- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
335-336

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helleborus - Hellebæk - Hellefjeldsbatteriet - Hellefors. Se Hällefors - Hellekis. Se Hällekis - Hellen - Hellener - Hellenister - Hellenistiska språket - Hellenistisk konst - Hellenius, Karl Niklas. Se Hellens, von, 1 - Hellenofil - Hellenotamier - Hellens, Karl Niklas von H. - Hellens, Lars Teodor von H. - Häller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vintern, om blidväder råder. Under namn af julrosor
odlas allmänt i trädgårdar H. niger L. (se fig.),
med hvita blommor, H. viridis L., med blekgröna
blommor (båda förekomma stundom förvildade i
Sverige), och flera bastarder med blommor af
olika färg. H. niger lämnar svart prustrot
(se d. o.), och flera andra arters rötter ha
användts i medicinen för sina skarpa egenskaper,
såsom H. viridis, foetidus, orientalis m. fl. I
de tre sistnämnda arterna ha anträffats två
giftiga glykosider, helleborein och
helleborin, af hvilka särskildt den förra,
ett i vatten lätt lösligt, amorft pulver,
är af intresse därigenom, att det verkar
på hjärtat på samma sätt som de verksamma
ämnena i Digitalisdrogen (se Digitalis). Vid
förgiftning med de nämnda Helleborus-arterna
spela retningssymtom från mage och tarm, vållade
af båda de nämnda gifterna, och hjärtsymtom,
förorsakade af helleboreinet, hufvudrollen.
O. T. S. (G. L—m. C. G. S.)

Hellebæk, dansk by och fiskeläge vid Öresunds
nordligaste del, 5,6 km. n. om Helsingör, utgör
sedan 1887 jämte Hornbæk egen socken (3,488
inv. 1906), men hör i kommunalt hänseende ännu
till Tikjöb. Ypperliga hafsbad. Många villor för
köpenhamnare. Präktig skog, Teglstrup hegn, med
flera vackra skogssjöar ligger i närheten.
H:s klädesfabriker (med 200 arbetare), som
tillverka klädes- och bomullsvaror, ha sedan
1873 trädt i stället för den forna fabriken
Hammermöllen, som 1669—1870 levererade
danska arméns behof af gevär. Hellebækgaard
tillhör Schimmelmannska fideikommisset.
E. Ebg.

Hellefjeldsbatteriet, i Norge, 5 km. n. om
Bergen å Hellefjeld ö. om inloppet, byggdes
1896—97 som inre försvar för nämnda stad
och bestyckades med 3 st 21 cm. kanoner.
L. W:son M.

Hellefors, socken och gods. Se Hällefors.

Hellekis. Se Hällekis.

Hellen (grek. Ἕλλην), grek. myt.,
Deukalions och Pyrrhas son, blef med nymfen
Orseïs fader till Aiolos, Xuthos och Doros
samt därigenom stamfader för hellenernas
(grekernas) tre hufvudstammar, eoler, joner och
dorer. Naturligtvis har denna myt icke uppstått,
förrän namnet hellener utsträckts till att
omfatta hela den grekiska nationen (jfr Hellas).
A. M. A.

Hellener, invånare i Hellas. Se Hellas och Grekland.

Hellenister (grek. Hellenistai) kallades
af forntidens greker de främlingar, som
tillegnat sig grekiskt språk och grekisk
odling, särskildt grekisktalande judar. Redan
efter Jerusalems första förstöring genom
Nebukadnesar (586 f. Kr.) utvandrade ett stort
antal judar till Egypten. Den judiska kolonien
därstädes förstärktes genom en ny utvandring
under Alexander den stores tid. Det af honom
grundlagda Alexandrias befolkning utgjordes från
början till en ej obetydlig del af judar. Dessa
antogo snart grekiskt språk och rönte stort
inflytande af den grekiska bildningen, ty
greker hade redan under den sista egyptiska
dynastien (från midten af 7:e årh. f. Kr.) i
betydligt antal börjat bosätta sig i denna
del af Egypten. Under de förste Ptolemaierna
(tiden efter 323 f. Kr.) hade judarna i Egypten
redan hunnit så mycket glömma hebreiskan,
att de behöfde en grekisk bibelöfversättning,
den s. k. Septuaginta. Påverkade af grekisk
bildning och filosofi, höllo hellenisterna ej
så strängt som judarna i Palestina
på sin religions yttre former och ceremonier,
utan tolkade dess läror på ett friare och mera
andligt sätt. Genom hellenisterna förmedlades
spridandet af monoteistiska religionsåsikter
inom hednavärlden likasom äfven upptagandet af
dess bildningselement bland de kristne. — Numera
begagnas ordet hellenist i betydelsen lärd
kännare af det forngrekiska språket och
litteraturen. — Hellenism, den språk-
och bildningsriktning, som representeras
af hellenisterna och i vidsträcktare mening
den, som var rådande i de vid delningen af
Alexander den stores världsvälde bildade
s. k. hellenistiska rikena (se Diadocher).
(A. M. A.)

Hellenistiska språket. Se Grekiska språket,
sp. 216. Jfr Hellenister.

Hellenistisk konst. Se Alexandrinsk konst.

Hellenius, Karl Niklas. Se Hellens, von, 1.

Hellenofil (af grek. hellen, grek, och filos, vän), grekvän. Jfr Filhellen.

Hellenotamier (grek. hellenotamiai),
"Greklands skattmästare", de af atenarna
tillsatte män, som bestämde och förvaltade de
bidrag, som de grekiska staterna lämnade till
kriget mot perserna och som voro deponerade
först på Delos, sedan på borgen i Aten.

Hellens. 1. Karl Niklas von H., finsk botanist,
f. 1 aug. 1745 i Hollola socken i Tavastland, d.
16 jan. 1820 i Åbo, blef student i Åbo 1765,
filos. magister 1772 samt docent i kemi och
zoologi s. å. Han reste 1774 öfver till Uppsala,
för att under Linné fortsätta sina studier,
samt vann där 1777 med. licentiatgrad. På
Linnés rekommendation utnämndes H. 1778 till
med. adjunkt och botanices demonstrator i Åbo,
befordrades 1780 till
e. o. professor i naturalhistorien och
1793 till ord. professor i ekonomi och
naturalhistoria i Åbo. H. valdes 1788
till led. af Vet. akad., blef 1811 led.
af finska Collegium medicum samt erhöll 1816
afsked som emeritus från sin professur. Han
blef s. å. adlad (före adlandet hette
han Hellenius). Som professor gaf han ny
fart åt zoologiens och botanikens studium.
De flesta af hans många lärda afhandlingar
beröra specialfrågor inom dessa vetenskaper.
Efter H. är växtsläktet Hellenia uppkalladt.

2. Lars Teodor von H., den föregåendes sonson,
friherre, finsk ämbetsman, landtmarskalk,
f. 11 okt. 1826 i Åbo, d. där 13 dec. 1896,
blef student 1842, auskultant vid Åbo hofrätt
1849, advokatfiskal 1863, assessor 1865,
hofrättsråd 1871, senator och led. af
Justitiedepartementet 1874, chef för
Civilexpeditionen 1882 och president i Åbo
hofrätt 1884. H., som vid flera landtdagar
var en af ridderskapets och adelns i synnerhet
i juridiska frågor mest inflytelserika
medlemmar, fungerade under landtdagen 1877—78
som vice landtmarskalk och kallades 1894
till landtmarskalk. Han lyckades icke i
högre mån tillvinna sig ståndets förtroende,
hvilket delvis berodde på den byråkratiska
hållning han iakttog, delvis äfven på de
svårigheter, som förorsakades af hans försvagade
kroppskrafter. Han upphöjdes 1895 i friherrligt
stånd.
1. R. T—dt. 2. M. G. S.

Heller (urspr. Häller). 1. Fordom tyskt mynt,
som präglades först 1208 i den schwabiska staden
Hall (däraf namnet) och länge var af silfver,
under 1300- och 1400-talen utgjorde Syd-Tysklands
hufvudsakliga handelsmynt och från början af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free