- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1423-1424

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansen, Hans Jakob - Hansen, Ole - Hansen, Andreas Martin - Hansen, peter - Hansen-Grut - Hansen-Jacobsen, Niels - Hans Eriksson - Hansestäder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af ypperliga egenhändiga teckningar. Likaledes
har han utarbetat en stor del af Zoologia danica,
II (1881-1907), omfattande bl. a. fiskarna och
spindlarna. Dessutom har han författat en serie
skarpa polemiska skrifter: Germanisering af dansk
videnskab
(1895), Kjöbenhavns universitet (1901)
och Det kongel. danske videnskabernes selskab
(s. å.), särskildt riktade mot professorerna
Boas och Warming samt emot det i tongifvande
kretsar enligt förmenande rådande
klickväsendet. Slutligen har han de sista åren
i flera skrifter, Stormagterne og Danmark
(1901), Tyskland, England og Danmark (1903)
och Storpolitik og Danmarks existens (1908)
yrkat på försvarsväsendets snara utveckling
af hänsyn till det enligt hans förmenande nära
förestående kriget mellan England och Tyskland.
E. Ebg.

Hansen, Ole, dansk bonde och minister,
f. 17 dec. 1855, son till en hemmansegare från
Ringstedstrakten, köpte själf 1879 en gård där,
blef redan 1883 invald bland kommunalfullmäktige
på landet och var deras ordf 1886-91, var sedan
1895 medlem af Sorö amtsråd och hade dessutom
andra lokala förtroendevärf. 1890 invaldes
han i folketinget (sedan ständigt återvald)
och slöt sig till den förhandlande vänstern,
men följde 1894 Alberti, då denne i sista
ögonblicket svek partiet och röstade mot den
politiska förlikningen. 1895 inträdde H. i
vänsterreformpartiet, blef omedelbart medlem af
finansutskottet och 1900 af den parlamentariska
skattekommissionen. Juli 1901 blef han
jordbruksminister i den första vänsterministären
och var själf den förste danske bonde, som nådde
en så hög ställning; han innehade den i 7 år och
skötte sitt ämbete med duglighet och sakkunskap
samt genomdref en serie viktiga lagar till
landtbrukets och fiskets fromma. Vid sin afgång
blef han direktör i nationalbanken, men måste 3
månader senare lämna denna befattning till följd
af Albertis omfattande bedrägerier och sitt eget
nära förhållande till denne förbrytare och ämnar
på grund däraf helt lämna det politiska lifvet.
E. Ebg.

Hansen, Andreas Martin, norsk geolog
och etnograf, f. 19 okt. 1857 i Haus
prästgård, filos. doktor 1891, amanuens vid
universitetsbiblioteket 1884-98, erhöll 1908
statsunderstöd till fortsättning af sina
studier. Bland hans många arbeten märkas
Strandliniestudier (1890, gradualafh.), Norsk
folkepsykologi
(1899), Menneskeslægtens ælde
(1894-98), Landnam i Norge, en udsigt över
bosætningens historie
(1904) och Oldtidens
nordmænd, ophav og bosættelse
(1907).
O. A. Ö.

Hansen, Peter, dansk målare, f. 1868 i
Faaborg, studerade för Zahrtmann och har
utställt bl. a. En bal (Göteborgs museum),
isen utanför staden
(Köpenhamns konstmuseum),
Tre åldrar och andra figurtaflor och landskap.
G-g N.

Hansen-Grut. Se Grut och Hansen 4, sp. 1415.

Hansen-Jacobsen, Niels, dansk skulptör,
f. 1861 i trakten af Kolding, debuterade med
Loke länkad vid klippan (1889, Aarhus museum),
befäste sitt rykte med Tor och midgårdsormen
och Döden och modern (Konstmuseet i Köpenhamn,
ett annat exemplar utanför Helligaandskirke
därstädes). Stark fantasi och originell
hållning visade han från första början; han har
onekligen ofta kommit in på det rent bisarras
och effektsökandets område, men
karaktär och fart är det alltid i hans
fantasterier. Bland dessa märkas Troll,
som vädrar kristet blod, Kriget
(stående
figur, utförd i idel räta linjer), Häxan
på hafvets botten, Skuggan
(en i möjligaste
måtto okroppslig gestalt, krypande utefter
marken), Friheten (en utmagrad gubbe, färdig
att störta framstupa, båda utst. 1906), den
monumentalt hållna Modersmålet (minnesmärke öfver
diktarna Edv. Lembcke och A. D. Jörgensen,
uppst. vid Skibelund), en monumental
porträttbyst af författaren J. V. Jensen
(1906, Konstmuseet). H. har utfört utmärkta
arbeten i bränd lera - arkitektoniska
masker och öfriga ornamentala figurer,
barnhufvud, djur, kärl - och i koppar,
silfver, keramik (representerad i Köpenhamns
konstindustrimuseum). Till det under byggnad
varande museet i Vejen (Jylland) har H. skänkt
sina arbeten i original eller afgjutning.
G–g N.

Hans Eriksson, svensk målare från 1500-talet
(födelse- och dödsår obekanta), omnämnes i ett
bref från Gustaf Vasa 1551 (i Riksarkivet). Han
säges en lång tid ha vistats i Antwerpen och lärt
målarkonsten. Konungen vill, att han nu skall
bli hemsänd, sedan hans skulder i den främmande
staden blifvit betalade. "Hans Eriksson målare"
omtalas som husegare i Stockholm intill 1579. Han
hade 1572 trädt i hertig Karls tjänst och var
under de följande åren sysselsatt på Gripsholms
och Nyköpings slott och i Strängnäs. "Gamle
mäster Hans målare i Strängnäs" omnämnes
1595. Han målade då på Gripsholm, utsirade
karnappet öfver trappan från inre borggården
(sedermera nedrifvet), och det är ganska
sannolikt, att han äfven gifvit "Johan III:s
fängelse" dess dekorering, som ännu finnes kvar
oskadad. Se artiklar i "Svenska dagbladet" 11 och
12 nov. 1902 och "Dagens nyheter" 13 nov. s. å.
G-g N.

Hansestäder (se Hansa;, i äldre handlingar
ofta blott "städerna" (die städte), alla
nordtyska handelsstäder, hvilka direkt eller
indirekt deltogo i den tyska utrikeshandeln
på Nord- och Östersjön, således icke blott
de omedelbart vid sjön belägna, utan äfven
många städer långt inne i landet, om de voro
af någon betydelse för varutillförseln utmed
de stora flod- och landsvägarna till Nord-
och Östersjön. Till hansan hörde däremot icke
sådana städer, som drefvo handel endast med
varor, som omsattes blott inom tyska rikets
gränser eller som drefvo handel med utlandet
annorlunda än sjöledes. Alla dessa städer hade i
större eller mindre omfång del i de hanseatiska
privilegierna i utlandet och deras borgare rätt
att personligen eller genom ombud besöka de
hanseatiska kontoren i utlandet och där träda i
direkt handelsförbindelse med de infödde. Alla
dessa städer tillhörde äfven hansan som politisk
organisation eller den s. k. Kölnkonfederationen
(se Hansa), voro skyldiga att rätta sig
efter de beslut, som fattades af förbundets
representation, hansedagarna (se d. o.),
och berättigade eller egentligen skyldiga att
deltaga i de representativa mötena. Af praktiska
skäl ha dock aldrig alla städer, som hörde till
förbundet, varit representerade på hansedagarna;
då representationsplikten var mycket dyrbar,
sköttes den af de större och rikare, hvilkas
ombud handlade efter instruktioner, som beslutits
i samråd med de mindre. Antalet städer, som på
en gång tillhört hansan, är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free