 medlem af konstakademien
i Köpenhamn. - 2. William H., den föregåendes
broder, f. 31 juli 1821 i Köpenhamn, d. 9
maj 1889, var blomstermålare (tre blomster-
och stillebenstaflor i Konstmuseet).
1 o. 2. G-g N.

Hammer, Kristian, juvelerare, konst- och
boksamlare, f. 30 mars 1818 i Norge, d. 13
febr. 1905 i Stockholm. Efter genomgångna läro-
och vandringsår hamnade han i Stockholm, där han
etablerade sig som juvelerare. Han var emellertid
en mångfrestande man och uppträdde snart som
en mycket uppmärksammad bok- och konstsamlare
(se Hammers bibliotek och Hammers
museum
). H. gjorde sig känd äfven som egare
till en teater (Nya teatern, sedermera kallad
Mindre teatern vid Södra Blasieholmshamnen. Se
Stockholms teatrar). Byggnaden ("Hammerska
ladan") refs 1884. Med skarp blick för
hufvudstadens framtidstopografi inköpte han
tidigt för billigt pris gamla bofälliga hus på
fördelaktiga tomtplatser, bl. a. tomten till
nuv. Centralpalatset, hörntomten mellan Hamn-
och Birgerjarlsgatorna, där nu ett ståtligt
palats reser sig, m. fl. Ända till kort
före sin död egde H. äfven Furusunds badort i
Stockholms skärgård. Vid sitt frånfälle innehade
H. fastigheter i Stockholm till ett (lågt)
taxeringsvärde af 670,000 kr. (däribland Byströms
villa på Djurgården, taxerad till 80,000 kr.).

Hammer, Karl Vilhelm, norsk arkivman och
publicist, f. 12 juni 1860 i Moss, aflade 1881
och 1882 universitetsexamina och har sedan
1887 medarbetat i "Verdens gang", i hvars
konsortium han en tid var delegare. 1898-1903
var han generalsekreterare i kommittén för
Norges deltagande i världsutställningen i
Paris 1900, hvarom han afgaf en berättelse
(1904). Sedan 1906 är han förste arkivarie
i utrikesdepartementet. Bland H :s många
uppsatser af i synnerhet socialekonomisk och
biografisk art må nämnas La socialisation du droit
(1905) och Socialismen og dens löfter (1907).
O. A. Ö.

Hammerdal. 1. Socken i Jämtlands län, Hammerdals
tingslag. 4,355 inv. (1907). Jämte annexet 1,556
kvkm. H. bildar med Gåxsjö ett konsist. pastorat
i Härnösands stift, Jämtlands norra kontrakt. -
2. Tingslag i Jämtlands län, ingår i Jämtlands
norra domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Hammerdal, Gåxsjö, Ström, Alanäs, Frostviken och
Frostvikens lappförsamling. 8,845 kvkm. 14,330
inv. (1907).

Hammeren, nordligaste spetsen af danska ön
Bornholm, en 175 har stor klippsträckning,
delas genom djupa, skogbevuxna dalar i flera
bergshöjder och fortsättes ut i hafvet af en
låg udde, Sandhammeren. På yttersta spetsen
uppfördes 1895 Hammersoddens fyr. Af enstaka
höjder må nämnas den högsta, Stejlebjerg, 84 m.,
där ett annat fyrtorn är byggdt (på Örnebjerg),
Slotsbanken, 74 m., med Hammershus, och s. om
denna Slotslyngen. Vid Stejlebjerg anlades
1891 en hamn och ett betydligt granitbrott
(för tyska pengar), och vid dess andra sida
ligger Hammersö, 600 m. lång och 13 m. djup,
största sjön på Bornholm (12 har). För att hindra
tyskarna från ytterligare köp blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:34 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free