- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
213-214

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedlund, Sven Adolf - Hedlund, Henrik - Hedlund, Hans Fredrik - Hedlund, Helena Elisabet Florentina - Hednamissionen. Se Mission. - Hedner, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1853), Till bankfrågan (1859),
Till undervisningsfrågan. Om grunderna för
uppfostran
(i "Svensk månadsskrift", 1864;
särskildt utg. 1868), Schweiz. Reseanteckningar
i bref jemte redogörelse för landets
statsförfattning, försvarsväsen m. m.
(1866),
frukten af en resa i Schweiz, Sveriges
försvarsväsen, ordnadt på grunden af allmän
värneplikt
(1867), Om Schweiz’ försvarsväsen
(1868). H. blef 1860 led. af Vet. o. vitt.
samh. i Göteborg. Göteborgs museum slog 1895
en medalj öfver honom som museets "upphofsman
och kraftige främjare"; 1 juni 1906 aftäcktes
hans genom subskription åstadkomna byst efter
Hasselbergs modell å Göteborgs museums gård; 1907
öfverlämnades en insamlad summa af omkr. 20,000
kr. under namn af S. A. Hedlunds föreläsningsfond
till Göteborgs högskola, hvars afkastning
skulle användas till afgiftsfria föreläsningar
af framstående vetenskapsmän utom högskolan.

2. Henrik H., den föregåendes brorson,
tidningsman, f. 18 april 1851 å Skytteholm på
Ekerö, Stockholms län, blef student i
Uppsala 1870, anställdes 1874 i "Göteborgs
handels- och sjöfartstidning", blef 1896
dess ansvarige utgifvare och efter S. A.
Hedlunds död, 1900, dess hufvudredaktör.
Han var under valperioden 1891—93 led. af
Andra kammaren för Göteborgs stad och tillhörde
därunder Gamla landtmannapartiet, men blef
vid valen hösten 1893 icke återvald, närmast
på grund af sitt motstånd mot 1891 års
härordning. Han valdes ånyo för perioderna
1900—02 och 1903—05 och tillhörde då först
folkpartiet, som vid 1900 års riksdag uppgick
i liberala samlingspartiet. Vid 1901
års riksdag tillhörde han den fraktion af
detta, som medverkade till antagandet af det
då genomförda härordningsförslaget. 1903 var
H. suppleant i konstitutionsutskottet, vid därpå
följande riksdagar ordf. i tillf. utskott och
vid 1905 års urtima riksdagar suppleant i de
särskilda utskotten, som behandlade villkoren
för unionens upplösning. 1905 undanbad han
sig återval. H., som lifligt intresserat
sig för arbetarfrågor, inkallades 1899 i
förliknings- och skiljenämndskommittén. H.
har intagit en framskjuten ställning inom
pressens organisationer och åtnjutit flera
förtroendeuppdrag af yrkesbröder. I frisinnade
landsföreningen har han fungerat som vice ordf.

3. Hans Fredrik H., den föregåendes broder,
arkitekt, f. 27 april 1855 på Ekerö, Stockholms
län, genomgick Chalmersska slöjdskolan i Göteborg
1871—75 samt konstakademien i Stockholm 1875—79.
Sedan 1881 har H. varit praktiserande arkitekt
i Göteborg, där han verkat äfven som lärare
(vid Slöjdföreningens skola till 1886,
därefter vid Chalmers’ tekniska läroanstalt,
lektor därst. 1899). Bland H:s verk märkas,
utom flera privathus, realläroverket och
försäkringsbolaget Sveas hus i Göteborg samt (i
förening med Y. Rasmussen) grafkapellet
öfver John Ericsson
(på Filipstads
nya kyrkogård, invigdt 1895; se Ericsson, J.,
sp. 771), vidare folkbiblioteket (färdigt 1897,
se Folkbibliotek), K. F. U. M:s nybyggnad
(1899), sjukhemmet (1903), slöjdföreningens
skola
(s. å.), kontoristföreningens hus
(färdigt 1908), arbetarföreningens hus
(s. å.) och elektricitetsverket (börjadt 1906),
samtliga i Göteborg, samt grafmonument där öfver
Viktor Rydberg (fullbordadt 1899) och Aug. Röhss (1903).
1 o 2. K. W—g. 3. J. K—e. (G—g N.)

illustration placeholder

Hedlund, Helena Elisabet Florentina
(Ellen), skådespelerska, f. 31 juli 1860 i
Stockholm, debuterade 1877 på Nya och 1878
på Dramatiska teatern, åtnjöt därefter några
år undervisning vid K. teaterns elevskola
och uppflyttades 1880 på aktrisstat samt
blef 1886 premiäraktris. Hennes sprittande,
naturfriska glädtighet och lyckliga yttre
gåfvor gjorde henne snart till publikens
förklarade gunstling. Hon var en skälmsk Puck
i "En midsommarnattsdröm", sann och muntert
verklighetstrogen som den fjortonåriga Gurli i
"En räddande ängel" (den första af de många
backfischar, som blefvo hennes specialitet,
i hvilken hon står oupphunnen på svensk scen),
en förtjusande Siri i "I telefon" o. s. v. Hon
var 1881—91 gift med skådespelaren V. L. Hartman
(se denne). 1891—93 utbildade hon sig i
Paris och deltog i Coquelins nordiska tourné,
men erhöll 1894 ånyo engagemang vid Dramatiska
teatern, där hon med framgång uppträdde i stora
kurtisanroller, sådana som Froufrou m. fl.,
och med betydande konstnärlighet spelade Madame
Sans-Gêne, Dora
och Cyprienne i "Låtom oss
skiljas", men äfven väckte högtider af skratt
genom sin öfverdådigt lustiga framställning af
barnroller, såsom Agapetus i "Herr Dardanell
och hans upptåg på landet" och Erika i
"Blommor i drifbänk". 1898 blef hon gift med
dåv. ryttmästaren friherre B. Cederström i
Malmö och lämnade scenen. — Hennes broder Fredrik
Valdemar H
., f. 1864 i Stockholm, är en omtyckt
komisk skådespelare, särskildt i snobbroller, och
har varit anställd vid Dramatiska teatern 1890—98
(från 1895 som premiäraktör) samt 1899—1905 och
vid Ranfts teatrar 1898—99 samt från 1905.

Hednamissionen. Se Mission.

Hedner, Anders, filolog, skald, präst,
f. 10 dec. 1801 i Vimmerby landsförsamling,
d. 22 okt. 1873, blef student i Uppsala 1823,
filos. magister 1830, poëseos romanæ docens
1831 samt lektor i latin vid Linköpings
gymnasium 1836. Efter att ha innehaft förslag
till professuren i latin i Uppsala, 1839,
och Lund, 1842, öfvergick H., som blifvit
prästvigd 1837, till den prästerliga banan,
blef 1844 kyrkoherde i Asby i Östergötland,
1847 kontraktsprost samt vid kröningen 1860
teol. doktor. Redan under studentåren gjorde
sig H. känd som god latinare och i synnerhet som
lycklig skald på romarspråket. Utom disputationer
utgaf han 3 häften latinska poem, Metra latina
(1841—44), till största delen författade i
Uppsala akademis eller den studerande ungdomens
namn, kommenterade upplagor af flera latinska
författare: Curtius, Cornelius och Sallustius,
redigerade J. V. Tranérs "Carmina", öfversatte
Zumpts mindre latinska grammatik (1833) samt
skref en Latinsk constructionslära (1845; 2:a
uppl. 1854). Han skref äfven ett par svenska
skaldestycken på klassiska versslag: Besöket på
Omberg
(1839), Tempel-Echo (1843)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free