- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1459-1460

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hardy, Gathorne, Gathorne-hardy - Hardy, John - Hardy, Léopold Amédée - Hardy, Thomas - Hardys luftsugbroms - Hare, Thomas - Hare, Augustus John Cuthbert - Harek (Haarek) af Thjotta - Harem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hardy [ha’di], Gathorne, Gathorne-H., earl
af Cranbrook, engelsk politiker, f. 1814,
d. 1906, blef 1840 advokat och 1856 medlem
af underhuset samt tillhörde 1858-59 som
understatssekreterare för inrikes ärenden lord
Derbys konservativa ministär. Bemärkt blef
han genom att vid 1865 års val från Gladstone
eröfra platsen som Oxforduniversitetets
representant i underhuset; han blef 1866 under
Derby president för Poor law board och var
maj 1867-dec. 1868 inrikesminister. I Disraelis
ministär var H. 1874-78 krigsminister och 1878-80
minister för Indien. Han upphöjdes 1878 till
viscount Cranbrook och tillfogade samtidigt
till sitt släktnamn H. sin moders familjenamn
Gathorne. I Salisburys båda första ministärer
(juni 1885-febr. 1886 och aug. 1886-aug. 1892)
var H. lordpresident of the council, men utöfvade
ej något större politiskt inflytande. Då han
1892 drog sig tillbaka till privatlifvet, erhöll
han earlvärdighet. I underhuset var H. en af
det konservativa partiets verkningsfullaste
debattörer, och flera af hans sammandrabbningar
med Gladstone äro historiskt ryktbara.
V. S-g.

Hardy [hä’di], John, engelsk mekaniker,
f. 1820, sedan 1840 föreståndare för österrikiska
sydbanebolagets verkstäder, d. 1896, gjorde
sig känd genom uppfinningen af vakuumbromsen
(se Broms, sp. 251).

Hardy [ardi’], Leopold Amédée, fransk arkitekt,
f. 1829, d. 1894, var öfverarkitekt vid
världsutställningarna i Paris 1867 och 1878
samt inspektör för civilbyggnader. Bland
hans verk märkas kyrkan i Cunault
(Maine-et-Loire) samt Rosenkranskyrkan
i Lourdes
. J. K-e.*


illustration placeholder

Hardy [hä’di], Thomas, engelsk författare,
f. 2 juni 1840 nära Dorchester, utbildade sig
till arkitekt i sin hemstad och London, men drogs
alltmer till litteraturen, debuterade 1871 med en
anonym roman, följd af den idylliska Under the
Greenwood tree
(1872) och den tragiska A pair
of blue eyes
(1873) samt vann den första stora
framgången med Far from the madding crowd (1874),
hvarefter han öfvergaf arkitekturen och bosatte
sig i sin hembygd, där han alltsedan förblifvit
utan att deltaga i det offentliga lifvet, men
oafbrutet verksam som romanförfattare. Hans
senare verk äro The hand of Ethelberta (1876),
The return of a native (1878), The trumpet-major
(1880), A laodicean (1881), Two on a tower
(1882), The mayor of Casterbridge (1886),
The woodlanders (1887), Wessex tales (1888),
A group of noble dames (1891; "En grupp förnäma
damer", 1906, med inledning af Yrjö Hirn), Tess
of the D’Urbervilles
(1891; "Tess af släkten
d’Urberville", 1900), H:s kanske ryktbaraste
bok, en skakande realistisk skildring af en ung
flickas undergång, Life’s little ironies (1894),
småberättelser, Jude the obscure (1895; "Jude
Fawley", 1900), som behandlar arbetarlifvet med
starkt framhållande af miljöns obevekliga makt,
The well-beloved (1897 i bokform), de två
diktsamlingarna Wessex poems (1898) och Poems
of the past and the present
(1901), samt dramat
The dynasts (1904-06). H. har blifvit kallad
"a sentimental materialist", han är påverkad
af den moderna pessimismen hos bl. a. den
ryska naturalistiska novellistiken, och med
undantag af några smärre berättelser af groteskt
humoristisk karaktär hvilar det en stämning af
melankoli öfver hela hans författarskap. Ras,
klimat, omgifning bestämma en människas
karaktär och afgöra hennes handlingssätt:
"last och dygd äro produkter likaväl som
vitriol och socker". Med sin stora konst
att låta situationer och händelser organiskt
utvecklas ur personernas lif förbinder H. en
realistiskt åskådlig naturskildring, som på det
intimaste ackompanjerar karaktärsteckningen. Se
arbeten om H. af Lionel Johnson (1894)
och Annie Macdonell (s. å.); det Wessex, som
H. skildrar, är behandladt af B. Windle (1901).
R-n B.

Hardys luftsugbroms [hä’dis]. Se Broms, sp. 251.

Hare [häa’], Thomas, engelsk advokat, f. 1806,
d 1891, känd mest såsom förkämpe för idén
om proportionella val och uppfinnare af ett
härför lärnpadt valsätt. Bland hans skrifter må
nämnas The machinery of representation (1857)
och The election of representatives (1859,
4:e uppl. 1873). Se äfven Proportionella val.
Rld.

Hare [häa’], Augustus John Cuthbert, engelsk
skriftställare, f. 1834 i Rom, d. 1903, studerade
med förkärlek de italienska städernas konst- och
fornminnen, hvilka han skildrat i ett stort antal
af honom själf illustrerade arbeten. H. har äfven
skrifvit Sketches in Holland and Scandinavia
(1885), Biographical sketches (1895) och rätt
utförliga lefnadsminnen, Story of my life (6
bd, 1896-1900). Han var 1878-79 ledsagare åt
dåv. kronprins Gustaf (sedermera konung Gustaf V)
på dennes långvariga utländska resa.

Harek (Haarek) af Thjotta, mäktig norsk höfding
i slutet af 10 :e och början af 11 :e årh.,
Eyvind Skáldaspillers son, bodde på ön Thjotta
(nu Tjötö) i Haalogaland. Han hindrade först
Olof Tryggvessons tillämnade försök att införa
kristendomen därstädes; men sedan han råkat
i konungens våld, blef han honom behjälplig
att göra det. H. hade stora visthus och dref
därjämte inbringande handel med finnarna. Då
Olof den helige 1020 kom till Haalogaland,
blef H. hans "lendermand". Genom sin hustru,
Ragnhild, Arne Arnmodssons dotter, stod
han i släktskap med arnmödlingarnas mäktiga
ätt. Inom kort uppstod brytning mellan honom
och konungen, då denne fråntog honom en del
af hans förläningar. I konungens hird trodde
man allmänt, att han var en af de höfdingar,
som togo mutor af danske konungen Knut den
store. Efter slaget i Helgeå (1027) lämnade han
konung Olofs flotta och drog hem; men då Knut
året därefter kom till Nidaros, infann han sig
där och hyllade honom. H. var sedan en af dem,
som samlade en här mot den återkomne Olof
och slogo honom vid Stiklastad (1030). Han
dräptes sedermera i Nidaros af en hirdman,
Aasmund Grankelssön, hvars fader han innebränt.
O. A. Ö.

Harem l. Haram, arab. 1. I allmänhet något,
hvartill tillträdet är förbjudet, något
oantastligt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free