- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
537-538

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hernlund, Karl Hugo - Hernqvist, Peter - Hernön. Se Härnön - Hernösand. Se Härnösand - Hernösands kanal. Se Härnösands kanal - Hernösands stift. Se Härnösands stift - Hero

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholms kyrkofullmäktige (sedan 1892; vice ordf.
1899, ordf. sedan 1900), af Stockholms stadsfullmäktige
(1889—1903 och från 1905), af drätselnämndens
andra afdelning (1892, ordf. sedan 1906),
och af beredningsutskottet (1901—03). H. har äfven
tagit del i det politiska lifvet; han har sålunda
tjänstgjort som sekreterare och varit den verkande
kraften i den 1893 bildade Svenska nationalföreningen
och verkat för bildande af fjärde valkretsens
moderata valmansförening och Allmänna
valmansförbundet. Att H. inom politiken ej spelat någon
mera framträdande roll, torde bero på en långt drifven
fasthet i åsikter, hvilka han ej varit benägen
att lämpa efter tidsandans växlingar. Som ordf.
i Stockholms lärarsällskaps byggnadskommitté har
han nedlagt ett energiskt och mycket framgångsrikt
arbete på lösandet af sällskapets byggnadsfråga.
H. har författat bl. a.: Skolordningsförslaget af
den 28 november 1778
jämte historik och bilagor
(i Stockholms gymnasii progr., 1880), gradualafh.
Bidrag till den svenska skollagstiftningens historia
under partitidehvarfvet
1718—1809 (I, 1718—1760;
i Norra latinläroverkets årsber., 1882), hvartill
sluta sig med statsmedel utgifna bilagor (1891),
Förslag och åtgärder till svenska skriftspråkets
reglerande 1691—1739
(1883), Från Frihetstiden, några
arkivanteckningar
(i "Samlaren", 1885),
Vetenskapsakademien och Lars Laurels rättskrifningsförslag
(i Nya elem.-skolans årsber., 1888), Johan Peter
Lefrén
och de pedagogiska reformplanerna i Sverige
på 1820-talet (1899); han har utgifvit "Svensk läsebok
för allmänna läroverkens mellanklasser" (tills.
med K. A. Melin; 1880, 3:e uppl. 1906), "Ferieläsning
i svensk litteratur", I—II (tills. med R. Steffen,
1894) och "Från mogenhetspröfningen i modersmålet"
(valda uppsatser, 1902).
1. J. K—e.* 2. P. E. L—m.

illustration placeholder

Hernqvist, Peter, det svenska veterinärväsendets
grundläggare, f. 8 maj 1726 i Härlunda socken
(efter hvilken han tog sitt namn), d. 18 dec.
1808 i Skara, rusthållarson, blef student i Uppsala
1750 och filos. magister i Greifswald 1756, egnade sig sedan i Uppsala
hufvudsakligen åt naturvetenskapliga studier och kom i nära beröring
med Linné. Han afslog en på dennes förslag honom 1763 erbjuden
professur i botanik vid universitetet i Petersburg, men reste s. å.,
jämte Falander och Lenbom, på ett riksstatens stipendium, till den under
Bourgelats ledning ställda veterinärskolan i Lyon,
där han studerade till 1766, då han begaf sig
till den för sin omfattande kliniska och litterära
verksamhet europeiskt berömde Lafosse i Paris.
H. biträdde denne vid grundandet af dennes
privata veterinärläroanstalt, verkade där som lärare
och var Lafosse behjälplig vid skötandet af dennes
vidlyftiga praktik samt anlade för skolans räkning
en botanisk trädgård, upprinnelsen till Jardin des
plantes. H. följde jämväl under denna tid La
Landes föreläsningar i kemi äfvensom föreläsningarna
i kirurgi vid collège de Saint Côme och
deltog i de kirurgiska arbetena å Hôtel Dieu och
La charité. Hemkallad 1769, uppgjorde H.
förslag till ett "veterinäriskt lärohus och lazarette"
i Stockholm, hvilket förslag dock ej då kom till
utförande. 1770 erhöll han ett understöd af 1,000
dal. smt och utnämndes 1772 till lektor i matematik
vid Skara gymnasium. De 1,000 dalerna fick han
jämväl framdeles behålla mot villkor, "att hvart
tredje år tvenne i veterinären underviste elever
skulle af honom öfverlämnas till det allmännas
tjänst". Med denna bestämmelse kan det första
uppslaget till åvägabringande af en ordnad veterinärundervisning
i vårt land sägas vara gifvet. 1773—91
meddelade H. dessutom undervisning i veterinärvetenskapens
första grunder åt gymnasisterna i Skara.
Sedan H. lyckats 1774 hämma en å Strömsholm och
Kungsör utbruten hästsjukdom, kommo vederbörande
myndigheter till insikt om behöfligheten af en fullt
ordnad veterinärundervisning, ett mål, hvarför H.
ifrigt arbetat. En veterinärskola upprättades å
prebendehemmanet Brogården invid Skara, och 8 maj
1775 började denna sin verksamhet under H:s
ledning. I kamp mot okunnighet och fördomar förde H.
veterinärväsendet framåt. För att underlätta
tillträdet till skolan för meddellösa ynglingar bestred
han af egna medel årligen kostnaderna för bostad
och kost åt 7 elever. Småningom lyckades han
utverka mindre anslag åt skolan för inköp af
undervisningsmateriel och medicin. Som ett erkännande af
H:s arbete tillerkändes honom 1778 professors
värdighet. I fem år var han ensam lärare vid skolan,
men 1780 gafs anslag till aflöning af en medlärare.
Sedan skolans hufvudbyggnad med däri förvarade
samlingar 1802 gått upp i lågor, uppförde H. 1803
af egna medel en ny och större byggnad. Hela sin
till omkr. 90,000 rdr uppgående förmögenhet i fast
och lös egendom testamenterade han till skolan. Vid
Brogården restes 17 aug. 1908 en granitminnesvård
öfver H. och S. A. Norling. Af H:s tryckta skrifter
må nämnas Dissertatio botanica genera Tournefortii
stilo reformato et botanico sistens
(1771), Utförlig
afhandling öfver rotsen hos hästar
(1773),
Underrättelse för en arrendator eller landthushållare etc.
(s. å.), Svar på sekreteraren J. Lannérs frågor,
rörande 1. Kors nyttjande till dragare; 2. Kreaturens
födande inom hus hela året; 3. Elgars tämjande
m. m.
(s. å.), Anatomia hippiatrica eller hästanatomien
(1778) samt Kort genväg til naturaliers kännedom
(1795). I manuskript efterlämnade han
Botemedlens kraft och verkan, Chirurgia zootica och
Kort beskrifning om fårkoppor m. m.
S—g.

Hernön. Se Härnön.

Hernösand, stad. Se Härnösand.

Hernösands kanal. Se Härnösands kanal.

Hernösands stift. Se Härnösands stift.

Hero (grek. Ἡϱώ), prästinna i Afrodites tempel
i Sestos, på Hellespontens europeiska strand, älskades
af den i det gentemot liggande Abydos bosatte
ynglingen Leander (grek. Leandros l.
Leiandros), hvilken hvarje natt sam öfver sundet för att
besöka sin älskade. Till vägledning tjänade honom
därvid en af H. på ett högt torn uppsatt brinnande
fackla. Under en stormig natt slocknade facklan,
och Leander fann sin död i böljorna. Då H. följande
morgon från tornet varseblef sin älsklings lik
uppkastadt på stranden, störtade hon sig i djupet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free