Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemlandet, Gamla och Nya - Hemlandsfarvatten. Se Farvatten - Hemliga fonder - Hemliga läkemedel. Se Hemliga medel - Hemliga medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med kraft och värme. Särskildt uppträdde Hasselquist
med stor skärpa mot "knownothingismen" och
negerslafveriet. Han utöfvade, ännu sedan han lämnat
redaktörskapet, stort inflytande på tidningens
hållning i alla frågor af kyrklig och politisk natur.
Under inbördeskriget var tidningen en varm
förfäktare af nordstatsidén. Under J. A. Enanders
redaktörskap (alltsedan 1869 med undantag af 1889—96)
har "Hemlandet" blifvit alltmer öfvervägande
politisk och nyhetstidning, ehuru det städse förblifvit
nära lieradt med de svenske lutheranerna.
Under många år var tidningen den mest inflytelserika
bland svenskarna i Amerika och en mäktig politisk
faktor, såsom en aldrig dagtingande förfäktare af
det republikanska partiets principer. På samma gång
har ingen mer ifrigt verkat för svenskhetens
bevarande bland landsmännen i Amerika. På senare åren
har med svensk-amerikanska pressens utveckling
efter moderna linjer "Hemlandets" inflytande
betydligt mattats. — Tidningen, som utgår i en
upplaga om 20,000 exemplar, utkommer hvarje tisdag i
16-sidigt, 7-spaltigt format och kostar 1 dollar 50
cents om året.
O. A. L—r.
Hemlandsfarvatten. Se Farvatten.
Hemliga fonder, fonder (vanligen afsedda för
diplomatiska och polisändamål), som i konstitutionellt
styrda länder äro undandragna allt slags
kontroll och offentliggörande. Jfr Hemliga utgifter.
Hemliga läkemedel. Se Hemliga medel.
Hemliga medel l. Arcana kännetecknas icke
genom någon sin egen beskaffenhet, verkan eller
användbarhet, utan blott och bart genom vissa med
dess utbjudande eller försäljning förknippade
omständigheter. Den möjligheten är således icke
utesluten, att en och samma handelsvara vid ett
tillfälle utgör ett hemligt medel, vid ett annat icke.
Så ha t. ex. i visst fall vanligt bitsocker utbjudits
som läkemedel mot gulsot, färgad sublimatlösning
som ett hårväxtmedel af enastående verkan och
naftalin (under namnet: "Hvitglödljusframbringaren
Excelsior") som medel att öka fotogenljusets styrka.
Med hemligt medel förstås en vara — som f. ö. kan
utgöra en kemisk förening eller drog, ett sammansatt
preparat, men äfven en apparat, ett instrument
o. s. v. — hvars sammansättning, inrättning eller
tillverkningssätt af tillverkaren (säljaren) afsiktligt
hemlighålles, antingen helt och hållet eller ock
delvis, i senare fallet i sådan utsträckning, att varans
faktiska eller vid utbjudandet uppgifna egenskaper,
verkan eller användbarhet icke blifva till fyllest
förklarade. Det kan inträffa, att ett hemligt medel
blir, efter af utomstående företagen undersökning,
offentligt afslöjadt. Varans karaktär af hemligt
medel kan dock ej anses därmed helt upphäfd; detta
blefve fallet, först om tillverkaren (säljaren) själf
droge försorg om varans nöjaktiga deklarering, en,
i förbigående sagdt, mycket sällsynt företeelse.
Grundmotivet för tillverkning af hemliga medel är i
hvarje fall sträfvandet efter ekonomisk vinst. Då
köparen är beröfvad möjligheten att direkt, t. ex.
genom jämförelse af erhållen viktsmängd med därför
erlagd betalning, kontrollera, i hvilken utsträckning
valuta erhållits, ligger för säljaren den frestelsen
nära att tillgodose sig på kundens bekostnad.
Också är det en regel med jämförelsevis få undantag,
att hemliga medel säljas till pris, som öfverskrida
varans verkliga värde, d. v. s. lämna en handelsvinst,
som mer eller mindre bjärt afsticker mot den
eljest såsom tillbörlig ansedda. I långt ifrån
sällsynta fall är disproportionen därvidlag så stor,
att affären med fog kan betecknas som svindel. Ett
annat missförhållande, som ofta möter, är de
öfverdrifna, stundom rent af bedrägliga uppgifterna om
varans egenskaper, verkan eller användbarhet.
Detta oaktadt vore det obefogadt att summariskt
klandra hvarje affärsföretag, baseradt på tillverkning
(försäljning) af hemliga medel. Med undantag af en
grupp af hemliga medel — de hemliga läkemedlen
(se nedan) — finnas vissa hemliga medel, som måste
anses som existensberättigade. Förmår t. ex. en
tillverkare af tvål, fernissa, parfym eller läder
(medelst någon af honom disponerad tillverkningsprocedur
eller genom val af särskilda ingredienser)
frambringa en vara af säregen, erkändt framstående
kvalitet, kan denne förvisso ej anses göra moraliskt
orätt i att söka bevara sin tillverkningshemlighet;
affären är lojal, såvida blott uppgifterna om varans
egenskaper etc. icke äro oriktiga eller försäljningspriset
oskäligt högt.
Utmärkande för de hemliga medlen är, att
benämningen icke alls eller endast i otillräcklig grad
ger upplysning om varans egentliga natur. Detta
förhållande beträffande en handelsvara är likvisst ej
under alla omständigheter att klandra. Att en
affärsman, såsom skett, döper om vanlig borax till
"kejsarborax" eller torkadt trampgräs (Polygonum
aviculare) till "Homeriana" är utslag af osund
spekulation. Att däremot åt ett ämne med en
långrandig, kemisk benämning eller åt ett (i öfrigt
existensberättigadt) sammansatt preparat, beredt af
t. ex. ett 10-tal olika ingredienser, gifves ett kort,
af köparen lätt uttaladt namn, får väl anses fullt
lojalt, äfven om detta senare skulle vara ett rent
fantasinamn. För hemliga medel i den vidsträckta
bemärkelse, hvarom här är fråga, finnas representanter
inom snart sagdt hvarje af industriens grenar.
Af utrymmesskäl måste här afstås från en mera
uttömmande klassificering. Emellertid äro följande,
viktigare hufvudgrupper af hemliga medel att
urskilja:
| I. | Medicinska. |
| II. | Hygieniska. |
| III. | Dietetiska. |
| IV. | Kosmetiska. |
| V. | Tekniska (i egentlig bemärk.). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
