Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Harrisburg
- Harrisit
- Harrison, Thomas
- Harrison, John
- Harrison, Benjamin
- Harrison, William Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON OCH REALENCYKLOPEDI
Harrisburg [hä’risbə̄g], hufvudstad i
nordamerikanska staten Pennsylvania, vid
Pennsylvania-kanalen och Susquehanna, som där
är 1,6 km. bred och öfver hvilken gå fyra broar.
50,167 inv. (1900). H. är en af de vackraste
inlandsstäderna i unionen, är säte för en katolsk
biskop och har ett vackert kapitolium (nybyggdt
efter 1897), ett statsbibliotek på 140,000 bd,
många kyrkor, arsenal och dårhus. I närheten
kol- och järngrufvor. Liflig industri (1900: 446 verk
med 7,362 arbetare och 16 mill. doll. i produktionsvärde),
särskildt stora vals- och stålverk, maskin- och
järnvägsverkstäder samt skofabriker. H. har sitt
namn efter en John Harris, ortens förste bebyggare
(på 1720-talet), blef stad 1785 och 1812 statens
hufvudstad.
(J. F. N.)
Harrisit Shepard, miner., en pseudomorfos efter
blyglans af kopparglansens sammansättning.
A. Hng.
Harrison [hä’risən], stad i nordamerikanska staten
New Jersey, vid Passaic river, som skiljer densamma
från Newark, till hvilket H. utgör förstad. 10,596
inv. (1900). Stålverk, trådfabriker.
Harrison [hä’risən], engelskt rederibolag. Se
Ångfartygslinjer.
Harrison [hä’risən], Thomas, engelsk krigare
och politiker, kallad "konungamördaren H.", f.
1606, afrättad 13 okt. 1660, ingick 1644 som major
vid Fleetwoods rytteri, utmärkte sig vid Marston
moor och blef en af den nyorganiserade puritanska
härens inflytelserikaste ledare. Dess talan förde han
äfven i långa parlamentet, dit han invalts 1646. Vid
officersmöten framställde H. redan 1647 krafvet på,
att Karl I som "en blodsman" skulle ställas till
räkenskap för inbördeskriget. Han förhandlade 1648
med Lilburne, ledaren för de sociale omhvälfningsmännen
(levellers), och hade stor andel i tillkomsten
af det berömda författningsprogrammet Agreement
of the people. H. var en af de obevekligaste bland
Karl I:s domare och blef efter dennes afrättning
(jan. 1649) medlem af statsrådet samt förde 1650—51
högsta befälet i England under Cromwells irländska
och skotska fälttåg. Sedan verkade han som de
stridbaraste sekteristernas ledare för "långa
parlamentets" upplösning 1653 och var en af de mest
framträdande medlemmarna i det kortlifvade s. k.
Barebone-parlamentet. Cromwell, som länge öfversett
med H:s fanatiska nit, lät (febr. 1655—mars
1656) hålla honom i fängelse till följd af hans
ideliga stämplingar med "Femte monarkiens män" och
andra omstörtningsifrare. Vid restaurationen 1660
vägrade H. att sätta sig i säkerhet; han fängslades,
dömdes till döden som kungamördare och behöll äfven
på afrättsplatsen sin lugna frimodighet.
V. S—g.
Harrison [hä’risən], John, engelsk mekaniker,
f. 1693 i Foulby i Yorkshire, d. 24 mars 1776 i
London, idkade först timmermansyrket, men blef
sedan urmakare och gjorde som sådan högst betydande
uppfinningar. Sålunda konstruerade han 1725, före
Graham, den första kompensationspendeln,
hvarigenom pendelns längd blef oberoende af växlingar i
värmegraden. Han tillverkade redan 1729 den
första kronometern för bestämningen af longituden till
sjöss; på denna uppfinnings förbättrande arbetade
han i många år. 1761 framställde han det exemplar,
för hvilket han ändtligen fick ett af regeringen
utfäst pris, 20,000 pd st. H. författade Principles
of timekeeper (1767) och Description concerning
such mechanism as will afford a nice or true
mensuration of times (1775).
(B—d.)
Harrison [hä’risən]. 1. Benjamin H.,
nordamerikansk politiker, f. omkr. 1740 i Berkeley,
Virginia, d. 1791, var 1773 medlem i den
"korrespondenskommitté", som för Virginia förberedde
oafhängighetskriget, satt sedan i koloniernas första
gemensamma representation, den kontinentala
kongressen, och var en tid på 1780-talet guvernör i
Virginia, där han sökte motverka unionsförfattningens
antagande.
2. William Henry H., den föregåendes son,
Förenta staternas nionde president, f. 9 febr. 1773
i Berkeley, Virginia, d. 4 april 1841 i Washington,
ingick 1791 som fänrik i nordamerikanska armén och
deltog sedan med stor utmärkelse till 1798 i kriget
mot indianerna, blef 1797 kapten och kommendant
på Fort Washington, utsågs 1798 till sekreterare för
nordvästterritoriet och blef 1799 dess ombud i
kongressen, där han framgångsrikt verkade för
statsjordens uppdelning i smålotter till nybyggarinvandringens
främjande. Som guvernör i territoriet
Indiana (omfattande de nuv. staterna Indiana, Illinois,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0017.html
