Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hefer - Heffter August Wilhelm - Heftner-Alteneck, Jakob Heinrich von - Heftner-Alteneck, Friedrich von - Hefnerlampan - Hefnerljus. Se Hefnerlampan - Heftye, Thomas Johannesen - Hegar, Alfred - Hegar, Friedrich - Hegel, Georg Wilhelm Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hefer. 1. En israelitisk släkt af Manasse stam i landet v. om Jordan (Jos. 17: 2). —
2. En kananeisk stad, hvars konung besegrades af Josua (Jos. 12: 17). —
3. Ett landskap i Juda (1 Kon. 4: 10). —
4. Ett område i Sebulons stam med staden Gat Hefer (2 Kon. 14: 25). —
5. En af Davids hjältar (1 Krön. 11: 36).
E. S—e.
Heffter, August Wilhelm, tysk rättslärd,
f. 1796, d. 1880, professor 1823 i Bonn, 1830
i Halle och 1833 i Berlin, där han äfven blef
medlem af öfvertribunalet, kronsyndikus och
medlem på lifstid af herrehuset. Redan H:s
förstlingsarbete,
Athenäische gerichtsverfassung (1822),
väckte stort uppseende, och epokgörande voro
Institutionen des römischen und des deutschen civilprocesses (1825; i omarb. form 1843),
Beiträge zum deutschen staats- und fürstenrecht (1829),
Lehrbuch des gemeinen deutschen kriminalrechts (1833; 6:e uppl. 1857),
Das europäische völkerrecht der gegenwart (1844; 8:e uppl. af Geffcken 1888;
dessutom 4 uppl. af en fransk öfv.) och
Die sonderrechte der souveränen und der mediatisierten häuser Deutschlands (1871).
(Rld.)
Hefner-Alteneck. 1. Jakob Heinrich von H.,
tysk tecknare och konsthistoriker, f. 1811 i
Aschaffenburg, d. 1903 i München. Han förlorade
vid unga år sin högra arm, men lärde sig
att med stor fullkomlighet teckna med vänstra
handen. Bland hans skrifter märkas
Trachten des christlichen mittelalters (1840—54),
Kunstwerke und geräthschaften des mittelalters und der renaissance (1848—63, tillökad uppl. 1879—90; i förening med C. Becker),
Die burg Tannenberg (1850; i förening med F. W. Wolf),
Eisenwerke oder ornamente der schmiedekunst des mittelalters und der renaissance (1861—87),
Deutsche goldschmiedewerke des 16. jahrhunderts (1890),
Waffen (1903) m. m.
H. var 1868—86 direktor för bajerska nationalmuseet.
2. Friedrich von H., den föregåendes son,
elektrotekniker, f. 1845 i Aschaffenburg, d. 1904
i Berlin, var 1867—90 verksam som ingenjör och
öfveringenjör hos firman Siemens & Halske i Berlin
och gjorde sig högt förtjänt om elektroteknikens
utveckling, bl. a. genom att angifva den första
praktiska ljusenheten (se Hefnerlampan).
Han blef 1896 led. af sv. Vet. akad.
1. (G—g N.)
Hefnerlampan, fys., en af tyske ingenjören
F. Hefner-Alteneck (se föreg. art.) 1883
konstruerad enkel lampa med amylacetat som
brännämne, hvilken numera allmänt begagnas som
normallampa inom fotometrien (jfr Fotometri). En
rund fullveke af 8 mm. diameter inställes
så, att lågans höjd (utan lampglas) blir 40
mm. Ljusstyrkan hos denna fria låga, mätt
i horisontell led, räknas som 1 ljusenhet,
Hefner-Alteneck-enhet, Hefnerljus, normalljus
(se vidare Belysning, sp. 1309). Noggranna
undersökningar öfver Hefnerlampan,
bl. a. angående inflytandet på ljusstyrkan af
luftens tryck, fuktighet och kolsyrehalt, ha
utförts på Physikalisch-technische reichsanstalt
i Charlottenburg. K. Ångström har (1902)
i absolut mått uppmätt den energimängd, som
lampan utstrålar. Han fann, att genom en yta af
1 kvcm. storlek, som befinner sig på 1 m. afstånd
från lågan, under hvar sekund stråla 2,15 · 10—5
gramkalorier. Den energi, som svarar mot
de synliga strålarna i lampans spektrum,
utgör endast 9/1000 häraf.
G. N.
Hefnerljus. Se Hefnerlampan.
Heftye, Thomas Johannesen, norsk affärsman
och mecenat, f. 29 okt. 1822 i Kristiania,
d. där 4 okt. 1886, ingick vid unga år som
delegare i familjens gamla ansedda bankir-
och skeppsredarfirma, hvars chef han var sedan
1864. Han var en högt ansedd kommunalman, var
ledamot i flera af regeringen nedsatta kommittéer
för utredande af statsekonomiska frågor, var
med om att stifta norska turistföreningen
och arbetade ifrigt på förskönandet
af Norges hufvudstad med omnejd. Äfven i
Norges litteratur- och konsthistoria förvärfvade
han sig ett namn som mecenat och behandlade
i den periodiska pressen viktigare bank- och
finansfrågor. Särskildt utgaf han
Kursværdien af sterling, mark banco, gylden og francs i norske species og dele af species (1871) och De svenske seddelbanker (1878).
O. A. Ö.
Hegar, Alfred, tysk läkare, f. 1830 i Darmstadt,
praktiserande läkare där och 1864—1904 professor
i obstetrik och gynekologi i Freiburg, har utgifvit
Die pathologie und therapie der placentarretention (1862),
Operative gynäkologie (tills. med Kaltenbach, 1874, 4:e uppl. 1897),
Castration der frau (1878) och
Ignaz Philipp Senmmelweis (1882).
Af H:s Der geschlechtstrieb (1894)
utkommo 1895 två svenska öfv.
R. T—dt.
Hegar, Friedrich, schweizisk tonsättare
och dirigent, f. 1841 i Basel, studerade
vid Leipzigs konservatorium violinspel och
komposition, är sedan 1863 bosatt i Zürich
och har kraftigt bidragit till höjande af
musiklifvet i Schweiz. Han blef 1865 ledare
för abonnemangskonserterna i Zürich, 1868
för tonhalleorkestern och 1876 direktör för
det nya konservatoriet där, anförde tidtals
manssångföreningen "Harmonie", 1886—1901 en
blandad kör och spelade primviolinen i en
stråkkvartett. 1889 kallades han af universitetet
i Zürich till filos. hedersdoktor. Bland hans
kompositioner märkas oratoriet Manasse,
en violinkonsert samt manskörballaderna
Rudolf von Wardenberg, Totenvolk och
Schlafwandel,
som räknas till det bästa på sitt område. 1904
kom därtill körverket
Ahasvers erwachen.
E. F—t.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
