Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedlund, Sven Adolf - Hedlund, Henrik - Hedlund, Hans Fredrik - Hedlund, Helena Elisabet Florentina - Hednamissionen. Se Mission. - Hedner, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1853), Till bankfrågan (1859),
Till undervisningsfrågan. Om grunderna för
uppfostran (i "Svensk månadsskrift", 1864;
särskildt utg. 1868), Schweiz. Reseanteckningar
i bref jemte redogörelse för landets
statsförfattning, försvarsväsen m. m. (1866),
frukten af en resa i Schweiz, Sveriges
försvarsväsen, ordnadt på grunden af allmän
värneplikt (1867), Om Schweiz’ försvarsväsen
(1868). H. blef 1860 led. af Vet. o. vitt.
samh. i Göteborg. Göteborgs museum slog 1895
en medalj öfver honom som museets "upphofsman
och kraftige främjare"; 1 juni 1906 aftäcktes
hans genom subskription åstadkomna byst efter
Hasselbergs modell å Göteborgs museums gård; 1907
öfverlämnades en insamlad summa af omkr. 20,000
kr. under namn af S. A. Hedlunds föreläsningsfond
till Göteborgs högskola, hvars afkastning
skulle användas till afgiftsfria föreläsningar
af framstående vetenskapsmän utom högskolan.
2. Henrik H., den föregåendes brorson,
tidningsman, f. 18 april 1851 å Skytteholm på
Ekerö, Stockholms län, blef student i
Uppsala 1870, anställdes 1874 i "Göteborgs
handels- och sjöfartstidning", blef 1896
dess ansvarige utgifvare och efter S. A.
Hedlunds död, 1900, dess hufvudredaktör.
Han var under valperioden 1891—93 led. af
Andra kammaren för Göteborgs stad och tillhörde
därunder Gamla landtmannapartiet, men blef
vid valen hösten 1893 icke återvald, närmast
på grund af sitt motstånd mot 1891 års
härordning. Han valdes ånyo för perioderna
1900—02 och 1903—05 och tillhörde då först
folkpartiet, som vid 1900 års riksdag uppgick
i liberala samlingspartiet. Vid 1901
års riksdag tillhörde han den fraktion af
detta, som medverkade till antagandet af det
då genomförda härordningsförslaget. 1903 var
H. suppleant i konstitutionsutskottet, vid därpå
följande riksdagar ordf. i tillf. utskott och
vid 1905 års urtima riksdagar suppleant i de
särskilda utskotten, som behandlade villkoren
för unionens upplösning. 1905 undanbad han
sig återval. H., som lifligt intresserat
sig för arbetarfrågor, inkallades 1899 i
förliknings- och skiljenämndskommittén. H.
har intagit en framskjuten ställning inom
pressens organisationer och åtnjutit flera
förtroendeuppdrag af yrkesbröder. I frisinnade
landsföreningen har han fungerat som vice ordf.
3. Hans Fredrik H., den föregåendes broder,
arkitekt, f. 27 april 1855 på Ekerö, Stockholms
län, genomgick Chalmersska slöjdskolan i Göteborg
1871—75 samt konstakademien i Stockholm 1875—79.
Sedan 1881 har H. varit praktiserande arkitekt
i Göteborg, där han verkat äfven som lärare
(vid Slöjdföreningens skola till 1886,
därefter vid Chalmers’ tekniska läroanstalt,
lektor därst. 1899). Bland H:s verk märkas,
utom flera privathus, realläroverket och
försäkringsbolaget Sveas hus i Göteborg samt (i
förening med Y. Rasmussen) grafkapellet
öfver John Ericsson (på Filipstads
nya kyrkogård, invigdt 1895; se Ericsson, J.,
sp. 771), vidare folkbiblioteket (färdigt 1897,
se Folkbibliotek), K. F. U. M:s nybyggnad
(1899), sjukhemmet (1903), slöjdföreningens
skola (s. å.), kontoristföreningens hus
(färdigt 1908), arbetarföreningens hus
(s. å.) och elektricitetsverket (börjadt 1906),
samtliga i Göteborg, samt grafmonument där öfver
Viktor Rydberg (fullbordadt 1899) och Aug. Röhss (1903).
1 o 2. K. W—g. 3. J. K—e. (G—g N.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
