- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
341-342

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hellquist, Karl Gustaf - Hellriegel, Hermann - Hellstad,. Se Hellstad - Hellstenius, Johan August Konstantin - Hellström, Ture Gustaf - Hellström, Paul - Hellström, Anna Dorotea - Helluland. Se Amerika, sp. 811, och Vinland - Hellund. Se Helgoland - Hellwag, Christoph Friedrich - Hellwald, Friedrich Anton Heller von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef 1883 led. af konstakademien i Stockholm och
1885 vice professor därstädes; han utnämndes
1886 till professor vid Berlin-akademiens
målarskola, nödgades 1888 taga afsked på grund
af sjuklighet och vårdades sedan mars 1889 på
en anstalt för sinnessjuka i München. H. målade
äfven Luthers ankomst till Wartburg (1883),
I snön (1884; Nationalgalleriet i Berlin),
Gustaf Adolfs lik inskeppas i Wolgast (1885,
Stockholms slott). Hus’ vandring till bålet
(1887), själfporträtt (1888; Uffiziernas galleri
i Florens) samt smärre akvareller (några af
dem på Nationalmuseum) och oljemålningar —
däribland flera humoristiska munkmotiv, såsom
I fastan, Munk som trädgårdsmästare (1884,
Göteborgs museum), En gurmand, kostymgenrer
(Alter schwede, Gamla minnen), arkitekturmotiv
och äfven landskap. Bland några kraftiga och
intressanta porträtt, som han målade, märkes det
af hans svärfader, professor Thiersch sittande
ute i det fria. — H:s historiemålningar ge
i främsta rummet tidskaraktären och ega en
liflig målerisk hållning och uttrycksfulla
typer. De äro ej fria från att göra intryck
af teaterscener, ett genomgående drag hos den
skola han slöt sig till i Tyskland. Jfr H. Wilke,
"Biographie des malers C. G. Hellqvist" (1891).
G—g N.

Hellriegel [-rīgel], Hermann, tysk
landtbrukskemist, f. 1831, d. 1895 som
direktör för försöksstationen i Bernburg,
Anhalt, anställde omfattande undersökningar
öfver växters näring, särskildt öfver vissa
växters förmåga att upptaga luftens fria
kväfve genom bakteriers närvaro. Bland
hans skrifter må nämnas: Beiträge zu den
naturwissenschaftlichen grundlagen des ackerbaus
mit besonderer rücksicht der agrikulturchemischen
methode der sandkultur
(1883), Beziehungen
der bacterien zu der stickstoffernährung
der leguminosen
(1887) och Untersuchungen
über die stickstoffnahrung der gramineen und
leguminosen
(i förening med H. Wilfarth, 1888).
T. K.

Hellstad, socken. Se Hällstad.

illustration placeholder

Hellstenius, Johan August Konstantin, historiker och
statistiker, f. 4 mars 1834 i Göteborg, d. 11
aug. 1888 i Marstrand, blef student i Uppsala
1850 och filos. doktor 1860,, antogs s. å. till
e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket,
kallades 1862 till docent i svensk historia och
befordrades 1866 till ord. amanuens vid nämnda
bibliotek. 1869 blef han aktuarie i Statistiska
centralbyrån, var 1877—80 verkställande
direktör vid "Centraltryckeriet" i Stockholm
och återgick 1880 som förste aktuarie till
Statistiska centralbyrån. Vid den internationella
statistiska kongressen i Stockholm 1874 fungerade
H. som sekreterare. 1875 förordnades han att vara
led. i förberedande skattejämkningskommittén
samt att tillika som sekreterare biträda
densamma, och 1879 utsågs han till sekreterare
i skatteregleringskommittén. Skrifter: Några
blad ur Göteborgs historia
(1870), Skördarna
i Sverige och deras verkningar

(1871), Studier i jemförande befolkningsstatistik
(1874), Grafiska framställningar af valen
till andra kammaren
(s. å.), Kommerskollegii
statistiska berättelser för 1873
(1875,
granskning), Statistiska meddelanden (1876),
Lefnadsteckning öfver E. G. Geijer (s. å.,
i den då utkommande uppl. af E. G. Geijers
"Saml. skr."; äfven särsk. utg.) m. fl. Därjämte
författade han en del af Statistiska centralbyråns
publikationer (bl. a. biträdde han Fr. Th. Berg
vid utarbetandet af Sveriges andel i Statistique
Internationale i État de la population, 1878) samt
ett stort antal uppsatser i Nordisk familjebok, tidskrifter
och tidningar, redigerade de svenska ämnen behandlande
artiklarna i 12:e och 13:e uppl. af Brockhaus
konversationslexikon samt utgaf 10:e och 11:e delarna
af B. von Schinkels "Minnen ur Sveriges nyare historia"
(1868—72). H. förenade med lifligt vetenskapligt
intresse en god stilistisk framställningsförmåga och
bidrog mycket till att göra statistiken populär i Sverige.
(G. S—g.)

Hellström, Ture Gustaf, läkare, f. 28 aug. 1857
i Nyköping, blef student i Uppsala 1876,
med. kandidat 1882, med. licentiat 1887 samt
öfverläkare vid epidemisjukhuset (se d. o.) i
Stockholm 1893. Han blef med. hedersdoktor i
Uppsala 1907. H. har särskildt på de epidemiska
sjukdomarnas område utöfvat en mycket betydande
verksamhet samt i en mängd afhandlingar redogjort
för sin rika erfarenhet rörande dem. Framför allt
betydelsefulla äro hans många inlägg i frågan
om difteriens behandling med antidifteriserum.
R. T—dt.

Hellström, Paul, agronom, riksdagsman, f. 8
jan. 1866 i Umeå, blef filos. doktor i Uppsala
1891 och genomgick Ultuna landtbruksinstitut,
där han 1891 blef tillf. och 1892 ord. lärare
i kemi. 1895 kallades han till föreståndare
för den nyinrättade kemisk-växtbiologiska
anstalten i Luleå och därvarande frökontrollanstalt
1896 samt blef s. å. sekreterare
och 1907 kamrerare hos Norrbottens läns
hushållningssällskap. Hans nitiska arbete
tillkommer stor förtjänst om den norrländska
landthushållningens framåtskridande. 1903—05
var H. representant för Norrbottens läns städer
i riksdagens Andra kammare, där han gjorde sig
bemärkt som förfäktare af liberala idéer och en
af det proportionella valsättets lyckligaste
förespråkare. Den senare omständigheten
föranledde, att liberalerna 1905 ej återvalde
honom. Sedan 1906 är H. förlikningsman i
öfre norra distriktet. Han har författat några
kemiska och botaniska afhandlingar samt en mängd
redogörelser och populära uppsatser rörande
ämnen tillhörande landthushållningen. H. är
led. af Landtbr. akad. (1902).
H. J. Dft.

Hellström, Anna Dorotea, operasångerska. Se Oscár.

Helluland. Se Amerika, sp. 811, och Vinland.

Hellund. Se Helgoland.

Hellwag, Christoph Friedrich, tysk vetenskapsman,
f. 6 mars 1754 i Calw, Württemberg, d. 16
okt. 1835 som stads- och provinsialläkare i
Eutin. H:s märkliga afh. De formatione loquelæ
(1780; se Fonetik) har ånyo utgifvits af
W. Vietor (1886). Äfven på andra områden än
fonetikens gjorde H. intressanta fysikaliska
iakttagelser. Se t. ex. Chladni, "Akustik", § 59.
H. P.

Hellwald [-valt], Friedrich Anton Heller von,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free