- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
333-334

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hellanikos - Hellant, Anders - Hellaryd. Se Hällaryd - Helias - Hellberg, Johan Karl - Hellberg, Johan Fritiof - Hellberg, Karl Mauritz Bernhard - Hellby. Se Hällby - Hell dig, du höga Nord - Helle. Se Argonauterna - Hellebard. Se Hällebard - Helleberga. Se Hälleberga - Helleborein. Se Helleborus - Helleborus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från tiden omkr. 450 f. Kr., skref
kronologiska och lokalhistoriska arbeten på
jonisk dialekt. De bevarade fragmenten finnas
i Müllers "Fragmenta historicorum græcorum",
I (1885).

Hellant, Anders, astronom, f. 30 nov. 1717 i
Torneå, d. 23 nov. 1789, blef extra kanslist
i Västerbotten 1735, deltog 1736—37 under
Maupertuis i gradmätningen i Lappland och
blef 1737 auskultant i Kommerskollegium. Under
A. Celsius presidium utgaf han 1738 i Uppsala
en afh. på latin och svenska rörande Et nyt sätt
at fiska i the norländska elfwer,
men afbröt
sedermera sina akademiska studier. H. blef 1741
vice häradshöfding och bosatte sig i Torneå, där
han egnade sig åt praktisk verksamhet. Han deltog
emellertid 1748—49 som astronomisk observatör
i svenska gränskommissionen, blef 1750 led. af
Vet. akad., 1756 ekonomie-direktör i Lappmarken
och sysselsatte sig på lediga stunder fortfarande
med astronomiska observationer. H. var en
af de förste, som observerade den svenska
vallens höjning. Som astronom utförde han
bl. a. åtskilliga longitudbestämningar. Bland
hans skrifter må nämnas 18 uppsatser i Vet. akad:s
Handl., däribland Magnetnålens misvisning
etc. i Upsala
(1740) och Om vattnets värma
i Norden
(1753), samt almanacker till Torneå
horisont för 1744 och 1748; i 1744 års almanack
finns en beskrifning öfver staden Torneå.
(B—d.)

Hellaryd, socken. Se Hällaryd.

Hellas (grek. Ἑλλάς) kallas hos Homeros en
stad med dess område i det sydtessaliska
landskapet Ftiotis. Namnet H. utsträcktes
sedermera till hela den grekiska världen och är
f. n. den inhemska benämningen för konungariket
Grekland.
A. M. A.

Hellberg, Johan Karl, publicist, ämbetsman, f. 16
nov. 1815 i Göteborg, d. 5 okt. 1877 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1835 och inskrefs 1839
efter aflagda ämbetsexamina i flera verk, men
egnade sig hufvudsakligen åt journalistiken,
först i tidningen "Svenska biet", sedan i
halfveckotidningen "Morgonen" (ett konservativt
oppositionsblad mot Oskar I) samt från slutet af
1845 i "Post- och inrikes tidningar", för hvilka
han var hufvudredaktör 1847—56. Sistnämnda år
blef han postkommissarie och 1857 postdirektör
i Hamburg, hvilken befattning han innehade
till 1869, då svenska postkontoret därstädes
indrogs. Därefter sysselsatte han sig med
omfattande skriftställarverksamhet och
spiritistiska studier. H. tillhörde inom
politiken "yttersta högern" och visade sig efter
Karl Johans död "mera konungsk än konungen
själf". Sedermera trädde han emellertid i
förbindelse med konung Oskar I och belönades
med postdirektörstjänsten i Hamburg. Den vana
vid polemik, som H. under sin publicistiska
verksamhet förvärfvat, öfvergaf han ej heller
som ämbetsman. Han omfattade med stort intresse
postväsendet och dithörande frågor, som han
behandlade i tidningsartiklar och broschyrer samt
i en särskild af honom under vistelsen i Hamburg
utgifven tidskrift, "Svenskt postarkiv". Hans
vidlyftigaste arbete, hvilket han utgaf under
pseudonymen Posthumus, är Ur minnet och
dagboken om mina samtida personer och händelser
efter 1815 inom och utom fäderneslandet
(12 dlr,
1870—74), som innehåller en mängd notiser om
svenska offentliga förhållanden, men är starkt
partifärgadt.

Hellberg, Johan Fritiof, tidningsutgifvare,
boktryckeriidkare. Se Idun, boktryckeriaktiebolag,
och Idun, illustrerad veckotidning.

Hellberg, Karl Maurits Bernhard, tidningsman,
f. 14 okt. 1859 i Långseruds församling, Värmland,
blef 1888 filos. kandidat i Uppsala, ingick
hösten s. å. i "Karlstadstidningens" redaktion
och är sedan 1890 nämnda tidnings redaktör. H. är
till sin politiska och sociala ståndpunkt
utprägladt radikal. I rösträttsrörelsen
deltog han mycket verksamt, var medlem af
rösträttsföreningarnas öfverstyrelse och vice
ordf. vid "folkriksdagarna" 1893 och 1896 samt
tog initiativ till den 1899 öfverlämnade stora
rösträttspetitionen. I försvarsfrågan skilde
han sig 1901 från flertalet meningsfränder och
ansåg, fastän nitisk fredsvän, en väsentlig
utsträckning af den allmänna värnplikten så
omedelbart påkallad af tidsförhållandena,
att den borde antagas äfven utan vederlag af
allmän rösträtt. Han deltog i sträfvandena att
åstadkomma ett politiskt och socialt samarbete
mellan Sveriges och Norges demokratiska
grupper, men fasthöll alltid krafvet på en
samfälld och enhetlig utrikesledning. Efter
unionsupplösningen var han en bland dem,
som i pressen allra bestämdast uppträdde för
en fredlig uppgörelse. Starkt intresserad
för folkupplysnings- och reformarbetet har
H. bl. a. gifvit uppslag till en värmländsk
folkets-husfond för anskaffande af samlings-
och möteslokaler för landsbygdens ungdom.
T—s.

Hellby. Se Hällby.

Hell dig, du höga Nord, ofta sjungen fosterländsk
sång, författad 1835 af kaptenen Fredrik Bernhard
Cöster (f. 1796, d. 1878, författare till
"Myosotis", en samling dikter och reseskildringar
1862, m. m.), och tonsatt af Crusell.

Helle, grek. myt. Se Argonauterna,
sp. 1447.

Hellebard. Se Hällebard.

Helleberga, socken. Se Hälleberga.

Helleborein, Helleborin. Se Helleborus.

illustration placeholder
Helleborus niger.

Helleborus L., bot., ett örtsläkte inom
fam. Ranunculaceæ, igenkännes genom sina 5
stora, rundade, trubbiga, kvarsittande kalkblad och sina
många kranssittande honungsgömmen. Örtbladen äro
vanligen fotnerviga, ofta öfvervintrande. Släktet
har 15 arter, som förekomma å södra Europas
berg. De blomma mycket tidigt på våren,
t. o. m. under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free