- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
93-94

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haug, Martin - Hauge - Hauge, Hans Nielsen - Hauge, Andreas - Haugesund - Haughton, Samuel - Haughtonit - Haugianer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1858—62), Essays on the sacred
language, writings and religion of the parsees

(1862; 2:a uppl., utg. af West, 1878), samt
Aitareya brâhmaṇa of the Rigveda (1863).
(K. V. Z.)

Hauge, gård i Norge på Rolfsön, vid Glommen,
5 km. ofvanför Fredrikstad. Sommaren 1814
anlade norrmännen vid H. ett batteri, som
bestyckades och besattes; men sedan Fredrikstad
4 aug. kapitulerat, blef batteriet värdelöst.
L. W:son M.

illustration placeholder

Hauge. 1. Hans Nielsen H., norsk
lekmannapredikant, f. 3 april 1771 på
gården Hauge i Tune socken, i Smaalenenes
amt, d. 29 mars 1824 på en gård i Akers
socken nära Kristiania, begynte 1796
uppträda som botpredikant i sin hembygd och
utsträckte småningom sin verksamhet till,
snart sagdt, hvarje vrå af Norge och äfven
till Danmark. Samtidigt utgaf han en serie
af religiösa uppbyggelseskrifter, som
med begärlighet lästes af allmogen. H. hade
betydelse för det norska folket äfven därigenom,
att han, som själf var en driftig handelsman
och industriidkare, på sina resor gaf impulsen
till förbättringars vidtagande i jordbruk
och fiske, till upprättande af fabriker och
skeppsbyggerier m. m. Icke dess mindre blef
han en gång fängslad ock dömd för lösdrifveri,
hvarför han 1801 sökte och fick burskap som
köpman i Bergen. Han upphörde emellertid icke
med sina resor. 1803—04 lär han ha färdats öfver
7,000 km., hvaraf största delen till fots. Redan
från sitt första uppträdande var H. en nagel i
ögat på prästerskapet, hvilket öppnade en rad
förföljelser mot honom. På dess föranstaltande
blef han 1796—1804 tio gånger arresterad,
fastän man, emedan han ej kunde öfverbevisas om
något lagbrott, för hvarje gång nödgades åter
frigifva honom. I den stora allmänhetens ögon
var i synnerhet den industriella verksamhet,
som H. och hans vänner drefvo, föremål för
misstanke. I okt. 1804 blef han slutligen
fängslad och tilltalad för att ha öfverträdt
konventikelplakatet af 13 jan. 1741. En
kommission nedsattes för att undersöka frågan,
och dess arbeten räckte i hela tio år. Därunder
blef H:s förmögenhet sköflad, hans skrifter
efterspanades och konfiskerades, och han själf
hölls i strängt fängelse, en tid till och med
inspärrad bland de gröfste förbrytare. Först då
hans hälsa var bruten, blef han, 1811, frigifven
mot borgen, och några år därefter dömdes han
för öfverträdelse af konventikelplakatet och
för invektiver mot prästerskapet till två års
straffarbete, men öfverkriminalrätten ändrade
domen till böter (1,000 rdr) och ersättning af
rättegångskostnaderna. H. författade ett stort
antal skrifter, af hvilka de flesta utgingo
i många upplagor: Betragtning over verdens
dårlighed
(1796), Om Guds visdom (s. å.), De
enfoldiges läre og afmägtiges styrke
(1798),
Den kristelige lære (1800), Kristendommens
lærdomsgrunde
(s. å.), Forklaring over loven og
evangelium
(1804). Beskrivelse over Hans Nielsen
Hauges reiser
(1816), Om religiöse
fölelser og deres værd
(1817), Betragtninger
over enkelte fest- og helligdages texter
(1820),
H. N. Hauges testament til sine venner (1824)
m. fl. Litt.: A. C. Bang, "H. N. H. og hans
samtid" (2:a uppl. 1875), O. Röst, "H. N. H. Et
livsbillede fra Norges nyere kirkehistorie"
(1882) och "Nogle bemærkninger om H. N. H. og
hans retning" (1883), samt A. Holm, "H. N. H.,
Nordens förste lekmannapredikant" (i "Läsning för
hemmet", 1895). Skönlitterärt har H. behandlats
af L. Kieler i novellen "En oppositionsmand"
(1886), af J. B. Bull, i romanen "Hans Nielsen
Hauge" (1908).

2. Andreas H., den föregåendes son, norsk präst,
f. 12 dec. 1815 på Bredtvedt i Östre Aker,
d. 12 jan. 1892, 1846 teol. kandidat och 1857
kyrkoherde i Skien, hade stort anseende som
predikant och nitisk arbetare i hednamissionens
tjänst; han redigerade 1845—54 "Norsk
missionstidende". Hans Psalmebog til kirke- og
husandagt
fick visserligen 1874 k. auktorisation,
men har ej vunnit större spridning.
1 o. 2. O. A. Ö.

Haugesund, stad i Stavanger amt i Norge, vid
norra ändan af det smala sund (Smedsundet),
som skiljer Karmön från fasta landet. Utmärkt
hamn med pir. 7,911 inv. (1900). I stadens
näringslif intager fisket förnämsta platsen;
kring detta gruppera sig handel, sjöfart,
handtverk och öfriga yrken. Handelsflottan
utgjorde 1906 248 fartyg med 44,164
tons dräktighet. — I närheten af staden
är Harald Hårfagers graf, och där restes
1872, vid Norges 1000-årsfest, en 17 m. hög
obelisk af granit, omgifven af 2,5 m. höga
"fylkesstenar" (jfr Harald Hårfager).
O. A. Ö.

Haughton [hå̄’tən], Samuel, irländsk geolog,
f. 21 dec. 1821, d. 31 okt. 1897, prästvigd 1845,
professor i geologi vid Trinity college i Dublin
1851—81, president i Royal irish academy 1887,
utöfvade en mycket omfattande vetenskaplig
författarverksamhet i en starkt koncentrerad,
men ovanligt klar stil. De flesta af hans
geologiska afh. återfinnas i "Journal of the
Dublin geological society", "Proceedings of the
royal irish academy" och "Proceedings of the
royal society of London". De behandla Irlands
och Wales’ mineralogi, Irlands graniter,
old red sandstone i trakten af Waterford
m. m. Bland hans större verk märkas Manual
of geology
(1865; 2:a uppl. 1886), The three
kingdoms of nature
(1869), Manual of tide and
tidal currents
(s. å.). Vid koleraepidemien
1866 organiserade H. en frivillig läkarkår
och gjorde under densamma studier öfver de
mekaniska principerna för muskelverksamheten,
sammanfattade i Principles of animal mechanics
(2 uppl. 1873), där klarare än annars framträder
hans opposition mot utvecklingsläran, baserad på
hans varmt religiösa åskådning. Äfven på kemiens
område arbetade H. och försökte med matematiska
formler och kurvor påvisa sammanhanget emellan
grundämnenas atomvikter och atomvärden.
A. Hng.

Haughtonit [håtənīt] Heddle, miner., en
biotitvarietet med järnet delvis ersatt af magnesium.
A.Hng.

Haugianer kallades under de
första decennierna af 1800-talet H. N. Hauges
(se Hauge 1) vänner och anhängare. De utmärkte
sig genom ren vandel, friskt och starkt troslif
samt ingöto i mera än ett hänseende nytt lif
i den norska kyrkan, till hvilken de alltid
räknade sig. Bland Hauges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:59 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free