Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 675-676 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hiisi ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskrifvandet af Kungl. myntkabinettet i Stockholm.
1833 blef han andre amanuens vid Vitt. hist. o. ant.
akad. och e. o. kanslist i Riksarkivet samt utnämndes
1837 till riksantikvarie, garde des médailles och
ständig sekreterare i Vitt. hist. o. ant. akad. Under den tid H. Järta innehade chefskapet
i Riksarkivet (1837—44), var H. där anställd som biträde, företrädesvis inom arkivets historiska afdelning. 1845—46 och en del af 1847 var han t. f. riksarkivarie samt ombesörjde
under denna tid Riksarkivets flyttning till f. d. ridderstolpeska huset vid Skeppsbron,
sedan han där besörjt inredningen såväl för arkivet
som för de samtidigt till samma hus flyttade och
ordnade Statens historiska museum, K. myntkabinettet
jämte Vitt. hist. o. ant. akad:s bibliotek.
1865—66 företog han ny flyttning af sistnämnda
samlingar till deras nuv. lokal i bottenvåningen af
Nationalmuseum. Under H:s vård mångdubblades
de historiska samlingarna, hvilka numera i rikedom
och anordning kunna täfla med de bästa utländska.
1879 tog H. afsked från riksantikvariebefattningen,
med förbehållen och af K. M:t beviljad rättighet
att fortsätta sitt arbete med ordnande och beskrifvande
af de samlingar han dittills haft under sin
vård. Från 1837 till sin död var han vårdare af
Riksbankens mynt- och medaljsamling. 1841—48
tjänstgjorde han som sekreterare i Samfundet för
utg. af handskrifter rör. Skandinaviens historia.
1845—84 invaldes han af Riksdagen bland kommitterade
till tryckfrihetens vård. 1855—73 var han
led. af direktionen öfver Allmänna änke- och
pupillkassan, 1855—71 af direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk, 1857—71 af direktionen i
Sällskapet för växelundervisningens befrämjande
m. m. — 1832 blef H. medlem af Fysiogr.
sällskapet i Lund, 1837 af Vitt. hist. o. ant. akad.,
1847 af Vet. akad., 1856 af Vet. soc. i Uppsala,
1866 af Svenska akad., där han 1881—83 var t. f.
sekreterare, och 1878 hedersled. af Vet. o. vitt.
samh. i Göteborg. 1858 erhöll han af Svenska akad.
Karl XIV Johans pris för litterära förtjänster. —
För vetenskapliga ändamål företog H. en mängd
utländska resor, och vid sidan af sin administrativa
verksamhet utvecklade han en vidsträckt litterär.
Med förkärlek egnade han sin forskning åt
numismatiken: redan hans första vetenskapliga arbete,
Numismata anglo-saxonica musei regiæ Academiæ
lundensis ordinata et descripta (1829), behandlade
ett numismatiskt ämne, och det följdes snart af
Upplysningar till Sveriges mynthistoria (1831—32).
H:s viktigaste verk i denna vetenskap är Anglosachsiska
mynt i svenska kongl. myntkabinettet, funna
i Sveriges jord (1846, äfven med fransk titel; ny,
tillökt uppl., 1881, äfven med engelsk titel). Han
beskref vidare Minnespenningar öfver enskilda svenska
män och qvinnor (1860) och Sveriges och svenska
konungahusets minnespenningar, praktmynt och
belöningsmedaljer (1874—75) samt utgaf praktverken
Skådepenningar öfver de förnämsta händelser som
tillhöra konung Gustaf III:s historia (1858) och
(tills. med sin son H. 2) Teckningar ur svenska
statens historiska museum (1873—78). Efter J. G.
Liljegren öfvertog H. fortsättningen af ”Svenskt
diplomatarium”, af hvilket han 1842—65 utgaf
bd III—V. I förening med detta arbete står H:s
för hvarje forskare i medeltidens historia oumbärliga
Svenska sigiller från medeltiden (1862—67). Han
redigerade 1838—79 Vitt. hist. o. ant. akad:s
”Handlingar” och 1864—80 ”Antiqvarisk
tidskrift”, hvars grundläggare han är, och både
i handlingarna och i tidskriften offentliggjorde han
värdefulla uppsatser af arkeologiskt och historiskt
innehåll. Han utgaf äfven del. 19—24 af
”Handlingar rörande Skandinaviens historia” (1834—40)
och utarbetade ”Kronologiskt register” öfver de
första 20 delarna af dessa handlingar (1835) samt
utgaf And. Anton von Stiernmans ”Svea och Götha
höfdingaminne” (1:a delen, omtryckt, 1836; 2:a
delen, förut otryckt, 1835).

Jfr H. Hildebrands nekrolog i K. Vitt. hist. o.
ant. akad:s ”Månadsblad”, 1884, och C. T.
Odhners lefnadsteckning öfver H. i ”Inträdestal”
i Sv. akad. (i nämnda akad:s ”Handl. ifrån år
1796”, 62:a delen, 1886).


2. Hans Olof Hildebrand H., den
föregåendes son, ämbetsman, arkeolog, kulturhistoriker,
f. 5 april 1842 i Stockholm, blef 1860 student i
Uppsala och 1865 filos. kandidat samt promoverades
1866 till filos. doktor (primus). Redan året förut förordnades han till e. o. amanuens
vid Vitt. hist. o. ant. akad. och utnämndes 1871 till förste amanuens där samt var
1879—1907 sin faders efterträdare som riksantikvarie, sekreterare vid Vitt. hist. o.
ant. akad. och garde des médailles. Han fungerade som generalsekreterare vid 1874 års
arkeologiska kongress i Stockholm och var 1881 svensk
kommissarie vid geografiska utställningen i Venezia.
1891 föreläste han vid Stockholms högskola öfver
svenska medeltidens konst, 1896 höll han i
Edinburgh de sex Rhindska föreläsningarna öfver de
forntida förbindelserna mellan Britannien och
Skandinavien. Han fungerade 1866—96 som sekreterare
i Samf. f. utg. af handskr. rör. Skandinaviens
historia, blef 1874 medlem af Vitt. hist. o. ant.
akad., 1881 af Vet. och vitt. samh. i Göteborg,
1890 af Vet. soc. i Uppsala, 1891 af Vet. akad.
(till hvars preses han valdes 1909), 1895 (efter
F. A. Dahlgren) af Svenska akad. och 1902 af
Akad. för de fria konsterna samt är dessutom led.
af många utländska akademier och lärda samfund.
I stiftandet (1873) och utbildandet af Antropologiska
sällskapet i Stockholm (sedermera Svenska sällskapet
för antropologi och geografi) har han tagit verksam
del. Han var ordf. i Svenska turistföreningens
styrelse 1888—1908. — H:s omfattande litterära
verksamhet rör sig hufvudsakligen på de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>