- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
641-642

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heyden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känslig skildring af arkitektoniska utsikter,
gatu- och torgpartier med monumentala
byggnader. Figurerna i hans bästa taflor äro
utförda af Adrian van de Velde. Utom med sin
konst sysslade han äfven med tekniska rön på
belysningens område. Arbeten af honom finnas i
många museer.
A. L. R.

Heyden [ha’jden]. 1. Friedrich August
von H
., tysk skald, f. 1789, d. 1851 som
öfverregeringsråd i Breslau, lyckades bäst i
episka dikter, hvilka bära prägeln af enkel,
klar uppfattning och älskvärd humor, såsom
Reginald (1831), Der schuster zu Ispahan
(1850) samt Das wort der frau (1843). Äfven
hans dramatiska dikter (samlade i Theater, 1842),
som bl. a. innehålla ett par Hohenstaufendramer,
utmärka sig genom ett formfulländadt språk. Han
författade äfven romanen Die intriguanten
(1840). H:s Gedichte utgåfvos med biogr. 1852
af Th. Mundt. Se Gabriel, "F. v. H." (1900).

2. August Jakob Theodor von H., den föregåendes
son, tysk målare, f. 1827, d. 1897, började sin
bana som bergsman och fick först 1859 egna sig åt
konsten, som han studerade i Berlin, Paris och
Italien. Han uppträdde 1864 med S. Barbara som
bergsmännens skyddshelgon
och 1866 med Luthers
sammanträffande med Frundsberg före riksdagen
i Worms
(Germanisches museum, Nürnberg). Med
romantisk anda förstod han att förena klassisk
uppfattning, såsom i den berömda ridån till
operan i Berlin, å hvilken han skildrade
Arion på hafvets vågor (1867, han målade en ny
ridå 1892). Hans berömdaste skapelse är Herr
Olofs bröllopsridt
(1875, efter den danska
folkvisan). Bland hans öfriga målningar märkas
Festmorgon (1870, Nationalgalleriet i Berlin),
Valkyrjor (1872), Trogna kamrater (bergarbetare
räddas ur ett instörtadt schakt, 1890). Dessutom
utförde han väggmålningar i nya rådhuset,
i generalstabens hus, i Nationalgalleriet,
alla i Berlin, samt liknande arbeten i Breslau
och i Posen. Han var äfven illustratör,
skref arbeten i kostymkunskap, sagor o. a.
2. C. R. N. (G—g N.)

Heyden [ha’jden], Otto Johann Heinrich, tysk
målare, f. 1820 i Mecklenburg, d. 1897 i
Göttingen, egnade sig i början åt teologien,
men öfvergick 1843 till måleriet, som han
studerade vid akademien i Berlin, i Paris och
Italien. Han målade porträtt och historiebilder,
hvilkas ämnen voro hämtade ur Nord-Tysklands
historia (Schwerin i slaget vid Prag, slottet i
Berlin). Han deltog i 1866 års krig och målade
flera episoder därifrån, t. ex. Konung Vilhelm
på slagfältet vid Königgrätz
(1868, Berlins
nationalgalleri). 1869 gjorde han en resa till
Orienten, och frukter däraf blefvo åtskilliga
bilder, likasom äfven det fransk-tyska kriget
1870 gaf anledning till flera framställningar,
såsom Kejsar Vilhelms besök hos de sårade i
Versailles.
H. målade äfven religiösa motiv
(Nattvarden, väggmålning i Dankeskirche,
Berlin) och porträtt (Bismarck, Moltke
m. fl.). Han var sedan 1883 professor i Berlin.
C. R. N. (G—g N.)

Heydt [hajt], Daniel von der, tysk filantrop,
geheimekommerseråd, d. 1874, grundlade det
s. k. Elberfeldsystemet (se Fattigvård) och
var ledare af Elberfelds offentliga fattigvård
1852—71. Se "Der grossvater. Ein lebensbild,
gezeichnet von A. Z." (1881). — H:s broder August
von der H
., friherre (sedan 1863), f. 1801,
d. 1874, urspr. köpman, var preussisk handelsminister
1848—62 samt finansminister 1862 och 1866—69.

Heyduk, Adolf, tjechisk poet, f. 1835,
f. d. lärare i Písek, debuterade 1859 med en
diktsamling, hvari särskildt afdelningen Cigánské
melodie
tilldrog sig uppmärksamhet genom den
musikaliska klangen i dessa zigenarvisor. Något
besläktad med Nerudas och Háleks lyrik,
hämtar H:s diktning näring ur Böhmens natur och
historia. Mindre lyckad är han i den patriotiska
balladen, där den episka kraften ofta tryter, men
för återgifvandet af det idylliska själslifvet
på landsbygden har han varma toner, som genom
sin naiva folklighet stundom erinra om den äkta
folkvisan. Äfven för zigenarlifvets poesi har
H. en känslig blick, om ock hans veka temperament
näppeligen lämpar sig för det lidelsefullt
glödande och psykologiskt djupa. Hans samlade
dikter utgåfvos i 20 dlr 1900. Biografi
och diktprof finnas på tyska i E. Alberts
"Neueste poesie aus Böhmen", II (Wien 1895).
A—d J.

Heyer [ha’jer]. 1. Karl H., tysk forstman,
f. 1797, d. 1856 som professor i forstvetenskap
i Giessen, författade bl. a. Waldbau oder die
forstproduktenzucht
(1854; 4:e uppl. utg. af
Hess 1891—93) och Waldertragsregelung
(1841; 3 :e uppl. 1883). — 2. Gustav H.,
den föregåendes son, tysk forstman, f. 1826,
d. 1883 som professor i forstvetenskap i
München, författade Lehrbuch der forstlichen
bodenkunde und klimatologie
(1856), Anleitung
zur waldwertrechnung
(1865; 4:e uppl. utg. af
Wimmenauer 1892) m. m. och utgaf 1856—78
"Allgemeine forst- und jagdzeitung".

Heyerdahl, Hans Olaf, norsk målare,
f. 8 juli 1857 i Dalarna af norska föräldrar,
studerade i Kristiania från 1873 och sedan
i München. Den därstädes målade Adam och
Eva utdrifvas ur paradiset
vann medalj på
världsutställningen i Paris 1878. H. studerade
sedan i Paris för Bonnat, kopierade gamla mästare
i Louvre (flera af dessa kopior finnas i norska
nationalgalleriet) och utställde 1881 Det döende
barnet,
som inköptes af franska staten (en
senare reproduktion i norska nationalgalleriet)
och förskaffade konstnären ett 2-årigt franskt
stipendium till en italiensk resa. H. har sedan
mestadels varit bosatt i Kristiania. Den
förträffliga porträttgruppen Systrarna
(norska nationalgalleriet) och genren Döende
arbetare
medaljerades på världsutställningen
1889. Nansen landstiger på Grönland fullbordades
1900, från s. å. är H:s själfporträtt
(nationalgalleriet). Bland öfriga porträtt,
som han utställt, äro dylika af prins Eugen,
Jakob Sverdrup, Ibsen.
På 1890-talet försökte
han sig inom fantasikonsten (Nymf och hafsfru,
Medusahufvud, Drakdråpet,
m. fl.). Han har ock
målat landskap i saftig kolorit (Vid stranden,
1889, norska nationalgalleriet, Högsommar,
Nationalmuseum i Stockholm, 1897). Hans stora
genre Bekännelser (utst. i Stockholm 1904) var
svag. De sista åren har han i Paris utställt
förtjänstfulla motiv från Montmartre. Göteborgs
museum eger af H. en Napolitansk fiskargosse.
G—g N.

Heyermans, Herman, holländsk författare,
f. 3 dec. 1864 i Rotterdam, anställdes
först som medarbetare i "de Telegraaf",
där han under pseudonymen Samuel Falkland
offentliggjorde följetonger, senare fortsatta i
"Handelsblad". Efter det dramatiska debutarbetet
Dora Kremer (1893)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free