- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1425-1426

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansestäder - Hans Hansson till Monikkala - Hans Heiling - Hansjakob, Heinrich - Hansky (Gansky), Alexis - Hanslick, Eduard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svårt att bestämma, då medlemskap af förbundet
var beroende på rent faktiska och föränderliga
omständigheter. Upphörde en stad med den art
af handelsrörelse, som var förutsättning för
medlemskap i förbundet, utgick den naturligtvis
utan vidare ur detsamma; att offra något för
bevarande af privilegier och förmåner, som
voro utan betydelse för staden, hade ju varit
orimligt. Började åter en ny stad med en sådan
handelsrörelse, som gjorde den intresserad i de
hanseatiska privilegierna, kommo dess borgare
utan vidare i åtnjutande af åtminstone en stor
del af desamma, och därmed inträdde staden
äfven med afseende å skyldigheter i förbundet;
någon formell upptagning i förbundet torde
ha kommit i fråga endast efter föregående
uteslutning (verhansung). Antalet af de
städer, som någon gång varit själf ständigt
representerade på hansedagarna, uppgår till
80 à 90, de äro: Visby, Narva, Reval, Pernau,
Riga, Königsberg, Braunsberg, Elbing, Danzig,
Stolpe, Rügenwalde, Kolberg, Stargard, Stettin,
Anklam, Greifswald, Stralsund, Rostock, Wisrnar,
Lybeck, Kiel, Lüneburg, Hamburg, Buxtehude,
Stade, Bremen, Emden, Groningen, Bolsward,
Hindeloopen, Staveren, Hasselt, Arnhem,
Zutfen, Deventer, Zwolle, Kampen, Eliborg,
Harderwijk, Amsterdam, Enkhuizen, Wieringen,
Nijmegen, Utrecht, Dordrecht, Briel, Zierikzee,
Middelburg och Arnemuyden, hvilka alla ligga
vid eller ej långt ifrån hafvet, samt Dorpat,
Thorn, Kulm, Breslau, Frankfurt an der Oder,
Berlin, Halle, Aschersleben, Quedlinburg,
Halberstadt, Magdeburg, Stendal, Salzwedel,
Uelzen, Helmstedt, Braunschweig, Göttingen,
Nordheiin, Goslar, Hildesheim, Hannover,
Eimbeck, Haineln, Minden, Lemgo, Herford,
Osnabrück, Paderborn, Soest, Dortmund, Münster,
Köln, Duisburg, Wesel, Emmerich och Roermonde,
hvilka alla äro belägna inne i landet (Lybeck,
Hamburg och Bremen bära ännu officiellt namnet
hansestäder). Alla dessa städer ha dock aldrig
närvarit på en och samma hansedag; i regel sände
de från mötesplatsen mera aflägsna kretsarna
ombud för en eller två städer. Endast om saken
var af mycket stor vikt för någon krets eller
mötet hölls på en synnerligen bekvämt belägen
ort, deltogo äfven de mindre af de härofvan
uppräknade städerna i hansedagarna, hvilka
i genomsnitt icke torde ha varit besökta af
ombuden för mer än ett tio-tjugutal städer.
G-n.

Hans Hansson till Monikkala, finsk partiledare,
hertig Karls ifrige anhängare och befallningsman
i Österbotten 1597-98, var son af Hans Ertel,
hvars fader Mathias Ertel blifvit 1555 adlad af
polske konungen Sigismund II August och därvid
erhållit det vapen, som ock H. förde: ett med
ett svärd genomstucket oxhufvud. H. omnämnes
under Johan III:s ryska krig som ryttmästare
för en finsk fana och sändes 1595 af hertig
Karl att i enlighet med den samma år i Täysina
afslutade freden uppgå gränsen mellan Österbotten
med Lappland och Ryssland. 1596 deltog han
som bisittare uti den i Stockholm nedsatta
rannsakningsnämnden, som egde att pröfva
åtskilliga klagomål, framburna af deputerade
bönder från särskilda finska landskap, mot den
då i Finland enrådande marsken Klas Fleming,
hvars hårda behandling af allmogen kort därefter
framkallade det blodiga s. k. klubbekriget. Redan
förut hade emellertid H. ådragit sig Flemings
synnerliga hat. Kort före
Flemings död blef H. af hertigen 1597
förordnad till befälhafvare för Österbottens
mot marsken upproriska bönder. I spetsen för
dessa drog han senare på året ned till Åbo
för att bistå hertigen vid belägringen af
Åbohus. Vid hertigens återresa till Sverige
(okt. s. å.) erhöll H. förnyad fullmakt på sin
beställning; men han gjorde sig i detta sitt
ämbete af allmogen ej mindre hatad än
själfve Fleming en gång varit, hvarför en formlig
anhållan frambärs, att landskapet måtte från
hans befallning varda befriadt. H. greps
slutligen 7 sept. 1598 på Korsholms gård af
några Arvid Stålarms utskickade, hvilka förde
honom fängslad till Åbo, hvarifrån han sedan
öfversändes till Estland. Då konung Sigismund fick
kunskap om hans tillfångatagande, befallde han,
att fången skulle underkastas pinligt förhör
samt därefter afrättas. H. undgick dock denna
gång det hotande ödet genom att föregifva sig
kunna meddela viktiga hemligheter om hertig
Karls planer. Vid hertigens livländska krigståg
år 1600 vardt H. ånyo fri och återkom till
Finland. Men då hertigen fordrade af honom
redovisning för uppbörden i Österbotten under
hans förvaltningstid, inlät han sig i hemliga
stämplingar till förmån för den afsatte konungen,
hvarför han på Karl IX:s befallning blef fängslad
1604 och afrättad i Stockholm, 29 maj 1605. Hans
hufvud uppsattes på en påle vid Söderport. Enligt
samtida handlingars vittnesbörd var H. en person
af en synnerligen låg karaktär. mm
B. H.

Hans Heiling, enligt en bömisk saga en berg-
eller jordande, som gifte sig med en dödlig
kvinna, men af svartsjuka förvandlade henne
och hennes omgifning i klippor ("Hans Heilings
klippor" mellan Karlsbad och Elnbogen). Sagan
har bearbetats af bl. a. Spiess i en roman
(sv. öfv. 1805), Körner i en novell (sv. öfv. i
"Kal. för damer", 1819) och af Marschner i en
opera. R-n B.

Hansjakob, Heinrich, tysk författare, f. 1837,
är domprost i Freiburg, har författat ett
oräkneligt stort antal folkskrifter, dels af
historiskt och kyrkligt (katolskt) innehåll,
dels i novellform (Wilde kirschen, 1888, Dürre
blätter
, 1889-90, Erzbauern, 1899 m. fl.),
med scenen ofta förlagd till Schwarzwald.

Hansky (Gansky), Alexis, rysk astronom,
f. 20 juni 1870, d. 11 aug. 1908, blef 1895
anställd vid ryska centralobservatoriet
i Pulkova, där han 1905 utnämndes till
adjunktastronom. Han vistades under flera år vid
de astrofysikaliska observatorierna i Potsdam
och i Meudon (nära Paris), där han utförde
omfattande astrofotografiska och astrofysikaliska
arbeten, särskildt öfver solytans struktur
och rörelserna inom solatmosfären. Han deltog
i flera solförmörkelseexpeditioner samt i den
rysk-svenska gradmätningen på Spetsbergen. Flera
gånger vistades han på det af Jules Janssen
(se denne) inrättade observatoriet på toppen af
Mont-Blanc för astrofysikaliska och geodetiska
iakttagelser. Kort före sin död hade han
öfvertagit ledningen af det nyinrättade
astrofysikaliska observatoriet i Simeis på
Krim. B-d.

Hanslick, Eduard, österrikisk
musikskriftställare, f. 1825 i Prag, d. 1904 i
Wien, erhöll musikundervisning af Tomaschek, blef
1849 juris doktor, öfvertog 1855 musikkritiken
i "Presse" och 1864 i "Neue freie presse" samt
blef 1856 privatdocent och var 1861-95 professor
i musikens historia och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free