- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1263-1264

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammerich, Asger (Hamerik) - Hammerich, Angul - Hammerich, Holger Aagaard - Hammermöllen - Hammer-Purgstall, Joseph von - Hammersberg - Hammers bibliotek - Hammerschmidt, Andreas - Hammershaimb, Venceslaus Ulricus - Hammersholm - Hammershus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

representationsförändringen. Han var 1871-98 direktör för
Peabody-institutets musikaliska afdelning i
Baltimore, där han verkade med nitälskan, och
bosatte sig därefter i Köpenhamn. Bland hans
verk, som utmärka sig mindre genom melodirikedom
och originell stil än genom en kraftigt verkande
instrumentering, må vidare nämnas Jödisk trilogi
(1866) och körverket Kristelig trilogi (1882),
5 symfonier (1880-91), en Opera uden ord (1883),
5 Nordiske suiter för orkester och ett Requiem
(1887, för sexstämmig kör och orkester).

4. Angul H., den föregåendes broder, dansk
musikskriftställare, f. 1848 i Köpenhamn,
där han 1867 blef student och 1872 tog
"statsvidenskabelig examen" samt var 1874-80
anställd i den k. lifränteanstalten, men
samtidigt studerade violoncellspel för Rüdinger
och Franz Neruda och slutligen helt egnade sig
åt musikvetenskapen. Han blef 1876 medarbetare
i "Nær og fjern", 1880 i "Nationaltidende"
och 1892 filos. doktor på afh. Musikken ved
Christian IV:s hof
samt 1898 aflönad docent
i musikhistoria vid universitetet. Öfriga
skrifter af honom äro Musikföreningens
historie siden 1836
(1886), Niels W. Gade
(1891), Kjöbenhavns musikkonservatorium 1867-92
(1892) och Kammermusikforeningen 1868-93
(1894). Han har äfven hållit musikhistoriska
föredrag och väckt uppseende genom sina noggranna
undersökningar (1893) af de i danska torfmossar
funna bronslurarna. 1898 inrättade han ett
musikhistoriskt museum i Köpenhamn.

5. Holger Aagaard H., son till H. 2, ingenjör
och politiker, f. 20 nov. 1845, studerade
1868-71 vid den polytekniska läroanstalten och
utbildade sig praktiskt i Nord-Amerika
till 1874. 1876-81 var han delegare i en
maskinfabrik i Nakskov, 1881-85 ingenjör vid
de danska sockerfabrikerna och ledde flera af
deras anläggningar på Lolland, flyttade 1885
till Köpenhamn, ledde fabriker och byggde
järnvägar. Genom sitt förslag 1885 om
ordnande af bangårdsförhållandena i Köpenhamn gaf
han impulsen till denna frågas senare utveckling
(var också 1898 medlem af en regeringskommitté
härom), tog likaledes viktig del i fråga om
anläggande af en frihamn och blef 1891 medlem
af Frihavnsselskabets styrelse äfvensom af
Köpenhamns hamnråd. 1887-93 hade han säte och
stämma i Köpenhamns kommunalrepresentation och
är sedan 1890 medlem i folketinget; han tillhör
högern, är afgjord motståndare till socialismen
och var länge medlem af finansutskottet.
1900 utnämndes H. till etatsråd. 1, 2
o. 5. E. Ebg. 3. E. F-t. 4. A. L.*

Hammermöllen, vapenfabrik. Se Hellebæk.

Hammer-Purgstall, Joseph von, friherre,
österrikisk orientalist, f. 1774, d. 1856,
blef 1799 tolk vid österrikiska legationen
i Konstantinopel, tjänstgjorde därefter som
sekreterare och tolk vid engelsk-turkiska armén
under fälttåget mot fransmännen och erhöll 1807
anställning i hofkansliet i Wien. 1811 blef han
kejs. råd och hoftolk samt 1817 verkligt hofråd
och 1835 friherre. 1847-49 var han president
i vet. akad. i Wien. Hans mångsidiga, ehuru
ytliga insikter i de österländska språken i
förening med hans ovanligt stora arbetskraft
gjorde det möjligt för honom att blifva en af
sin tids produktivaste författare. Bland hans
skrifter märkas Encyklopädische übersicht der
wissenschaften des orients
(1804), Rosenöl,
öder sägen und
kunden des morgenlands
(1813), Des osmanischen
reichs staatsverfassung und staatsverwaltung

(1815), Geschichte der schönen redekünste
Persiens
(1818), Geschichte der assassinen
(s. å.), Geschichte des osmanischen reichs
(4 bd, 1827-35; 2:a uppl. 1840), Geschichte
der osmanischen dichtkunst
(4 bd. 1836-38),
Gemäldesaal moslimischer herrscher (1837-39),
Geschichte der Ilchane (1842-43) och Geschichte
der chane der Krim
(1856), Literaturgeschichte
der araben
(7 bd, 1850-56). Dessutom utgaf
han en mängd öfv. från turkiska, arabiska och
persiska språken. Biogr. af Schlottmann (1857).
(K. V. Z.)

Hammersberg, befästning i Norge, Elverums
socken. Se Kristiansfjeld.
L. W:son M.

Hammers bibliotek, en af Kr. Hammer (se denne)
i Stockholm på spekulation sammanbragt samling
af böcker och handskrifter, hvaribland
många sällsynta och dyrbara. Biblioteket
förvarades först i ett bofälligt trähus
inom Skansens område, men flyttades sedan
till den af Hammer inköpta s. k. Byströms
villa på Djurgården. Utom några kataloger
öfver speciella delar af biblioteket,
såsom öfver samlingen af Elsevirer (1887),
ett band, innehållande 223 fotolitografiska
faksimiler af titelblad (1886) m. fl., utgafs
1886-88 Catalogue de la bibliothèque Hammer à
Stockholm. Division étrangère
(7 dlr och l bd
suppl.), tillsammans upptagande 50,255 nummer
utländsk litteratur. Hammerska biblioteket
föryttrades fr. o. m. 1906 å bokauktionskammaren
i Stockholm: den 15:e afd. började
säljas i dec. 1908. Jfr Hammers museum.
R. G,

Ha’mmerschmidt, Andreas, tysk tonsättare,
f. 1612 i Brüx (Böhmen), d. 1675 i Zittau,
organist i Freiberg 1635 och i Zittau 1639, var
en af de mest betydande kyrklige tonsättarna
i Tyskland under 1600-talet så till vida, att
han var ej blott en skicklig efterhärmare, utan
en medveten skapare af nya tonformer. Händels
oratorium och Bachs passionsmusik ha i H :s
"Dialoger" en af sina starkaste rötter. I
viss mån kan H. betraktas som en efterföljare
till H. Schütz. Han skref en stor mängd mässor,
motetter, konserter, danser m. m. A. L.*

Hammershaimb, Venceslaus Ulricus, dansk präst,
f. 25 mars 1819 på Vaagö bland Färöarna,
studerade 1832-47 i Köpenhamn, där han 1847
tog teol. ämbetsexamen, vardt 1855 kyrkoherde
i Nord-Strömö, flyttades 1862 till Österö
och 1878 till Lyderslev och Fröslev på
Själland samt tog afsked 1897. 1866-78 var
H. kungavald medlem af lagtinget och 1867-78
prost för Färöarna. H. är skaparen af den
färöiska ortografien, af honom fastställd i
etymologiserande, rätt ålderdomligt skick. Han
har som samlare och utgifvare af den rika,
muntligt fortplantade folkdiktningen utfört ett
omfattande och betydande arbete, hvars viktigaste
resultat äro "Færöiske kvæder" (1851-55),
Færösk sproglære (i "Annaler for nordisk
oldkyndighed", 1854) och "Færösk anthologi"
(2 bd, 1886-91), innehållande ett urval af
sånger och sagor, samt en rad folklifsbilder
på färöiskt språk och en rik ordsamling, samt
bidrag till "Antiquarisk tidsskrift" 1846-52.
(R-n B.)

Hammersholm. Se Hammeren.

Hammershus, en väl befäst borg, som Lunds
ärkebiskopar under medeltiden (från 12:e
årh.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free