- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
339-340

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helliesen, Henrik Laurentius - Helig Anders. Se Anders - Hellin - Hellingstek. Se Stek - Hellmer, Edmund - Hellmesberger 1 Georg - Hellmesberger 2 Joseph - Hellmesberger 3 Joseph - Hellner, Johannes - Hello, Ernest - Hellquist, Gustaf Elof - Hellquist, Karl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Heilig Anders, dansk präst. Se Anders.

Hellin [elji’n], distriktshufvudstad i spanska
prov. Albacete (Murcia), vid Mundo och foten af
Sierra de Segura. 12,558 inv. (1900). Export af
vin, saffran och hampa. I närheten (ofvanom
Mundos förening med Segura) finnas rika
svafvelgrufvor.
(J. F. N.)

Hellingstek, sjöv. Se Stek.

Hellmer, Edmund, österrikisk skulptör,
f. 1850 i Wien, studerade för H. Gasser och
F. Bauer och har utvecklat en omfattande
verksamhet som porträttör, men främst som
monumentalskulptör. Bland hans i regel behagliga
och lätt tillgängliga, effektfulla verk märkas
monumentet öfver Wiens befrielse från turkarnas
anfall, i Stefansdomen (1883), statyer öfver
Emil Schindler och Goethe (1900), båda i
sittande ställning, i Wien, öfver kejsarinnan
Elisabet,
i Salzburg, och Maria Teresia, i Wiens
statsarkiv. Bland hans mera dekorativa arbeten
äro Kastalia-brunnen, i Wiens universitet, och den
figurrika Lek, brunnsgrupp i en pergola. H. har
varit verksam äfven som lärare — professor vid
Konstakademiens i Wien bildhuggarskola sedan
1879 — och utgaf 1900 broschyren Lehrjahre
der plastik.

G—g N.

Hellmesberger, österrikisk violinist- och
dirigentsläkt. 1. Georg H., f. 1800 i Wien,
d. där 1873, blef 1829 dirigent vid hofoperan och
1833 professor vid konservatoriet i Wien. Han
var lärare åt Ernst, Miska Hauser, Joachim,
Auer m. fl. och komponerade violinkonserter,
stråkkvartetter m. m. — 2. Joseph H., den
föregåendes son, f. 1828 i Wien, d. där 1893,
blef 1851 artistisk direktor för Gesellschaft
der musikfreunde (hvari inbegreps chefskapet för
konservatoriet), s. å. professor i violinspelning
vid konservatoriet, 1860 konsertmästare vid
hofoperan och 1877 hofkapellmästare. Han
gjorde sig högt förtjänt genom de från 1849
af honom föranstaltade kvartettsoaréerna. —
3. Joseph H., den föregåendes son, f. 1855 i
Wien, d. där 1907, blef 1878 violinprofessor vid
konservatoriet och soloviolinist vid hofoperan
i Wien, 1886 hofkapellmästare och 1900 förste
hofkapellmästare där och 1904 i Stuttgart. Han
komponerade operetter och baletter.
A. L.*

Hellner, Johannes, jurist, f. 22 april 1866 i
Svedala, Malmöhus län, blef student i Lund 1885,
filos. kandidat 1887, juris kandidat 1891,
juris licentiat 1895 samt juris doktor 1896
och docent i civilrätt vid Lunds universitet
s. å. Han antogs 1897 till sekreterare i
riksdagens särskilda utskott för bankfrågan,
blef 1898 adjungerad i Svea hofrätt, 1899 ledamot
af lagbyrån samt 1902 byråchef för lagärenden
inom Justitiedepartementet och konstituerad
revisionssekreterare. Efter att ha tjänstgjort
som sekreterare vid Karlstadskonferensen 1905,
blef han konsultativt statsråd i Staaffs ministär
nov. s. å. och utnämndes, då ministären afgick
1906, till justitieråd. Redan 1907 tog
han afsked och blef direktör i Svenska
trävaruexportföreningen. H. är led.
af Permanenta skiljedomstolen i Haag
och var Sveriges 2:e delegerade
vid 1907 års Haagkonferens. Skrifter:
Hustrus förmåga af rättshandling enligt svensk
förmögenhetsrätt
(1895) och Om giltigheten
af utomlands ingångna äktenskap
(1896).
T—s.

Hello [älå̄], Ernest, fransk författare,
f. 1828, d. 1885, slöt sig till de Maistre och
Lamennais, mystiker och satiriker, skref L’homme
(1872), flera arbeten mot Renan och äfven en
stilistik, Le style (1861).

Hellquist, Gustaf Elof, språkforskare, skolman,
f. 26 juni 1864 i Norrköping, aflade 1883
mogenhetsexamen där, promoverades 1890 till
filos. doktor i Uppsala, vardt s. å. docent i
nordiska språk vid universitetet och 1892 adjunkt
vid läroverket där. 1894—1903 var H. medarbetare
i redaktionen af Svenska akad:s ordbok, vardt
1898 lektor i modersmålet och tyska i Lund och
1903 i Göteborg, där han s. å. utnämndes till
docent i nordiska språk vid högskolan. H. har
utvecklat ett omfattande och innehållsrikt
vetenskapligt författarskap, af hvars större
och viktigare resultat kunna nämnas Bidrag
till läran om den nordiska nominalbildningen

(1890), Etymologische bemerkungen (i "Redogörelse
för allm. läroverken i Gefle och Söderhamn",
1892—93), Studier i 1600-talets svenska (1902),
Studier öfver de svenska sjönamnens härledning
och historia
(i "Svenska landsmålen", 1903—07),
det hittills rikhaltigaste arbetet i sitt slag
i Sverige, Om de svenska ortnamnen på -inge,
-unge och -unga
(1904; i Göteborgs högskolas
Årsskrift), Några anmärkningar om de nordiska
verben med mediageminata
(1908, ibid.),
uppsatser och artiklar i Uppsala universitets
Årsskrift, "Arkiv för nord. filologi", "Svenska
landsmålen" m. m. samt ordboksartiklar. H. är
led. af Vet, o. vitt.-samh. i Göteborg
(1906) och erhöll 1907 professors n. h. o. v.
R—n B.

illustration placeholder

Hellqvist, Karl Gustaf, målare, f. 15 dec. 1851
på Kungsör, d. 19 nov. 1890 i München, kom
vid tolf års ålder, en fattig pojke, till
Stockholm, där han arbetade på Ahlgrenssons
teaterdekorationsateljé och 1867 erhöll tillträde
till konstakademien. Den första af hans taflor,
som tilldrog sig uppmärksamhet, var Ebba
Brahe vid fönsterrutan
(1871). I Malmströms
stil utförde han sitt nästa större arbete:
Asa-Tor sårar oförvarandes sin son Svade
(1873; ämnet ur "Asarne" af Ling). Tillika
tecknade han illustrationer för böcker och
tidningar. Med tolkningen af akademiens prisämne
Gustaf Vasa anklagar Peder Sunnanväder inför
domkapitlet i Västerås
(Stockholms slott)
vann han k. medaljen 1875. S. å. begaf han sig
till Paris, där han uppehöll sig ett år och
utförde taflan Ludvig XI i sin lustgård (1876,
Göteborgs museum). 1878—83 var han akademiens
resestipendiat. Han begaf sig till München och
blef elev i Pilotys mästarskola. Det första
arbete han nu utförde, Gretchen i fängelset
(1878), var föga lyckadt, men han slog afgjordt
igenom med sin nästa målning Peder Sunnanväders
och mäster Knuts skymfliga intåg i Stockholm 1526

(1879, Metropolitan museum i New York). Så följde
Sten Sture d. y:s död (1880, Nationalmuseum),
Valdemar Atterdag brandskattar Visby, som vid
den internationella utställningen i Wien 1882
belönades med guldmedalj (Nationalmuseum),
och Religionssamtal mellan Olaus Petri och
Peder Galle
(1883, likaså i statens ego,
f. n. deponeradt i Kanslihuset, Stockholm). H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free