- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
15-16

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartman, Gabriel Israel - Hartman, Karl Johan - Hartman, Karl - Hartman, Robert Vilhelm - Hartman, Karl Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Allt kommer, enligt hans mening, därpå an,
att medvetandet, eller, rättare, dess subjekt,
jaget, fattas såsom en reell verklighet,
d. ä. såsom ett ting, ett väsen, som eger
realitet i sig själf. Detta så bestämda väsen
får, i enlighet med det allmänna språkbruket,
namn af lif, och dess i sig själft sin grund
egande yttring benämnes ande. Såsom en akt är
nu andens eller rättare hvarje andes väsen
i sig slutet och således ett och odelbart;
men emedan dess reala vara är handling,
icke en abstrakt hvilande enhet, kunna däri,
i enlighet med dess egendomliga art, tre olika
yttringar eller "urförmögenheter" särskiljas,
nämligen: "medvetenhet", "själfverksamhet"
och "känslighet". Flera eller andra verkliga
förmögenheter gifvas icke, och ur dessa tre
andens elementarkrafter söker H. deducera
och förklara hela den rika mångfalden af
dess fenomenella lif. — Jfr skildringen
af H:s lefnad och filosofi i K. Sederholms
"Studien, I" (1830) och Z. J. Cleves "Program vid
K. G. Th. Reins tillträde till professorsämbetet"
(Helsingfors 1869) samt Th. Reins "Filosofiens
studium vid Åbo universitet" (1908).
M. G. S.

illustration placeholder

Hartman. 1. Karl Johan H., botanist och läkare,
f. 14 apr. 1790 i Gäfle, d. 28 aug. 1849 i
Stockholm, student i Uppsala 1811, företog 1813
med understöd af Vet. akad. en naturalhistorisk
resa till Jämtland och närgränsande delar
af Norge samt redogjorde för en del af
sina iakttagelser därunder i Vet. akad:s
Handl. (1814, 1818). H. blef med. kand. 1820,
licentiat 1821, kirurgie magister 1822 och
med. doktor s. å. 1822—26 var han läkare
vid invalidinrättningen å Ulriksdal, 1826—28
distriktsläkare i Sigtunatrakten samt blef
1828 provinsialläkare i Eskilstuna och 1833 i
Gäfle. 1838 blef H. medlem af Vet. akad.
Stort namn vann H. inom fäderneslandet genom sina
botaniska arbeten, främst genom sin ypperliga
Handbok i Skandinaviens flora, innefattande
Sveriges och Norges växter till och med mossorna;
med inledning, afhandlande grunderna för
botanikens studium.
(1820; 11:e uppl. 1879. De
6 senaste uppl. utgåfvos af H:s son Karl H.) De
bägge första upplagorna af detta arbete möttes
med skarpa kritiker, hvilka på den tredje (1838)
utöfvade en fördelaktig inverkan. Inledningen
utgafs 1843 särskildt, under titeln Utkast
till botanologien, eller växtläran i
allmänhet.
Dessutom utgaf H. en Svensk och
norsk excursionsflora
(1846; 4:e uppl. 1866)
och utkast till populär naturkunnighet (1836)
samt offentliggjorde i "Botaniska notiser"
flera smärre botaniska afhandlingar. Äfven
som medicinsk författare var H. verksam. Utom
meddelanden i Sv. läkarsällskapets handlingar
och årsberättelser utarbetade han den bekanta
boken Husläkaren, eller allmänna och enskilda
föreskrifter i sundhetsläran, samt sjukdomslära,
eller kort anvisning att känna och rigtigt
behandla de flesta i Sverige förekommande inre
och yttre sjukdomar
(1828; 6:e uppl., omarbetad af
O. F. Hallin, 1872). — De rika samlingar,
som legat till grund för H:s stora "Flora"
och vid hvilkas sammanbringande äfven H:s
ofvannämnde son varit verksam, inköptes 1882 af
grosshandl. O. Dickson i Göteborg och skänktes
till Uppsala universitets botaniska museum.

2. Karl H., den föregåendes son, botanist,
f. 5 juni 1824 på Ulriksdal, d. 19 apr. 1884 i
Örebro, student i Uppsala 1842, filos.
doktor 1848, utnämndes 1852 till lärare i
naturvetenskap vid ateneum i Gäfle och fick 1859
transport som lektor i naturvetenskap till högre
läroverket i Örebro. Alltifrån sina yngre år
företog H. botaniska resor i olika delar af
Sverige och Norge, vistades 1849—50 i London
för att genomgå Linnés herbarium och gjorde
1867 med statsunderstöd en naturvetenskaplig resa
i Österrike och södra Tyskland. H. författade
flera afhandlingar, bland hvilka märkas
Anteckningar vid de skandinaviska växterna i
Linnés herbarium
(Vet. akad:s Handl., 1849—50)
och Nerikes mollusker (1864). Dessutom
har H. utgifvit nya tillökade upplagor af
faderns floror, af hvilka särskildt 11:e uppl.
af handboken af honom alldeles omarbetades
och är ett mycket förtjänstfullt arbete,
samt Skandinaviens förnämsta ätliga och
giftiga svampar
(1874).

3. Robert Vilhelm H., den föregåendes
broder, botanist, f. 4 mars 1827 i Häggeby
socken, Uppsala län, d. 3 aug. 1891 i
Gäfle, student i Uppsala 1847 och filos.
doktor 1854, utnämndes 1860 till adjunkt
vid högre elementarläroverket i Gäfle.
Dels i sällskap med sin broder, dels ensam
gjorde H. vidsträckta botaniska resor i
nästan hela Sverige och flera delar af Norge.
Utom smärre afhandlingar utgaf H. ett mycket
berömdt exsickat-verk, Bryaceæ Scandinaviæ
(femton faskiklar, 1857—74).

4. Karl Vilhelm H., son af H. 2, etnograf,
f. 19 aug. 1862 i Örebro, egnade sig under
ett 10-tal år åt praktiska och teoretiska
arbeten inom olika grenar af hortikulturen vid
in- och utländska institutioner, hvarunder
han åtnjöt understöd en gång af Vet.
akad., en annan gång af Landtbr. akad.
1890—92 deltog han i en af American museum i
New York utsänd treårig naturvetenskaplig
och etnografisk expedition till Sierra
Madre-bergen i Mexico och tjänstgjorde
därefter under ett halfår som assistent vid
den antropologiska afd. vid världsutställningen
i Chicago. 1894 återvände han till Sverige och
förestod under 1 1/2 års tid den botaniska afd.
vid Vet. akad:s trädgård. 1896—99 företog han
på bekostnad af en mecenat och med stöd af
Vegastipendiet en etnografisk-arkeologisk
forskningsresa till Costa Rica, Salvador
och Guatemala. Af de hemförda samlingarna
bearbetade han en betydlig del under närmare tre
års tjänstgöring vid riksmuseets etnografiska
afd. 1903 erhöll H. kallelse som intendent för
den etnografiska afd. vid Carnegie-institutet,
hvilken af honom organiserades och ordnades
och för hvars räkning han företog en ny
forskningsfärd till Central-Amerika. H. är
den förste, som på Amerika tillämpat den
skandinaviska metoden vid grafundersökningar,
såsom framgår af hans publikationer öfver Costa
Rica, af hvilka den först utgifna af Vitt.,
hist. o. ant. akad. belönats med Loubat-priset.
Öfver ämnen rörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free