- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
275-276

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heinze, Karl Friedrich Rudolf - Heinze, Max - Heinze, Sara - Heinzel, Richard - Heinzit - Heindvesi - Heis, Eduard - Heise, Peter Arnold - Heise, Karl Arnold Leopold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tysk jurist, f. 1825 i Saalfeld, d. 1896 i
Heidelberg, blef professor i kriminallagfarenhet
1865 vid universitetet i Leipzig, som han under
flera perioder representerade i sachsiska landtdagens
första kammare, och 1873 i Heidelberg. H:s vetenskapliga
arbeten behandla företrädesvis reformer i tyska
strafflagen och kriminalprocessen, såsom
Das recht der untersuchungshaft (1865),
Staatsrechtliche und strafrechtliche erörterungen zu dem entwurf eines strafgesetzbuches für der Norddeutschen bund (1870) och
Strafprocessuale erörterungen (1875).

2. Max H., den föregåendes broder, tysk
filosof, f. 1835, vardt 1874 professor i
filosofi vid universitetet i Leipzig. H. har
fortsatt utgifvandet af Friedrich Ueberwegs
"Grundriss der geschichte der philosophie",
som särskildt genom de af H. till den sista
tiden fullföljda, rikhaltiga bibliografiska
upplysningarna blifvit en för fackmännen
oumbärlig uppslagsbok (t. o. m. 9:e uppl.). Utom
många afhandlingar i filosofiska tidskrifter har
H. författat bl. a.
Lehre von logos (1872) och
Eudämonismus in der griechischen philosophie (1883)
samt tillsammans med R. Avenarius, C. Göring
och W. Wundt sedan 1877 utgifvit
"Vierteljahrsschrift für wissenschaftliche philosophie".
2. S—e.

Heinze [ha’jntse], Sara, pianist, född Magnus,
f. 18 dec. 1837 i Stockholm af judiska föräldrar,
d. 27 okt. 1901 i Dresden, studerade för van
Boom och Hasert, 1856 i Tyskland för Kullak
och Liszt. Efter att 1858—59 ha vistats i
Sverige studerade hon i Berlin, Weimar och
Leipzig, dessemellan företagande konsertresor
under växande bifall. Hon öfvergick 1864 till
lutherska läran och gifte sig 1865 med tyske
musikförläggaren Gustav Heinze (f. 1834);
de bosatte sig i Dresden, där deras hus bildade
en musikalisk medelpunkt. Hon var en ansedd
musiklärarinna och bearbetade för pedagogiskt
bruk verk af Bach och Field. 1870 blef hon
led. af Mus. akad.
A. L.*

Heinzel [ha’jntsel], Richard, tysk
språkforskare, f. 1838 i Capo d’Istria, d. 1905,
blef 1868 professor vid universitetet i Graz
och 1873 i Wien. Utom några medeltidsskalders
skrifter utgaf han
Über die endsilben der altnordischen sprache (1877) och
Beschreibung der isländischen sage (1881),
afhandlingar om Nibelungensagan (1885),
Hervararsagan (1887),
Waltherssagan (1888),
Östgotiska hjältesagan (1889),
Orendel (1892),
forntyska dramat (1896, 1898)
och slutligen, jämte F. Detter,
Sæmundar Edda (1903),
hvars anmärkningar innehålla värdefulla syntaktiska
samlingar. Jfr Muchs nekrolog i "Arkiv f. nord. filol.",
18, s. 381.
(B—e.)

Heinzit Lued., miner., vattenhaltigt
magnesium-natrium-borat, bildande små hvita, monoklina kristaller.
A. Hng.

Heinävesi, socken i S:t Michels län,
Finland, Rantasalmi härad och domsaga, utgör ett
imperiellt pastorat af 2:a klass, Nyslotts
domprosteri och stift. Landareal 1,089,5 kvkm.
Befolkningen, finsktalande, 8,486 personer (1907).
A. G. F.

Heis [ha’js], Eduard, tysk astronom,
f. 1806 i Köln, d. 1877 i Münster, blef lärare
vid ett gymnasium i Köln 1827, öfverlärare
vid realskolan i Aachen 1837 samt professor i
matematik och astronomi i Münster 1852. H. var en
särdeles produktiv författare inom astronomien,
men utgaf äfven skrifter i närbesläktade
vetenskapsgrenar. Som astronom
sysselsatte han sig företrädesvis med observationer
rörande föränderliga stjärnor, zodiakalljuset,
vintergatan och stjärnfallen m. m. Resultaten af
dessa under flera årtionden med ovanlig flit och
skicklighet utförda observationer äro högt skattade
och ha senare ytterligare bearbetats af åtskilliga
astronomer. H. utvecklade äfven en synnerligen
betydande lärarverksamhet. Af hans skrifter må nämnas
Atlas novus coelestis (1872),
Resultate der in den 43 jahren 1833—1875 angestellten sternschnuppen-beobachtungen (1877) och
Sammlung von beispielen und aufgaben aus der allgemeinen arithmetik und algebra (1837; ett halft hundratal uppl.,
öfv. på flera främmande språk). H. utgaf 1858—75
"Wochenschrift für astronomie, meteorologie und geographie".
(B—d.)

illustration placeholder

Heise. 1. Peter Arnold H.,
dansk tonsättare, f. 11 febr. 1830 i Köpenhamn,
d. 12 sept. 1879 i Taarbæk på Själland, blef
student 1847, men egnade sig efter några år
åt musikstudier för prof. Berggreen och 1852—53
i Leipzig för Hauptmann, under det likväl
Gade starkast inverkade på hans konstnärliga
utveckling. 1854—57 var han meddirigent för
danska studentsången och blef 1857 musiklärare
vid Sorö akademi samt organist vid Sorö
domkyrka. 1865 flyttade han till Köpenhamn och
egnade sig uteslutande åt kompositionen. En
genommusikalisk natur, lyckades H. bäst i den
enkla visan, företrädesvis den, som ger uttryck
åt frisk lefnadsglädje, melankolisk erotik eller
svärmisk naturstämning. Han tolkade troget och
själfullt i toner århundradets danska lyrik.
Bland hans senaste alster äro de lidelsefulla
Dyvekes sange (till Drachmanns diktcykel).
Men äfven för större saker röjde han begåfning.
Dramatisk styrka spåras i hans opera
Drot og marsk (1878),
och i manskörerna
Volmerslaget (1868),
Kong Hakes ligfærd m. m.
gick han lyckligt i Hartmanns fotspår. Han
komponerade äfven en symfoni, uvertyr till
Marsk Stig,
kantaterna Efteraarsstormene (1860) och
Tornerose (1873),
musik till Björnsons Bergljot,
Öhlenschlägers Palnatoke,
Ibsens Kongsemnerne (1871),
Bournonvilles balett Cort Adeler (1870),
Hertz’ Paschaens datter (1869) och
Reckes Bertrand de Born (1873),
kvartetterna Foraar og sommer,
Dans, ropte felen
o. s. v.
Hans 187 romanser och visor utgåfvos efter
hans död samlade 13 bd.
— 2. Karl Arnold Leopold H., den
föregåendes kusin, historiker, f. 28 dec. 1837,
blef 1862 filol. kandidat och 1877 filos.
doktor, 1863 adjunkt vid Herlufsholms skola och
1868 i Viborg samt var 1882—92 öfverlärare i
Roskilde och 1892—1908 rektor i Viborg.
Han har författat afhandl.
Herredagen i Kjöbenhavn 1533 (i "Hist. tidsskr." IV r., bd 3), och
Kristian II i Norge (1877),
Familien Rosenkrantz’ historie i 16. aarh. (1882—91) och
afd. 1481—1536 (1905) i "Danmarks riges historie".
Han har utgifvit "Diplomatarium Vibergense" (1879)
och öfversatt Povl Helgesens "Skibykrönike" (1890—91).
1. A. L.* 2. E. Ebg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 15:59:42 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free