- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
677-678

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hiisi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arkeologiska och kulturhistoriska områdena samt är på
en gång vetenskaplig och populär. Hans första
vetenskapliga arbete,
Svenska folket under hednatiden (1866; ny, tillökad uppl. 1872;
utg. på tyska 1873),
belönades med filos. fakultetens i Uppsala större pris
och Geijerska priset. 1867 utkom hans
Lifvet på Island under sagotiden (ny, fullständigt omarb. uppl. 1883) och 1868
Afrika i våra dagar.
Han har vidare utgifvit en öfv. (med kommentarer) af
Snorre Sturlassons "konungabok" (1869—71), en skildring af
Statens Historiska museum och k. myntkabinettet (1873),
De förhistoriska folken i Europa (1873—80),
ett försök att sammanfatta resultaten af den jämförande
fornforskningen,
Folkens tro om sina döda (1874),
Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid (1875),
Sveriges medeltid, senare skedet, 1350–1521 (1876—77;
utgörande andra delen af det under samverkan af flera
vetenskapsmän utgifna verket "Sveriges historia från
äldsta tid till våra dagar"; i "Sveriges historia intill
tjugonde seklet" har H. behandlat hela medeltiden) och
Fynden i Troas och Homeros’ Troja (1878).
1879 började han en utförlig kulturhistorisk skildring öfver
Sveriges medeltid,
beräknad att bilda 4 band, af hvilka 3 utkommit (1909).
1882 utgaf han en öfv. af Sir George Birdwoods handbok
i "Indiens konstslöjd", en samling historiska och
kulturhistoriska uppsatser, sammanförda under titeln
Från äldre tider,
samt, på begäran af den engelska Committee of council of
education, en bok om
The industrial arts of Scandinavia in the pagan time.
Han har vidare författat
Heraldiska studier. I. Det svenska riksvapnet. II. Landskapens vapen (i "Ant. tidskr.", d. VII, 1883, och d. IX, 1887),
Herr Stens Sankt Jöran (därst. d. VII),
K. Vitt. hist. o. ant. akad:s hundraårsfest den 2 April 1886 (i akad:s Handl., d. 31, 1893),
Visby och dess minnesmärken (1892—93, illustr. af Rob. Haglund),
Skara domkyrka (i "Ant. tidskr.", XV, 1894),
F. A. Dahlgren. Minnesteckning (i Sv. akad:s handl. ifrån år 1886, d. 10, 1896),
Minne af heliga Birgitta (ibid., d. 19, 1904) och
Johannes Thomæ Buræus (uppläst på högtidsdagen 1908).
H. har f. ö. offentliggjort en mängd arkeologiska, historiska,
kultur- och konsthistoriska samt numismatiska uppsatser i
in- och utländska tidskrifter. Bland dessa må nämnas
Bidrag till spännets historia,
Djurornamentiken i Norden,
ett program för utvecklingen af
Statens historiska museum och k. myntkabinettet samt
Historia och kulturhistoria.
H. utgaf 1872—1905 Vitt. hist. o. ant. akad:s "Månadsblad",
som af honom grundlagts,
1880—1905 "Antiqvarisk tidskrift för Sverige",
(i förening med sin fader) planschverket
"Teckningar ur statens historiska museum"
(hvaraf 2:a och följ. häften äro af H. redigerade),
"Stockholms stads jordebok 1420—1474" (1876) och
"Stockholms stads skottebok 1502—1510" (1891).

3. Bror Albin H., den föregåendes broder,
skolman, skriftställare, f. 31 maj 1844 i
Stockholm, student i Uppsala 1863, aflade
teoretisk teol. examen 1870 och prästvigdes 1871,
vardt fängelsepredikant i Linköping 1873, var
1876—78 sjömanspräst i Kiel, Hamburg och Lybeck,
tjänstgjorde som lärare vid Högre realläroverket
(å Norrmalm) 1878—87, där han 1887—1909 var
adjunkt, hvarjämte han varit predikant vid Maria
sjukhus och södra barnbördshuset sedan 1878. H. har författat
Svenska kyrkans psalmbokskommittéer och psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet (1884),
Lärobok i kyrkohistoria (1886; 4:e uppl. 1902) m. m.
samt är hufvudredaktör af det stora biografiska arbetet
"Svenskt porträttgalleri" (1896 ff.),
utaf hvars delar han själf författat X (prästerskapet),
XVII (ingenjörer) och XXV (riksdagsmän). H. har sedan
länge gjort betydande samlingar till en historia öfver
Stockholms prästerskap och till Stockholms stads
konsistoriums historia.

4. Henrik Robert Teodor Emil H., den föregåendes
broder, häfdatecknare, urkundsutgifvare,
ämbetsman, f. 22 okt. 1848 i Stockholm, blef
1867 student i Uppsala, 1872 filos. kandidat
och 1875 filos. doktor, inskrefs s. å. som
e. o. amanuens i Riksarkivet samt utnämndes
1880 till lektor i modersmålet, historia och
geografi vid Högre realläroverket (å Norrmalm)
och 1901 till riksarkivarie. Han var 1880 en
af stiftarna af Sv. historiska föreningen,
har sedan dess varit medlem af dess styrelse
samt var redaktör af den af föreningen utgifna
"Historisk tidskrift", hvars innehåll till
ej ringa del härrör från hans hand, i 25 år
(1881—1905), en i Sveriges tidskriftshistoria
snart sagdt exempellös uthållighet. Han blef
1889 led. af Vitt. hist. o. ant. akademien,
var 1896—1902 sekreterare i Samf. f. utg. af
handskr. rör. Skandinaviens hist., erhöll 1896
af Sv. akad. det s. k. Karl Johans pris för
historiskt författarskap och blef 1908 led. af
Vet. akad. Bland frukterna af H:s i flera
afseenden vägbrytande författarverksamhet
må, utom smärre uppsatser i Nordisk familjebok
och tidskrifter, först nämnas de i "Hist. tidskr."
förekommande artiklarna
Den svenska kolonien i Rom under medeltiden (1882),
Wallenstein och hans förbindelser med svenskarne (1883) —
sedermera i utvidgad form utg. i tysk öfv.
Wallenstein und seine verbindungen mit den schweden. Aktenstücke aus dem schwedischen Reichsarchiv zu Stockholm (Frankf. 1885) —
ett afgörande bidrag till Wallensteinsfrågans lösning,
Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland under 1600-talet (1884),
Brytningen i Sveriges historia 1594 (1894),
Karl IX:s testamente och tronskiftet 1611 (1895),
Från Gustaf Vasas sista tider (1899) och
Gustaf Vasa och Berend von Melen (1901).
Han har vidare författat det betydande verket
Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar (1896)
samt afdelningarna
Gustaf Vasa 1521—1560 (1903),
Gustaf Vasas söner 1560—1611 (1904),
Kristina 1632—1654 (1906) och
Oskar I (1908—09)
i den af honom redigerade "Sveriges historia intill
tjugonde seklet" (10 bd, 1903—10). Uppsatser af
arkivaliskt intresse ingå i de af H. fr. o. m. 1902
utg. "Meddelanden från svenska riksarkivet". Som
urkundsutgifvare intager H. en af de främsta platserna
i vårt land. Han har utgifvit "Brefvexling mellan
Konung Carl XII och Rådet" (1874—89, utgörande del.
IX, X och XI, 2 af "Hist. handl."), en afdelning af
"Svenskt diplomatarium" (del VI, 1, 1878; omfattande
tiden 1348—50), "Svenska riksdagsakter" (bd I—III —
en afd. af bd 1 i förening med O. Alin — omfattande
tiden 1521—96, 1887—1900), "Sveriges regeringsformer
1634—1809 samt konungaförsäkringar 1611—1800" (1891)
och det paleografiska arbetet "Svenska skriftprof"
(i förening med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbk/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free