Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1257-1258 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarstrand, Sven Fromhold - Hammarställning - Hammartecken - Hammarting - Hammarvalk, Kumvalk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Berlin.

H :s förnämsta tryckta arbeten
äro Underhandlingar och rådslag rörande
Sveriges deltagande i trettioåriga kriget
(gradualafh. 1854), Historisk öfversigt af
förhandlingarna mellan konung Gustaf II Adolf
af Sverige och kurfursten Fredrik V af Pfalz,
åren 1618-20 (1855), Försök till en historisk
framställning af underhandlingarna om Sveriges
deltagande i trettioåriga kriget (1855-58),
Bidrag till historien om konung Gustaf II
Adolfs deltagande i trettioåriga kriget (1859;
prisbelönt af Vet. soc. i Uppsala), Attikas
författning under konungadömets tidehvarf
(1863; öfv. till tyskan af G. F. Schömann
i ’"’Jahrbücher fur classische philologie",
1873), Grunddragen af den soloniska författningen
(1863) och Romerska rikets författningshistoria
från Augustus till vestromerska rikets fall
(2 hftn, 1882, 1887). Dessutom författade
han början af medeltidens historia (tiden
476-700) i "Illustrerad verldshistoria"
(1877), uppsatser i Nordisk familjebok samt
anmälningar och granskningar i åtskilliga
tidskrifter. H. var en verklig forskarnatur. Hans
hufvudarbeten innehålla värderika uppslag och
kombinationer. Ehuru han, till följd af sin
benägenhet att fördjupa sig i detaljer, såsom
föreläsare ej kunde samla stora auditorier,
var hans akademiska lärarverksamhet i hög grad
betydelsefull genom den strängt vetenskapliga
riktning han gaf de historiska studierna
vid universitetet. Genom sina föreläsningar
i den äldre medeltidshistorien blef han i
Sverige målsmannen för den germanistiska
historieforskning, som uppblomstrat i
Tyskland, och tack vare sin kännedom om det
äldre skandinaviska samhällsskicket egde
han förutsättningar därför, som de samtida
tyske forskarna ofta saknade. Det var därför
beklagligt, att han ej kom att utföra sin afsikt
att skrifva ett större arbete om medeltidens
författningsförhållanden. Hans ofvannämnda
romerska författningshistoria var afsedd att
utgöra inledningen därtill, men inledningen
svällde ut till ett själfständigt arbete, som
blef oafslutadt. H. var led. af Vet. soc. i
Uppsala (1879). S. B.

Hammarställning, mek.,
sammanfattningen af alla de delar, som höra till
en vattenhammare (se Hammare 1) och genom hvilka
den erhåller sin rörelse. Ehuru vattenhamrarna
alltmer försvinna ur bruk, upptages här nedan på
grund af deras historiska intresse en beskrifning
af de viktigaste af dessa delar enligt
närstående teckning af hammarställningen till
en stångjärnshammare, a är den ena af ett par
grofva, parallellt ställda stolar af gjutjärn,
medelst grofva järn, l, förankrade uti en under
smedjans golf väl hopfogad stengrund, h. På inre
sidan af dessa stolar insättas vid d de lager,
hylstbössorna, uti hvilka hylsten (se
d. o. och Hammare 1), som omfattar hammarskaftet,
rör sig. I stolarna är äfven medelst ankarjärn,
m, m, fäst den s. k. tryckaren, e, en bjälke,
mot hvilken hammarblocket, b, slår an, då
det lyftes,
och genom hvilken slagets höjd, resten,
regleras, på samma gång dess styrka ökas
genom tryckarens elasticitet. För att öka
tryckarens styrka och elasticitet är ofvanpå
densamma insatt en kortare bjälke, e’, den
s. k. hjälptryckaren.



Hammaren erhåller sin rörelse från hjulstocken, i,
vattenhjulets af grofva bjälkar noggrant
hopfogade och med tätt sittande järnband försedda
axel, nära hvars ena ända lyftarmringen med
dess fyra bruskar, k, är fäst. För hvarje
gång en sådan brusk (se d. o.) under
hjulstockens omlopp kommer under hammarskaftet,
upplyftes hammaren, tills den träffar tryckaren,
e, hvarefter den åter nedfaller på städet i
lagom tid för att genast därefter upplyftas
af den följande brusken. Städet, g, är med
sin nedre del infälldt och fastkiladt uti
städstabben, g’, en på samma sätt som
hjulstocken af grofva bjälkar noggrant hopfogad
och väl bandad stock, som är nedsatt uti en
timrad kista, n. För att mildra ryckningarna
under hammarens gång är ett lager timmer, f,
lagdt mellan hammarstolarna och stengrunden. -
Andra konstruktioner af hammarställningar
finnas äfven, där bakständaren, den pjäs,
vid hvilken tryckarens bakre ända är fäst,
utgör ett från hammarstolarna skildt stycke, och
följaktligen själfva stolarna bli något mindre. -
Äfvenledes påträffar man ännu på ett och annat
ställe de gammaldags hammarställningarna, hvilka
utgjordes af grofva träbjälkar, som löpte tvärs
öfver smedjan på en viss höjd öfver golfvet
och från hvilka de likaledes af grofva bjälkar
bestående stolarna och bakständaren gingo ned
till golfvet och voro fästa i den därunder
varande, vanligen timrade grunden, lagbron.
C. A. D.*

Hammartecken. Se Torshammare.

Hammarting, jur., en numera upphäfd
specialdomstol, vid hvilken i en del
af järnbergslagen i äldre tid af de till
bergsdomstolarna hörande mål de, som angingo
hammarverken, upptogos. Hammartinget hade
samma ordförande som bergs- och grufting:
en bergmästare, men hade sina särskilda
bisittare. Genom k. förordn. 16 juli 1756
afskaffades denna anordning, och stadgades
för järnbergslagen, att samtliga de till
bergsdomstolarna hörande målen därefter skulle
upptagas af ett och samma slags domstol, som
skulle benämnas bergsting. Se
Bergstingsrätt och Grufrätt. A. E-g.

Hammarvalk, Kumvalk, en maskin (se fig.), som
genom våldsam bultning eller stampning hopvalkar
eller krymper hel- och halfylletyger, som skola
göras tjocka och fasta. Dylika maskiner voro
förr mera brukliga än nu; de utträngas alltmer
af de mera lättskötta cylindervalkarna (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>