- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
331-332

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helium - Helix - Hejland - Hel kadens. Se Kadens - Helkologi - Hell, Maximilian - Hell, Theodor - Hellada - Helladotherium - Helland. Se Helgoland - Helland, Amund Theodor - Hellander, Anna Charlotta (Lotten) - Hellanikos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sönderdelningen sker i vatten. I detta
fall bildas i stället elementet neon.
H. E.

Helix, zool., ett synnerligen artrikt släkte
inom fam. Helicidæ af klassen Gastropoda. Skalet
är rundadt, koniskt eller plattadt, med eller
utan nafvel och med sned mynning. Djuret kan
fullständigt upptagas i skalet. Arterna af
detta släkte uppehålla sig i allmänhet på
skuggiga, fuktiga ställen och äro i rörelse
endast om natten och i regnig väderlek. De
lefva företrädesvis af vegetabiliska födoämnen,
men därjämte ock af animaliska. Vid vinterköld
eller långvarig torka tillslutes skalmynningen
förmedelst ett ofta af kalk bestående lock. Äggen,
förenade i små klumpar, läggas i hålor i fuktig
jord. — Bland de många i Sverige lefvande
arterna märkes H. pomatia, vinbergssnäckan
(se fig.), skal ovalt klotformigt, gul-
eller brunaktig; sista vindningen mycket
stor, uppblåst. Vinbergssnäckan är den största
skandinaviska arten (35—40 mm. bred, 30 mm. hög);
den förekommer i trädgårdar och parkanläggningar
på flera ställen i Skåne och i Västmanland
samt vid Stockholm, öfverallt i Sverige liksom
i Danmark införd söderifrån, sannolikt redan
under katolska tiden, på några ställen dock
bevisligen senare. Den är ätlig och förtäres i
stora mängder under fastan i södra Europa. På
flera ställen gödes den i särskildt för detta
ändamål inrättade trädgårdar. — Mycket vanlig
i södra Sverige är H. nemoralis; skalet är
gult, rödt eller brunt, ofta med fina mörkbruna
längsband; munsömmen är mörk; 20—25 mm. bred. En
vidsträcktare utbredning, norrut åtminstone till
Dalarna, har H. hortensis, som skiljer sig från
den föregående genom något ringare storlek och
genom hvit munsöm. — H. lapicida hör till de
arter, som utmärkas genom plattadt skal och
vid nafvel; den lefver i södra och mellersta
Sveriges kalkstenstrakter i stenspringor,
under barken på trädstammar o. s. v.
L—e.
illustration placeholder
Vinbergssnäckan. (1/2 nat. storl.)


Hêljand. Se Heliand.

Hel kadens, mus. Se Kadens.

Helkologi (af grek. helkos, sår,
och logos, lära), med., läran om sår.

Hell, Maximilian, österrikisk astronom, f. 15
maj 1720 i Schemnitz, Ungern, d. 14 aug. 1792 i
Wien, jesuit, lärare i Leutschau och Klausenburg
1746—55, därefter astronom vid det nyinrättade
observatoriet i Wien, gjorde 1768 på uppdrag
af konungen af Danmark en resa till Vardöhus
i nordligaste Norge för att där iakttaga
Venuspassagen, hvilken iakttagelse senare gaf
anledning till mångfaldiga diskussioner. En
del af hans många på latin skrifna arbeten
utgafs i öfv. af L. A. Jungnitz under titeln
Beiträge zur practischen astronomie (4 bd,
1791—94). Observationerna öfver den nämnda
Venuspassagen äro publicerade och bearbetade
i Dissertatio de transitu Veneris ante discum
solis die 3 Jun. 1769 Wardoehusii in Finnmarchia
observato
(1770) och De parallaxi solis ex
observatione transitus Veneris anm 1769
(1773).
B—d.

Hell, Theodor, pseudonym för tyske
författaren K. G. Th. Winkler.

Hellada l. Alamani (grek. och
nygrek. Spercheios), ström i Grekland (Ftiotis),
upprinner på Beluchiberget, genomflyter i
östlig riktning en bred och fruktbar dal samt
utmynnar n. om Thermopylaipasset i Lamiaviken. I
forntiden låg dess mynning längre in åt land.
(J. F. N.)

Helladotherium Gaudry (af grek. Hellas,
Grekland, och therion, djur), paleont., ett
fossilt giraffdjur, funnet i pliocen vid Pikermi
(något n. ö. om Aten). Det står i närheten af
giraffen genom parietalregionens i skallen
längd, bogpartiets höjd och strålbenets längd,
men skiljer sig från densamma genom saknaden af
horn, tändernas större storlek och enkelhet,
kortare hals och mindre olikhet emellan
bogens och ländens höjd. Från antiloperna och
hjortarna skiljer sig Helladotherium genom
sina främre extremiteter, som äro längre än
de bakre, genom saknaden af horn o. s. v.
A. Hng.

Helland. Se Helgoland.

Helland, Amund Theodor, norsk geolog, f. 11
okt. 1846 i Bergen, blef student 1864,
aflade 1868 mineralogisk ämbetsexamen
och blef 1874 universitetsstipendiat i
geologi. Efter professor Sexes afgång 1879
föreläste han öfver bergbyggnad och utnämndes
1885 till e. o. professor i bergbyggnad och
geologi. Sedan 1870 har han gjort vidsträckta
resor och noggranna undersökningar och framlagt
resultaten däraf i en serie vetenskapliga och
populära skrifter. Bland de senare märkes Om
jordklodens bygning
(1878). Hans tidigaste
verksamhet hade till föremål undersökning af
koppar- och svafvelkisgrufvor. Dit höra arbetena
Kongsbergs sölvværks drift för og nu (1885),
där han tog till orda för en utvidgning af
driften och som föranledde hans insättande i en
kommitté för utarbetande af en plan för verkets
framtida drift, Haandbog i grubedrift (I—III,
1887) och Norsk bergret med udsigt over andre
landes bergværkslovgivning
(1892). Sedermera
började han utforska fjordarnas och insjöarnas
bildning, glaciärbildningar samt isperioden i
sin helhet, och i sina teorier närmar han sig de
skotske geologerna af Ramsays skola. Hans Svenske
geologer om indsjöerne
(i "Archiv for mathematik
og naturvidenskab", IX) framkallade genmälen
af Nathorst och Törnebohm (i "Geol. för:s förh.",
VIII). Slutligen har han egnat sin verksamhet åt
"Norges geologiske undersögelse": Jordbunden
i Norge
(1893) och specialbeskrifningar öfver
jordmånen i amten Jarlsberg og Larvik och Romsdal
samt å Lofoten och Vesteraalen (1893—97). Sedan
1896 leder han utgifvandet af "Norges land og
folk", hvaraf föreligga beskrifningar öfver
nio amt (1898—1908).
O. A. Ö.

Hellander, Anna Charlotta (Lotten),
skådespelerska, född Jansson, f. 12 maj
1851 i Stockholm, d. där 9 april 1879, var
anställd vid k. teatern 1872—73, vid Stora
teatern i Göteborg 1873—74 och vid Nya teatern i
Stockholm från 1874. Hon var en af de älskligaste
skådespelerskor, som tillhört svenska scenen;
hennes framställningar voro omedelbart
intagande genom behagfull naturlighet och
värme. Bland hennes roller må nämnas Jolanta i
"Kung Renés dotter", Anna i "Min ros i skogen",
Graziella, Maritana i "Don César de Bazano"
och Regina von Emmeritz. Hon var från 1873 gift
med skådespelaren Adolf Klemens H. (f. 1848,
lämnade scenen 1884, d. 1906).
E. F—t.

Hellanikos (grek. Ἑλλάνιϰος), grekisk
historieskrifvare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free