- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
215-216

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedner, Anders - Hedningar. Se Hedendom - Hedning-kristna - Hedonism. Se Eudemonism - Hédouin, Edmond - Hedræus, Benedictus (Bengt) - Hedrén, Johan Jakob - Hedrun. Se Heidrun - Hedschas. Se Hedjas - Hedschir. Se Hedjir - Hedschra. Se Hedjas - Hedsjas. Se Hedjas - Hedsjir. Se Hedjir - Hedström, Olof Gustaf - Hedström, Jonas - Hedströmmen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. fl. Hans sista arbete var en Skärskådning af
våra svenska psalmer
(1873).

Hedningar. Se Hedendom.

Hedning-kristna kallades i 1:a årh. de
bekännare, som kristendomen vann bland de utanför
judendomen stående folken. De utgjordes i början
mest af sådana, som förut antagit judendomens
gudstro och sedelära, utan att låta omskära
sig eller följa ceremoniallagen. Sedan Paulus
uppträdt som förkunnare af en lagfri (vid den
mosaiska lagen ej mera bunden) kristendom, erhöll
evangelium större utbredning i hednavärlden,
och kristendomen vann en stor mängd bekännare
omedelbart från de hedniska kulterna.
(E. S—e.)

Hedonism (af grek. hedone, glädje, njutning),
filos. Se Eudemonism.

Hédouin [edoä̃’], Edmond, fransk målare
och gravör, f. 1820, d. 1889, var lärjunge
till Nanteuil och Delaroche, men egnade
sig uteslutande åt landskap och genre,
helst skildringar af landtfolkets lif. Dit
höra Axplockerskor, öfverraskade af stormen
(Luxembourg). Vidare har H. med stor framgång
återgifvit scener ur Spaniens folklif och från
norra Afrika. Han målade porträttmedaljonger i
Théâtre français’ foajé och utförde dekorativa
väggmålningar i Palais royal. Slutligen var H. en
utmärkt etsare och illustrerade i gravyr en mängd
arbeten, såsom "Manon Lescaut", "Sentimental
journey" m. fl., samt utförde porträtt,
t. ex. af Nanteuil och af Ivan Turgenev.
C. R. N.*

Hedræus, Benedictus (Bengt), astronom, f. 1608 på
Yxnäs (Dalsland), d. 3 jan. 1659, blef student
i Uppsala 1630 och utnämndes till professor i
"praktisk matematik" där 1649, sedan han under
sex år uppehållit sig på resor i utlandet
och studerat bl. a. i Leiden. H. egnade sig
företrädesvis åt den praktiska astronomien
och inrättade för detta ändamål ett eget
litet privatobservatorium i Uppsala — det
första observatoriet där — samt försåg det
med en asimut-kvadrant, förfärdigad under
hans egen tillsyn. H. utgaf äfven en skrift i
praktisk astronomi, Nova et accurata astrolabii
geometrici structura, ubi gradus horumque
singula minuta prima, nec non quadrantis
astronomici azimuthalis qua non solum prima sed
et singula minuta secunda distincte observari
possunt
(1643), samt efterlämnade i skrift
åtskilliga föreläsningskurser i trigonometri
och praktisk geometri. I det förstnämnda arbetet
beskrifves nonien, som då emellertid redan var
bekant på andra håll.
(B—d.)

illustration placeholder

Hedrén, Johan Jakob, biskop, f. 4 mars 1775
på Bäckenäs i Rennelanda socken på Dal,
d. 14 febr. 1861 i Linköping, blef 1793
student i Uppsala, 1797 filos. magister och
docent i botanik samt 1802 adjunkt i detta
ämne. Prästvigd 1803, blef han s. å. adjunkt i
Jakobs och Johannes’ församlingar i Stockholm,
notarie i hofkonsistorium 1805, regementspastor
vid Svea lifgarde samt ord. k. hofpredikant
1807. Vid kröningen 1809 teol. doktor,
blef han 1810 kyrkoherde i Jakobs och
Johannes’ församlingar och 1813 tjänstgörande
öfverhofpredikant. Uppförd i 1:a förslagsrummet
till de samtidigt lediga biskopsämbetena
i Kalmar och Karlstad, utnämndes han till
biskop 1829 i Karlstad och 1833 till biskop i
Linköping. H. åtnjöt i hög grad både regeringens
och sitt stånds förtroende. Han var riksdagsman
1812, 1818, 1823, 1828—30, 1834—35, 1840—41,
1844—45 samt 1847—48, vid de tre
sista riksdagarna tillika prästeståndets
vice talman. Han var led. af 1815
års evangeliebokskommitté och ordf. i
kyrkolagskommittén af 1824. H. var en
fromsint och välvillig man samt utmärkte
sig för stor praktisk och administrativ
duglighet; han var t. ex. en bland stiftarna
af och de förste direktörerna i Karlstads
enskilda bank samt sedermera direktör i
Östergötlands ensk. bank. Som riksdagsman
sysselsatte han sig också företrädesvis med
ekonomiska, statsreglerings- och bankfrågor
samt tjänstgjorde någon tid som fullmäktig i
Riksgäldskontoret. Hans viktigaste litterära
verk äro hans Predikningar (1826—28; d. I 2:a
uppl. 1832). Han blef l841 led. af Mus. akad.
(J. P.)

Hedrun. Se Heidrun.

Hedschas. Se Hedjas.

Hedschir. Se Hedjir.

Hedschra. Se Hedjra.

Hedsjas. Se Hedjas.

Hedsjir. Se Hedjir.

Hedström. 1. Olof Gustaf H., svensk-amerikansk
metodistpredikant, f. 11 maj 1803 i Småland,
d. 5 maj 1877, till yrket skräddare, sedan 1825 i
New York, blef genom sin hustru, en amerikanska,
omvänd till metodismen och upptogs 1835 som
predikant inom amerikanska metodistkyrkan. I
10 år predikade han på engelska inom de östra
staterna, men verkade 1845—75 i New York bland
svenska sjömän, predikande i ett urfarttaget
fartyg ("Bethelskeppet"). Vid sidan häraf
organiserade han svenska församlingar på olika
platser inom landet. Det torde ha varit genom
personer, som af H. och hans broder vunnits för
metodismen, som denna lära infördes till Sverige.

2. Jonas H., den föregåendes broder,
"svensk-amerikanska metodistkyrkans fader",
f. 13 aug. 1813 i Småland, d. 11 maj 1859,
lärde smedsyrket i hembygden, följde 1833 sin
ofvannämnde broder efter ett dennes besök i
hemlandet till Amerika, där han slog sig ned
som smed i staten Illinois, först i Farmington,
senare i Victoria. Han var under de första
åren den ende svensken i trakten. Efter att en
tid ha uppträdt enskildt som religiös talare,
erhöll han 1839 af presiderande äldste inom
distriktet tillstånd att verka som metodistisk
lokalpredikant (på engelska). Sedan flera svenska
familjer bosatt sig i Victoria, egnade H. sig
h. o. h. åt predikoverksamhet bland sina landsmän
samt organiserade 15 dec. 1846 i Victoria den
första svenska metodistförsamlingen i Amerika.
1 o. 2. O. A. L—r

Hedströmmen, vattendrag i Västmanland, upprinner
ur flera sjöar: Stora Korslången, Långvattnet,
Kloten och Malingsbosjön på gränsen mellan
Kopparbergs och Örebro län. I sitt öfre
lopp (nedanför Malingsbosjöns aflopp) bär
vattendraget namnet Baggån och erhåller,
sedan det genomflutit sjöarna Storsjön samt Öfre
och Nedre Vättern, namnet H. Ån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free