- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
459-460

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henriques, Fini Valdemar - Henry - Henry - Henry, Patrick - Henry, Joseph - Henry, Paul Pierre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

röjt en ganska stark begåfning i bl. a. en
stråkkvartett, en svit för oboe med orkester, musik
till Drachmanns melodrama "Völund smed" (1898),
en symfoni samt sånger och pianostycken.

Henry [he’nri], engelsk namnform för Henrik.

Henry [he’nri], fys., den efter J. Henry (se denne)
uppkallade enheten för induktionskoefficienten. Om
två slutna ledare (vanligen trådrullar) äro placerade
i hvarandras närhet och den ena af dessa genomlöpes
af en föränderlig ström i, så induceras i den
andra en elektromotorisk kraft e enligt lagen

                 e = M di/dt,

där t är tiden, uttryckt i sekunder. M kallas för
induktionskoefficient. Om e är en volt
och di/dt utgör en ampère på sekunden, så blir M =
1 "henry". "Henryn" kallas ock kvadrant,
emedan dess dimension i det elektromagnetiska
systemet är 109 cm. (= längden af en
jordkvadrant).
S. A-s.*

Henry [he’nri], Patrick, nordamerikansk
vältalare och statsman, f. 29 maj 1736 i Hannover
county, Virginia, d. 6 juni 1799, var son till en
från Skottland till Virginia utflyttad landtbrukare,
egnade sig, efter ett misslyckadt försök som köpman, åt advokatyrket
(1760) och vann stort rykte genom sitt uppträdande 1763 i en rättegång om
prästerskapets aflöning, hvarunder han skarpt häfdade koloniernas rättigheter
gentemot moderlandets anspråk i beskattningsfrågor. H. invaldes 1765
i Virginias representation (house of burgesses) och fäste där
uppmärksamheten vid sig genom sina flammande
tal mot stämpelakten, hvarvid han genomdref
en resolution om, att koloniens representation ensam
hade rätt och makt att pålägga dess invånare
skatter och pålagor. H. uppgaf tidigt hvarje tanke
på försoning med moderlandet, agiterade ifrigt i
syfte att hindra en sådan och var 1773 en af
de verksammaste i de "korrespondenskommittéer",
som sökte ena de olika kolonierna till samfälldt
uppträdande. Han var en af Virginias representanter
i de båda första kontinentala kongresserna (1774
och 1775) och vann där nya oratoriska triumfer,
utsågs – sedan Virginia gjort öppet uppror och
den kunglige guvernören lord Dunmore måst fly – 1776
till Virginias förste republikanske guvernör,
omvaldes 1777 och 1778 samt var ånyo guvernör
1784–86. H. motarbetade 1788, som medlem af
Virginias "national convention", den nya
unionsförfattningens ratificering, afböjde på 1790-talet
flera honom erbjudna höga ämbeten, men samtyckte
på Washingtons begäran 1799 till att låta sig
inväljas i Virginias legislatur för att motarbeta de
unionens bestånd hotande s. k. "Virginia-resolutionerna"
(se Nord-Amerikas förenta stater,
historia). Döden kom emellertid emellan,
innan han hunnit taga säte i församlingen. – H.
egde en sällspordt stor naturlig vältalighet och kallas
t. o. m. af D. Webster för "den störste af
Amerikas talare"; hans politiska begåfning var också
väsentligen oratorisk och agitatorisk, men den
traditionella uppfattningen af H. som en af Förenta
staternas största och mest vidtskådande statsmän är
i Amerika orubbligt rotfast. Jfr biografier öfver
H. af Tyler (1887) och sonsonen W. W. Henry
(1891).
V. S-g.
illustration placeholder


Henry [he’nri], Joseph, amerikansk ingenjör,
fysiker, f. 17 dec. 1797 i Albany (N. Y.), d. 13
maj 1878, blef 1826 professor i matematik samt var
1832–37 professor i naturvetenskap vid New Jersey
college i Princeton och 1846–78 sekreterare vid Smithsonian institution,
hvilken storartade anstalt af honom fick sin egentliga organisation.
1852 blef han led. af kommittén för fyrväsendet, vid hvilken han var
president från 1871 till sin död. 1827 började H. sina viktiga försök ang.
elektricitet och elektromagnetism. Han införde silkeöfverspunnen tråd till
veckling af elektromagneter och ernådde därigenom
dittills oerhörda effekter, hvilka han 1831 använde
till konstruktion af den första elektromagnetiska
telegrafen, vid hvilken signalerna gifvas genom attraktion
af ett "järnankare" till en elektromagnet. Han
gaf också den första konstruktionen af reläet och af
en elektromagnetisk maskin med strömvändare. Af
mera teoretisk art äro hans studier öfver induktionsströmmar
af olika ordningar, af fosforescens och hans
medelst termostapeln utförda bevis för, att solfläckarna
stråla mindre värme än den öfriga solytan
(1845). H. anordnade (omkr. 1850) ett vidsträckt
nät inom Förenta staterna och Mexico af meteorologiska
stationer, som sinsemellan meddelade sig
telegrafiskt. De atmosfäriska förhållandena åskådliggjordes
genom väderlekskartor för hvarje dag, på
hvilka man grundade väderleksförutsägelser. H. var
därigenom den förste organisatören af modern
väderlekstjänstgöring. Vid fyrväsendet införde han
förbättrade mistsignaler. H:s valda skrifter utgåfvos
af Smithsonian institution 1886 i 2 bd. Framför
denna anstalts byggnad i Washington har rests ett
monument öfver H. Efter honom har man uppkallat
den elektromagnetiska enheten henry.
S. A-s.
illustration placeholder


Henry [äri’], Paul Pierre, f. 21 aug. 1848
i Nancy, d. 4 jan. 1905 i Paris och hans broder
Mathieu Prosper, f. 10 dec. 1849 i Nancy,
d. 25 juli 1903 i Paris, franska astronomer, blefvo
samtidigt biträdande astronomer vid observatoriet i
Paris 1868 och utnämndes till astronomer där 1876.
Nästan alla deras arbeten äro utförda gemensamt.
Från 1872 arbetade de med fortsättandet af
Chacornacs ekliptikalkartor, och under detta arbete
leddes de (1884) till användandet af fotografien för
kartläggning af himmeln. De härtill erforderliga
fotografiska objektiven slipade de själfva, och under
den följande tiden utgingo från deras verkstäder
ett stort antal objektiv och reflektorspeglar. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free