Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herholt, Johan Daniel - Herholt, Johan Daniel - Herhor. Se Egypten, sp. 1483 - Heriades. Se Megachiliinæ - Heribannum. Se Härbann - Héricourt - Herigarius. Se Hergeir - Hering, Eduard von - Hering, Ewald - Heringsdorf - Heri-rud - Herisau - Hérisson, Maurice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom kroppen, kostade honom hans ställning som
öfverläkare på Frederiks hospital (1819—25). Han
erhöll dock 1828 titeln etatsråd och var 1833
universitetets rektor.
2. Johan Daniel H., den föregåendes
brorson, dansk arkitekt, f. 13 mars 1818 i
Köpenhamn, d. där 1902, utbildade sig dels
i det praktiska byggnadsyrket, dels vid
konstakademien och erhöll 1849 dennas mindre
guldmedalj. Han studerade 1852—54 i Tyskland,
Frankrike och Italien. I hemlandet blef han den
moderna riktningens ledare, hans inflytande
på karaktären af Köpenhamns byggnadskonst
blef af stor betydelse. Bland hans arbeten
märkas Universitetsbiblioteket (fullb. 1860),
i norditaliensk rundbågsstil, Studentföreningen,
Centralstationshuset (1864), Nationalbanken,
i florentinsk renässansstil (fullb. 1871),
Duebrödreklostret i Roskilde (1880), Rådhuset
i Odense (fullb. 1883), Polytekniska skolan
i Köpenhamn (fullb. 1892), restaurering af
flera kyrkor (t. ex. Knutskyrkan i Odense)
och herrgårdar (t. ex. Herlufsholm). H. blef
1879 hedersdoktor vid Köpenhamns universitet.
1. E. Ebg. 2. Ph. W. (G—g N. E. Ebg.)
Herhor, fornegyptisk regent. Se Egypten, sp. 1483.
Heriades, zool. Se Megachilinæ.
Heribannum, mlat. Se Härbann.
Héricourt [erikōr], stad i
franska dep. Haute-Saône. 5,525
inv. (1901). Bomullsindustri. Vid H. segrade
schweizarna 1474 öfver den burgundiska
hären. 15—17 jan. 1871 föreföllo vid
H. förbittrade strider mellan fransmän
under Bourbaki och tyskar under Werder.
(J. F. N.)
Herigarius, mlat. Se Hergeir.
Hering, Eduard von, tysk veterinär, f. 1799 i
Stuttgart, d. där 1881, först lärare, sedan (till
1869) direktor vid veterinärskolan i Stuttgart,
inlade stora förtjänster om veterinärvetenskapens
och fysiologiens utveckling. Viktigast äro hans
undersökningar om blodomloppets hastighet, om
hjärtats tryckkraft och om skabb hos djur. Bland
hans skrifter må nämnas Thierärztliche
arzneimittel (1846; 3:e uppl. 1870), Specielle
pathologie und therapie (1842; 3:e uppl. 1858)
och Thierärztliche operationslehre (1856
ff.; 6:e uppl. 1897). Därjämte utgaf han
Repertorium der thierheilkunde (1839—76).
R. T—dt.
Hering, Ewald, tysk fysiolog, f. 1834 i
Alt-Gersdorf, Sachsen, blef 1862 docent
i fysiologi i Leipzig, 1865 professor vid
Josephs-akademien i Wien, 1870 professor i Prag
och 1895 i Leipzig. Med afgjord förkärlek har
H. egnat sig åt studiet af synsinnets fysiologi
och genom sina af stor tankeskärpa utmärkta
undersökningar i många väsentliga punkter belyst
densamma. Bland hans publikationer åt detta håll
märkas Beiträge zur physiologie (1—5, 1861—64),
Die lehre vom binokularen sehen (1868), Raumsinn
des auges, augenbewegungen (i Hermanns "Handbuch
der physiologie", III, 1879) samt Lichtsinn,
farbensinn (i Graefe-Saemischs "Handbuch der
augenheilkunde", 1906 ff.). H:s färgteori
(se Färgblindhet, sp. 275) har sedan
flera decennier lifligt diskuterats; den har af
honom försvarats med utmärkt skicklighet och
alltjämt vunnit flera anhängare. Jämte dessa
undersökningar, hvilka bilda huvudinnehållet af
H:s lifsgärning, har han utfört en mängd andra
inom den allmänna nerv- och muskelfysiologien, blodomloppets och
andningens fysiologi och äfven i dessa
meddelat upptäckter af stor betydelse.
R. T—dt.
Heringsdorf, det elegantaste af de tyska
Östersjöbaden, beläget på ön Usedom i preussiska
reg.-omr. Stettin (Pommern). Det betraktas med
rätta som ett världsbad på grund af naturskönt
läge och förstklassiga anordningar. Själfva
kuranstalten ligger på en sandås, som höjer sig
6—7 m. ö. h. och mot landsidan är begränsad af
en stor och vacker skog af ek, bok och furu. För
att skydda den breda och fina sandstranden har
denna bundits medelst en mäktig cementvall. Från
höjden går midt emot kurhaus (se fig.) en 413 m. lång brygga
(Kaiser Wilhelms-brücke) ut i hafvet,
slutande med en paviljong (restaurant,
musikestrad). Ofvanför stranden går en lång
cementerad strandpromenad, mot landsidan
begränsad af eleganta villor och trädgårdar
med tropisk vegetation. Dessa villor egas
af Stettins och Berlins finansvärld. Flera
storartade hotellanläggningar. Platsen har
närmare 1,000 bofasta inv., och badgästernas
antal uppgår till omkr. 16,000, för hvilka flera
kallbadhus äro uppförda på stranden. Säsong
juni—sept.
Ln.
 |
| Kurhaus i Heringsdorf. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
