Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hiisi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arkeologiska och kulturhistoriska områdena samt är på
en gång vetenskaplig och populär. Hans första
vetenskapliga arbete, Svenska folket under
hednatiden (1866; ny, tillökad uppl. 1872;
utg. på tyska 1873), belönades med filos.
fakultetens i Uppsala större pris och Geijerska
priset. 1867 utkom hans Lifvet på Island under
sagotiden (ny, fullständigt omarb. uppl. 1883)
och 1868 Afrika i våra dagar. Han har
vidare utgifvit en öfv. (med kommentarer)
af Snorre Sturlassons "konungabok" (1869–71),
en skildring af Statens Historiska museum och
k. myntkabinettet (1873), De förhistoriska folken
i Europa (1873–80), ett försök att sammanfatta
resultaten af den jämförande fornforskningen,
Folkens tro om sina döda (1874), Den kyrkliga
konsten under Sveriges medeltid (1875), Sveriges
medeltid, senare skedet, 1350-1521 (1876–77;
utgörande andra delen af det under samverkan af
flera vetenskapsmän utgifna verket "Sveriges
historia från äldsta tid till våra dagar";
i "Sveriges historia intill tjugonde seklet"
har H. behandlat hela medeltiden) och Fynden i
Troas och Homeros’ Troja (1878). 1879 började
han en utförlig kulturhistorisk skildring
öfver Sveriges medeltid, beräknad att bilda
4 band, af hvilka 3 utkommit (1909). 1882
utgaf han en öfv. af Sir George Birdwoods
handbok i "Indiens konstslöjd", en samling
historiska och kulturhistoriska uppsatser,
sammanförda under titeln Från äldre tider,
samt, på begäran af den engelska Committee of
council of education, en bok om The industrial
arts of Scandinavia in the pagan time. Han har
vidare författat Heraldiska studier. I. Det
svenska riksvapnet. II. Landskapens vapen
(i "Ant. tidskr.", d. VII, 1883, och d. IX,
1887), Herr Stens Sankt Jöran (därst. d. VII),
K. Vitt. hist. o. ant. akad:s hundraårsfest den
2 April 1886 (i akad:s Handl., d. 31, 1893),
Visby och dess minnesmärken (1892–93, illustr. af
Rob. Haglund), Skara domkyrka (i "Ant. tidskr.",
XV, 1894), F A. Dahlgren. Minnesteckning
(i Sv. akad:s handl. ifrån år 1886, d. 10,
1896), Minne af heliga Birgitta (ibid.,
d. 19, 1904) och Johannes Thomæ Buræus
(uppläst på högtidsdagen 1908). H. har
f. ö. offentliggjort en mängd arkeologiska,
historiska, kultur- och konsthistoriska samt
numismatiska uppsatser i in- och utländska
tidskrifter. Bland dessa må nämnas Bidrag
till spännets historia, Djurornamentiken i
Norden, ett program för utvecklingen af Statens
historiska museum och k. myntkabinettet samt
Historia och kulturhistoria. H. utgaf 1872–1905
Vitt. hist. o. ant. akad:s "Månadsblad", som
af honom grundlagts, 1880–1905 "Antiqvarisk
tidskrift för Sverige", (i förening med sin
fader) planschverket "Teckningar ur statens
historiska museum" (hvaraf 2:a och följ. häften
äro af H. redigerade), "Stockholms stads jordebok
1420-1474" (1876) och "Stockholms stads skottebok
1502-1510" (1891).
3. Bror Albin H., den föregåendes broder,
skolman, skriftställare, f. 31 maj 1844 i
Stockholm, student i Uppsala 1863, aflade
teoretisk teol. examen 1870 och prästvigdes 1871,
vardt fängelsepredikant i Linköping 1873, var
1876–78 sjömanspräst i Kiel, Hamburg och Lybeck,
tjänstgjorde som lärare vid Högre realläroverket
(å Norrmalm) 1878–87, där han 1887–1909 var
adjunkt, hvarjämte han varit predikant vid Maria
sjukhus och södra barnbördshuset sedan 1878.
H. har författat Svenska
kyrkans psalmbokskommittéer och psalmboksförslag
under 1700-talet och början af 1800-talet
(1884), Lärobok i kyrkohistoria (1886; 4:e
uppl. 1902) m. m. samt är hufvudredaktör
af det stora biografiska arbetet "Svenskt
porträttgalleri" (1896 ff.), utaf hvars delar
han själf författat X (prästerskapet), XVII
(ingenjörer) och XXV (riksdagsmän). H. har sedan
länge gjort betydande samlingar till en historia
öfver Stockholms prästerskap och till Stockholms
stads konsistoriums historia.
4. Henrik Robert Teodor Emil H., den föregåendes
broder, häfdatecknare, urkundsutgifvare,
ämbetsman, f. 22 okt. 1848 i Stockholm, blef
1867 student i Uppsala, 1872 filos. kandidat
och 1875 filos. doktor, inskrefs s. å. som
e. o. amanuens i Riksarkivet samt utnämndes
1880 till lektor i modersmålet, historia och
geografi vid Högre realläroverket (å Norrmalm)
och 1901 till riksarkivarie. Han var 1880 en
af stiftarna af Sv. historiska föreningen,
har sedan dess varit medlem af dess styrelse
samt var redaktör af den af föreningen utgifna
"Historisk tidskrift", hvars innehåll till
ej ringa del härrör från hans hand, i 25 år
(1881–1905), en i Sveriges tidskriftshistoria
snart sagdt exempellös uthållighet. Han blef
1889 led. af Vitt. hist. o. ant. akademien,
var 1896–1902 sekreterare i Samf. f. utg. af
handskr. rör. Skandinaviens hist., erhöll 1896
af Sv. akad. det s. k. Karl Johans pris för
historiskt författarskap och blef 1908 led. af
Vet. akad. Bland frukterna af H:s i flera
afseenden vägbrytande författarverksamhet
må, utom smärre uppsatser i Nordisk
familjebok och tidskrifter, först nämnas de
i "Hist. tidskr." förekommande artiklarna
Den svenska kolonien i Rom under medeltiden
(1882), Wallenstein och hans förbindelser
med svenskarne (1883) – sedermera i utvidgad
form utg. i tysk öfv. Wallenstein und seine
verbindungen mit den schweden. Aktenstücke aus
dem schwedischen Reichsarchiv zu Stockholm
(Frankf. 1885) – ett afgörande bidrag till
Wallensteinsfrågans lösning, Den svenska
diplomatiens organisation i Tyskland under
1600-talet (1884), Brytningen i Sveriges
historia 1594 (1894), Karl IX:s testamente
och tronskiftet 1611 (1895), Från Gustaf Vasas
sista tider (1899) och Gustaf Vasa och Berend
von Melen (1901). Han har vidare författat det
betydande verket Svenska statsförfattningens
historiska utveckling från äldsta tid till
våra dagar (1896) samt afdelningarna Gustaf
Vasa 1521-1560 (1903), Gustaf Vasas söner
1560-1611 (1904), Kristina 1632-1654 (1906)
och Oskar I (1908–09) i den af honom redigerade
"Sveriges historia intill tjugonde seklet" (10
bd, 1903–10). Uppsatser af arkivaliskt intresse
ingå i de af H. fr. o. m. 1902 utg. "Meddelanden
från svenska riksarkivet". Som urkundsutgifvare
intager H. en af de främsta platserna i vårt
land. Han har utgifvit "Brefvexling mellan
Konung Carl XII och Rådet" (1874–89, utgörande
del. IX, X och XI, 2 af "Hist. handl."), en
afdelning af "Svenskt diplomatarium" (del VI,
1, 1878; omfattande tiden 1348–50), "Svenska
riksdagsakter" (bd I–III – en afd. af bd 1 i
förening med O. Alin – omfattande tiden 1521–96,
1887–1900), "Sveriges regeringsformer 1634–1809
samt konungaförsäkringar 1611–1800" (1891) och
det paleografiska arbetet "Svenska skriftprof"
(i förening med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
