Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hierokrati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H:s förläggarverksamhet fortgick från 1829 till
1871. Genom sitt "Läsebibliothek" och andra
billiga skrifter skapade han nya läsekretsar
äfven utanför tidningspubliken. Närmare
1,000 olika skrifter ha utgått från
hans förlag. Sitt boktryckeri utvidgade
och utvecklade han flerfaldigt samt har
därigenom förvärfvat ett namn äfven inom denna
industri. Kemiska tillverkningar af olika
slag hörde alltifrån slutet af 1830-talet till
H:s verksamhetsområde. Främst bland dem står
fabricerandet af det förut hos oss okända lyset
stearin. Skeppsredare och importör var H. en
tid på 1840-talet, deltog länge i försöken
att af Gottlands myrar göra odlingsbar mark,
uppehöll i nära 20 år en sidenfabrik, deltog
i sågverksrörelse m. m. samt verkade i många
riktningar för industriell utveckling. Den
ekonomiska framgång han rönte i sina alltid
klokt beräknade företag skaffade honom
tidigt den oberoende ställning han för sin
politiska verksamhet behöfde och ville vinna
samt gjorde honom på äldre dagar till en rik
man. H:s namnteckning meddelas å pl. IV till
art. Autograf. 1881 lät Publicistklubben i
Stockholm prägla en guldmedalj öfver honom. Medel
äro insamlade till uppresande af en minnesstod
öfver H. — H:s änka, Vilhelmina Fröding (f. 1805,
d. 1878), utförde hans afsikt att till allmän
nytta egna en del af den vunna rikedomen. Först
skänkte hon 100,000 kr. till Stockholms
högskola för upprättande af en professur
i nationalekonomi, därefter (23 jan. 1878)
400,000 kr. till fond för en stiftelse: "Lars
Hiertas minne", hvilken under särskild styrelse
och i enlighet med (1879) upprättadt reglemente
skall "verka för det mänskliga framåtskridandet
och detta hufvudsakligen genom att framkalla
och befordra sådana vetenskapliga upptäckter
och uppfinningar, sociala förbättringar och
frisinnade reformer, som kunna blifva till
välsignelse för mänskligheten i allmänhet och
särskildt för Sveriges folk". På 100-årsdagen
af H:s födelse stiftades af hans döttrar
(om Anna Vilhelmina H. se Retzius) en
resestipendiefond å 25,000 kr. för svenska
publicister. — Jfr H. Wieselgren, "Lars Johan
Hierta. Biografisk studie" (1880) och "Lars Johan
Hierta, en kämpe för utvecklingen" (i Verdandis
småskrifter, 1888; 2:a uppl. 1908), "Lars Johan
Hierta. Föredrag hållet (1873) i Stockholms
läsesalong af P. Siljeström" (1878) och H:s
autobiografi i "Sv. biogr. lex. Ny följd",
del V (1863—64; äfven särskildt aftryckt).
1. (L. S.) 3. —rn. (K. W—g.) 4. H. W.*
Hiertta. Se Giertta 1.
Hietaniemi. 1. Socken i Norrbottens län,
Öfver-Torneå tingslag. 94,077 har. 2,126
inv. (1908). H. bildar ett konsist. pastorat
i Luleå stift, Norrbottens norra kontrakt. —
2. Kronopark, belägen omkr. 13 km. n. om
Lappträsk utefter Björkfors vattendrag i
ofvannänmda socken, Pajala revir, har bildats
genom att 3/32 mtl och 3/16 mtl Kukkasjärvi
eller Jarkola afsatts till kronopark genom
k. br. 2 nov. 1874 och 18 nov. 1892. Genom
Domänstyrelsens beslut 19 febr. 1907 sammanfördes
den med f. d. Björkfors privilegieskog under
namnet Hietaniemi kronopark. Areal 11,707
har.
2. G. Sch.
Hietzing [hits-], 13:e stadskretsen i Wien,
i hvilken för dess vackra och friska läge ett
antal förnäma wienare byggt sina villor och där
den afsatte konung Georg V af Hannover 1866—71
hade sitt vanliga residens. Där ligger ock
slottet Schönbrunn. 64,564 inv. (1900).
(J. F. N.)
Hifva, sjöv., kringvrida bråspel,
vinsch och gångspel; om det sistnämnda
säger man dock oftast vinda.
R. N.*
Higden [hi’gdən], Ranulf, engelsk
krönikeförfattare, d. 1364, aflade 1299
munklöfte och lefde sedan som munk i S:t
Werburgs benediktinkloster i Chester. Han
skref en universalhistoria, Polychronicon, i
7 böcker, som går från världens skapelse till
1342. Endast dess sista partier, där han som
samtida vittne skildrar engelska händelser,
ha något värde. Det latinska originalet
och en eng. öfv. trycktes af Caxton redan
på 1480-talet; de äro kritiskt utgifna af
Babington och Lumby i "Rolls series" (1865—86).
V. S—g.
High-Barnet [ha͡i’ bā’nit]. Se Barnet.
High church [ha͡i’ tʃə̄’tʃ], eng., "högkyrka",
namn på den engelska statskyrkan och särskildt
på den riktning inom denna, som strängast håller
på de gamla kyrkliga traditionerna. Jfr
Episkopalkyrkan.
High commission court [ha͡i’ kəmi’ʃən kå̄t],
eng. Se Höga kommissionen.
High constable [ha͡i’ ka’nstəbl], eng. Se
Constable.
High court of justice [ha͡i’ kå̄t əv dʃa’stis]. Se
Court.
Highgate [ha͡i’gət], förstad till London, dels
i grefsk. London, dels i grefsk. Middlesex,
8 km. n. n. v. om Londonbron, med den vackra
S:t Mikaelskyrkan, hufvudstadens vackraste
kyrkogård, ett sjukhus för kopp-patienter
och många andra välgörenhetsanstalter.
(J. F. N.)
Highland [ha͡i’lənd], eng., högland;
Highlands, särskildt de skotska
högländerna, hvilkas invånare kallas
highlanders (bergskottar, högländare).
J. F. N.
Highland breed [ha͡i’lənd brīd]. Se Skotsk
höglandsboskap.
Highland-coffee [ha͡i’lənd kåfi]. Se Coffea.
High life [ha͡i’ la͡i’f], eng., "högt (förnämt)
lefnadssätt"; förnäma världen. Jfr Haute-volée.
High peak [ha͡i’ pī’k], bergstrakt. Se Peak.
High Steward [ha͡i’ stjō’əd]. Se Steward.
High-tory [ha͡i’ tå̄’ri], eng., högkonservativ
politiker, fullblodsaristokrat.
Highwayman [ha͡i’ωe͡imən l. haiωimən], eng. (af
highway, landsväg), fordom i England, i
synnerhet i trakten af London, uppträdande
förklädda beridna stigmän, hvilka utmärkte sig
för djärfhet och ett visst slags ridderlighet,
som omgaf dem med ett romantiskt skimmer. Därför
voro de ballader, som besjöngo en Claude Duvals
och andra berömda highwaymens bragder, mycket
populära bland det engelska folket. På hvarje
highwayman var satt ett pris af 10 pd st.
High Willhays [ha͡i’ ωi’le͡iṡ]. Se Dartmoor.
High Wycombe [ha͡i’ ωi’kəm]. Se Chepping Wycombe.
Higuero [igērå], Ficus, bot. Se Colombia,
sp. 555.
Higumene, Higumenos, nygrek. (af grek. hegemon,
ledare, föreståndare). Se Grekisk-katolska kyrkan,
sp. 229.
Hihhuliter [hichu-], finsk religiös sekt,
uppkom i norra Österbotten, till någon del
under inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
